En av regeringsuppdragets tre delar var att bidra till samordningsvinster. LUJ har tolkat uppdraget till att verka för minskade skillnader i tolkning och genomförande av länsstyrelsernas uppdrag.
Samordning har också tolkats till att innebära gemensamt lärande, erfarenhetsutbyte och spridning av kunskap och erfarenhet i syfte att höja kvaliteten på arbetet, inte minst med länens strategier för jämställdhetsintegrering. Vinster kan definieras på olika sätt och vi har här resonerat utifrån att det kan bestå av framförallt effektivisering. Vinster kan också inträffa genom att lärande insatser kan bidra till högre kvalitet på arbetet som genomförs och i förlängningen bättre måluppfyllnad för de jämställdhetspolitiska målen. Ekonomiska vinster av samordning är inte helt lätta att beräkna. En samordningsfunktion kräver resurser men bidrar till ett effektivare arbetssätt för länsstyrelserna tillsammans vilket i sig är resurssparande. Målen för samordningen var enligt projektplanen följande:
samordningsvinster,
ökad samverkan mellan länsstyrelserna,
gemensam bild av jämställdhetsuppdraget,
fler som upplever länsstyrelsernas uppdrag som tydligt,
gemensam ambitionsnivå,
spridning av erfarenheter,
regelbundna lärande aktiviteter i länsstyrelsegemensamma nätverk och
bidrag till en fördjupad bild av arbetet med jämställdhetsintegrering i länen.
Insatser för samordning
Nedan listas några exempel på insatser som genomförts inom LUJ för att bidra till samordning och samverkan.
Skapat forum för erfarenhetsutbyte kring framtagandet av länsstrategier för jämställdhet, främst under utbildningar och på regionala träffar men även digitalt.
Skrivit en samlande analys om länsstrategierna, 21 Strategier om jämställdhet.
Tillhandahållit möjligheter för länsledningar att föra strategiska diskussioner om
jämställdhetsuppdraget genom arrangerande av en strategidag som samlade personer från flera nivåer från alla länsstyrelser. Syftet var att analysera jämställdhetsarbetet hos
länsstyrelserna utifrån länens strategier för jämställdhetsintegrering, för att diskutera hur arbetet bör utvecklas.
Samordnat länsstyrelsernas deltagande i externa styr-, arbets- och referensgrupper till exempel Jämställ.nu och Tillväxtverkets uppdrag om jämställd regional tillväxt samt samverkat kring gemensamma aktiviteter för erfarenhetsutbyte.
Samordnat länsstyrelsernas portaldelägarskap i nätresursen Jämställ.nu genom att representera länsstyrelserna i styr- och arbetsgrupp, ta fram underlag för en åtagandeplan för
länsstyrelsernas delägarskap samt bidragit med material till portalen.
Samordnat länsstyrelsernas deltagande på Politikerveckan i Almedalen, en heldag i samarbete med Jämställ.nu om jämställdhetspolitikens historia, nuläge och framtid. Stöttade,
dokumenterade och deltog i länsstyrelsernas aktiviteter under Nordiskt Forum och forskningskonferensen EGI.
Producerat en länsstyrelsegemensam hemsida som beskriver jämställdhetsuppdraget, www.jämställdalän.se
10
Arbetat fram en metodsamling för erfarenhetsutbyte och lärande.
Tagit fram ett introduktionspaket till länsstyrelsernas uppdrag inom jämställdhet. Paketet beskriver uppdragets historik och genomförande samt ger förslag på kompetensprofil för rekrytering. Introduktionspaketet syftar till att bidra till gemensam bild och genomförande samt bibehållen kunskapsnivå.
Tagit fram en utvecklingsplan för nätverket för särskilt sakkunniga i samråd med nätverkets kontaktpersoner. Syftet med planen är att stärka lärande och erfarenhetsutbyte.
Organiserade ett arrangemang för att uppmärksamma och sprida länsstyrelsernas erfarenheter av 20 års arbete med jämställdhet och jämställdhetsintegrering.
Bedömda effekter av samordning
Effekter av samordning på kort sikt
Målområde Utveckling Kommentar Fortsatt utvecklingsarbete
Samordningsvinster Ja, utvecklingsarbete
utan samordnings- och
Insatser för fler målgruppen och sakområden
Nedan ges några exempel på samordningsvinster som LUJ genom sin samordning har bidragit till:
En aktör utöver de särskilt sakkunniga i jämställdhet som planerar och förbereder träffar för lärande och erfarenhetsutbyte sparar tid från de enskilda länsstyrelserna.
En aktör som planerar och förbereder underlag inför möten bland chefer och länsledningarna skapar vinster genom att jämställdhet diskuteras på ett strukturerat sätt.
En aktör som samlar in och skriver lärande exempel bidrar till att spara tid från de särskilt sakkunniga i jämställdhet och bidrar till spridning som annars inte skulle bli av.
En aktör som kan analysera samtliga länsstyrelsers arbete skapar en helhetsbild som annars skulle vara svår och mycket resurskrävande att skapa. Vinsten av det är främst att kunskap och lärdomar genereras och sprids.
Möjligheten att sprida länsstyrelsernas erfarenheter och att samarbeta med andra aktörer har underlättats av en aktör med tid för att planera och samordna. Arrangerandet av denna typ av aktiviteter är resurskrävande och tar mycket tid från arbetet i länet.
En samordnande aktör skapar ”en-väg-in” för externa aktörer vilket skapar mer effektiva processer för samverkan.3
Samling av dokument och exempel strukturerat på en plats gör det enklare för samtliga länsstyrelser att hitta och använda material som andra länsstyrelser har tagit fram. Det bidrar till kortare förberedelsetider inför stödinsatser inom olika områden. Om materialet visar på erfarenheter av vad som fungerar och inte fungerar bör det också kunna leda till snabbare och bättre vägar fram i förändringsarbetet.
3 Till exempel med andra myndigheter som också har regeringsuppdrag inom jämställdhetsområdet.
11
Samverkan mellan länsstyrelserna har ökat i och med utvecklingssatsningens insatser och samordningsvinster har uppstått. Framförallt har utvecklingssatsningen bidragit med att skapa verktyg, till exempel gemensam elektronisk samarbetsyta, exempeldatabas och introduktionspaket, och arbetssätt, exempelvis idébank för erfarenhetsutbyte, samt skapat infrastruktur för att samverka.
Men bedömningen är att det finns behov av att få in mer samverkan i det vardagliga arbetet och i ordinarie nätverk och strukturer. Samverkan bygger på att alla bidrar och tar sitt ansvar, vilket är tidskrävande men nödvändigt om länsstyrelserna gemensamt ska utvecklas. I utvecklingssatsningen har utvecklingsledarna inom mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer inkluderats i flera aktiviteter, vilket bedöms ha bidragit till ökad samverkan mellan arbetet med jämställdhetsintegrering och det fjärde jämställdhetspolitiska målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. LUJs insatser har också bidragit till att identifiera insatser som kan genomföras för ökad samordning och
samverkan mellan områdena, både på de enskilda länsstyrelserna och länsstyrelsegemensamt.
Effekter av samordning på lång sikt
Målområde Tendens Kommentar Fortsatt utvecklingsarbete
Gemensam bild av
jämställdhetsuppdraget Svårt att bedöma. Behov av fortsatt dialog om tolkningar.
Dialog i nätverk och mellan nätverk.
Dialog i nätverk och mellan nätverk.
Dialog på den enskilda länsstyrelsen om förväntningar och ansvarsfördelning
Gemensam ambitionsnivå En formell gemensam
nivå ströks som mål, men dialog och diskussion om
genomförande kan ändå ha bidragit.
Dialog i nätverk och mellan nätverk.
Dialog på den enskilda länsstyrelsen om förväntningar och ansvarsfördelning Spridning av erfarenheter Ja, i mycket större
utsträckning än innan, men behov av rutiner och ansvarstagande.
Stöd i utvecklingsarbete för att hitta rutiner.
Arbete på den egna länsstyrelsen med att paketera och sprida sitt arbete.
Lärande i nätverk Lärande inom LUJ, men
behov av strukturer för lärande i ordinarie mötesformer
Stöd till nätverket för särskilt sakkunniga i jämställdhet att genomföra utvecklingsplan.
Insatser inom ordinarie nätverksformer.
Bidragit till en fördjupad bild av arbetet med
Ett långsiktigt mål som sattes upp är att länsstyrelserna ska ha en gemensam bild av sitt jämställdhetsuppdrag. Även efter utvecklingssatsningens genomförande är det svårt att bedöma huruvida länsstyrelserna har en gemensam bild av uppdraget. På den enskilda länsstyrelsen kan det finnas olika bilder beroende på vilken nivå i organisationen frågan ställs till. Det kan också finnas olika bilder mellan respektive länsstyrelse. Slutligen kan det också vara så att en viss gemensam bild uttrycks men att den inte motsvaras av ett genomförande som återspeglar bilden.
Svaren i de externa utvärderarnas enkät visar att de särskilt sakkunniga i jämställdhet i störst utsträckning tycker att bilden skiljer sig åt, därefter cheferna och landshövdingarna som i mindre
12
utsträckning tycker att bilden skiljer sig åt. I stort sett samtliga särskilt sakkunniga i jämställdhet och chefer som besvarat frågan (97 procent) menar att LUJ bidragit till målet om att nå en gemensam bild.
(Boman & Sjöberg 2014, s. 18)
I inledningen av LUJ fördes en dialog bland de särkskilt sakkunniga i jämställdhet om länsstyrelsens roll och uppdrag i relation till länsstrategiuppdraget. LUJ arbetade fram en bild för att beskriva de olika delarna och processerna av länsstyrelsernas uppdrag och genomförande. Bilden försöker
förklara de delar eller processer som krävs för att jämställdhetsintegrering ska fungera och bidra till att de jämställdhetspolitiska målen nås. Bilden beskriver hur länsstyrelsen genom insatser inom varje sakområde i länsstyrelsens verksamhet utvecklar och stärker genomslaget för jämställdhetspolitiken i länet. Arbetet leds av länsstyrelsens ledning och stöds och samordnas av särskilt sakkunnig i
jämställdhet.
Bilden har följt med och använts under hela utvecklingssatsningen och har på många sätt blivit en sorts målbild för länsstyrelsernas arbete med jämställdhetintegrering. Flera personer på olika nivåer hos länsstyrelserna hänvisar till bilden och resonerar om sitt eget genomförande i relation till den.
Den spridning bilden har fått visar på en början till en god dialog och samling kring uppdraget. Den kan därför på sätt och vis ses som en gemensam bild av uppdraget.
Något som kom upp bland flera respondenter till förstudien inför LUJ var att uppdraget i
Länsstyrelseinstruktionen upplevdes som otydligt. Det var dock få som kunde konkretisera hur det kunde bli tydligare. Oavsett om uppdraget är otydligt eller inte verkar upplevelsen utgöra ett hinder i genomförandet. Målet som sattes upp för LUJ var därför att fler skulle uppleva länsstyrelsernas uppdrag som tydligt. Målet omfattade både aktörer som arbetar på länsstyrelserna och aktörer och organisationer som länsstyrelserna samarbetar med eller som är berörda av uppdraget. LUJ har inte specifikt fokuserat på något förtydligande av uppdraget utan talat mer om genomförandet av uppdraget och vad som krävs för att jobba hållbart med jämställdhetsintegrering. LUJs intryck är att det nu mer sällan uttrycks att uppdraget upplevs som otydligt.
På frågan om bild av uppdraget redovisar länsstyrelserna lite olika bilder, men under tiden med LUJ har allt färre hänvisat till otydligt uppdrag som hinder för att kunna arbeta med
jämställdhetsintegrering. Det kan tolkas som att färre tycker så eller som att LUJ har haft fokus på konkreta delar av genomförandet mer än på diskussioner om bilden av uppdraget.
13
Ursprungligen fanns ett långsiktigt mål om en gemensam ambitionsnivå, en nivå som skulle tas fram inom LUJ och skulle uppfyllas av alla länsstyrelser. Under tiden för utvecklingssatsningen blev det tydligt att en gemensam ambitionsnivå i nuläget inte är rätt väg att gå. Ordet ambitionsnivå väckte tankar och reaktioner som inte var det LUJ syftade på, till exempel uppfattades det som styrning, brist på möjlighet att ta hänsyn till regionala förutsättningar eller svårigheter att uppfylla på grund av ekonomiska förutsättningar. Styrgruppen beslutade istället att det introduktionspaket som arbetades fram skulle innehålla tips och beskrivning av vad uppdraget kan innebära och på så sätt bidra till en sorts gemensam ambitionsnivå. De externa utvärderarnas intervjuer och enkäter visar på att det bland mellanchefer och särskilt sakkunniga i jämställdhet ändå uppfattas som att LUJ har bidragit till att nå en gemensam ambitionsnivå. Samtidigt visar intervjuerna med länsråden på stor skepsis mot att ta fram och ha en gemensam ambitionsnivå. (Boman & Sjöberg 2014, s. 23)
I förstudien och i dialog med aktörer både i och utanför länsstyrelsevärlden blev det uppenbart att länsstyrelserna inte sprider sina erfarenheter och lärdomar i tillräcklig utsträckning. Målet som sattes var därför att erfarenheter, lärdomar och exempel från länsstyrelsernas genomförande av
jämställdhetsuppdraget ska vara spridda och kända. Huruvida de är kända är svårt att uttala sig om just nu, men det kan konstateras att de är mycket mer är spridda nu än innan LUJ4. Genom samordning av gemensamma spridningsaktiviteter har LUJ bidragit till att sprida länsstyrelsernas arbete. Spridningen har skett på flera olika sätt tack vare en personell resurs i form av kommunikatör i LUJ. Att det finns en tydlig ingång till länsstyrelserna genom LUJ har gjort att aktörer kontaktat länsstyrelserna för att delta i olika sammanhang och berätta om länsstyrelsernas uppdrag och arbete.
Insatsen för samarbete mellan de särskilt sakkunniga i jämställdhet och länsstyrelsernas
kommunikatörer bedöms vara viktigt första steg för att bidra till att spridning fungerar i vardagen på den enskilda länsstyrelsen.
Vad gäller lärande inom nätverk är det nätverk som LUJ framförallt haft ingång till att jobba med nätverket för de särskilt sakkunniga i jämställdhet. Men insatser har även genomförts i och för nätverket chefsforum för social hållbarhet. Fokus inom LUJ har legat på att föra in lärande om jämställdhet i de ordinarie mötesstrukturerna och på att bygga strukturer och visa på metoder för erfarenhetsutbyte. Det finns en bättre grundstruktur för det idag än innan LUJ, men bedömningen är ändå att det återstår en del tills dess att länsstyrelserna ser kontinuerligt lärande som en del av sitt arbete för verksamhetsförbättringar. Nätverken behöver fortsätta utveckla och konkretisera hur de ska jobba med lärande och utvecklingsarbete.
Analys av fortsatta behov av samordning
Samverkan med nationella aktörer
Samarbetet med andra nationella aktörer har varit tidskrävande men bedömningen är att det leder till stor nytta. En gemensam slutsats efter dialog mellan SKL, Nationella sekretariatet för genusforskning och Länsstyrelsen i Gotlands län är att ett forum skulle kunna utvecklas för mer samverkan och synergier mellan pågående satsningar. Idag finns flera parallella referensgrupper där samma organisationer finns representerade. På regional nivå finns behov av att arbeta med synergieffekter mellan olika samtidigt pågående satsningar, men det skulle vara värdefullt även på en nationell nivå.
Nationella satsningar som till exempel Program för hållbar jämställdhet (Håj) och
Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter (JiM) får konsekvenser för länsstyrelserna eftersom länsstyrelserna har ett regionalt uppdrag att stötta aktörer, även de som ingår i dessa satsningar.
4 Lärande exempel från länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering finns idag publicerade
på www.jämställ.nu som har cirka 6000 unika besökare per månad och på www.jämställdalän.se som har cirka 150 unika besökare per månad. Länsstyrelserna har också spridit kunskap om uppdrag och genomförande genom gemensam monter och/eller seminarium på flera nationella konferenser och evenemang såsom Nordisk Forum, EGI och Politikerveckan i Almedalen.
14
Dessutom kräver varje satsning fortsatt uppföljning även efter det att projekttiden är slut.
Länsstyrelserna är i nuläget den enda regionala myndigheten med ett kontinuerligt
jämställdhetsuppdrag som inkluderar stöd till och samordning av andra. Fortsatt och utvecklad samverkan är viktig för att satsningar ska få de långsiktiga effekter som eftersträvas i arbetet med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.
Uppföljning och analys
Efter flera satsningar på jämställdhetsintegrering de senaste åren har det i flera län, kommuner och myndigheter skett mycket utvecklingsarbete med jämställdhetsintegrering. Både lokalt, regionalt och nationellt finns behov av att ta del av det utvecklingsarbete och de insatser som sker. Utöver länsstyrelsernas årsredovisningar och eventuella enskilda rapporter i några län levereras idag inte samlade uppföljningar och analyser länsvis och nationellt av allt arbete med jämställdhetsintegrering och med de jämställdhetspolitiska målen.
Länsstyrelserna skulle kunna användas mycket mer för att göra detta. Den uppföljande rollen skulle kunna förtydligas och på så sätt tillgodose behov om samlad bild och tillvaratagande av genomförda insatser inom jämställdhetspolitiken. Det kan både handla om att på regional nivå följa upp
indikatorer för jämställdhetspolitiken men också att följa upp hur, i vilken omfattning och med vilka resultat aktörer arbetar med jämställdhetsintegrering. Uppföljningarna kan utgöra ett värdefullt instrument för att nå aktörer som idag inte bedriver något arbete med jämställdhetsintegrering samt underlag för att sprida erfarenheter och lärdomar. Uppföljningarna kan också vara utgångspunkt för planering av länsstyrelsernas stöd- och samordningsinsatser i länen. De kan även utgöra ett viktigt underlag för aktörer i länet att planera och genomföra insatser kopplade till jämställdhet och regional utveckling, men också för den nationella nivån i relation till hela jämställdhetspolitiken. Tillsammans kan den typen av underlag bidra till att skapa en övergripande och mer samlad bild av utvecklingen runt om i landet. För att det ska vara möjligt behövs ett samlat uppdrag till länsstyrelserna som utgår från regeringens behov av information och analys. Utifrån det skulle inriktningen på uppföljningarna kunna variera beroende av vilka satsningar som pågår eller vilka behov av fördjupad information som finns.
Kopplat till uppföljning och analys är regional könsuppdelad statistik viktigt, både för länsstyrelsernas eget arbete och för analys av länet. Statistiken är också viktigt för flera andra aktörer än
länsstyrelserna. Fickböckerna som några länsstyrelser beställer från SCB finns inte tillgängliga i alla län idag på grund av att alla inte har de ekonomiska förutsättningarna att beställa och sprida dem.5
Statistikhäften efterfrågas och används flitigt i länen och är ofta det gemensamma kunskapsunderlag aktörer i länet utgår ifrån. Det finns därför behov av en samlad lättillgänglig regional könsuppdelad statistik i alla län. Det finns idag flera olika möjligheter att själv söka i databaser och sammanställa statistiken, men det finns skäl som talar för att göra statistiken så tillgänglig och jämförbar som möjligt. Det är också strategiskt viktigt att alla länsstyrelser och aktörer i länen pratar utifrån samma typ av siffror i relation till de jämställdhetspolitiska målen. Det bidrar till att skapa en gemensam bild och utgångspunkt för arbetet med jämställdhetsintegrering.
Länsstrategierna för jämställdhetsintegrering sträcker sig till och med 2016, men det finns frågetecken om vad som händer därefter. Hur kommer länsstyrelsernas arbete att organiseras då och hur ska resultaten från strategiarbetet tas om hand? Vilka uppdrag kommer länsstyrelserna att ha inom jämställdhetsområdet? Det finns också behov av att göra en samlad uppföljning av arbetet med strategierna under tiden och vid uppdragets slut. Det finns även behov av att veta mer om vad strategierna faktiskt bidrar till i länen. Några sådana frågor lyftes i rapporten 21 strategier för jämställdhet (Länsstyrelsen i Gotlands län 2014);
5 Baspriset för statistik till fickböcker ligger idag på 98 000 kronor. Därtill betalar varje länsstyrelse 1 000 kronor per kommun i länet med ett maxpris på 135 000 kronor. Västerbottens län som inbegriper 15 kommuner betalar alltså 113 000 kronor medan Västra Götaland med 49 kommuner betalar maxpriset. Innehållet är standardiserat, för eventuella ändringar eller tillägg tillkommer kostnader. Tryck är inte inkluderat i priset.
15
- Hur bidrar strategierna till att de jämställdhetspolitiska målen nås?
- Hur bidrar strategierna till ökad omfattning och kvalitet på arbetet med jämställdhetsintegrering i länen?
- Hur tas erfarenheter från satsningar i länen tillvara?
- Hur bidrar strategierna till ökat lärande och samarbete i länen?
Varje länsstyrelse har i uppdrag att rapportera hur genomförandet har sett ut, men ingen aktör har i uppdrag att göra en samlad utvärdering av hur alla strategier har genomförts och dra slutsatser kring vilken betydelse de har haft för utvecklingen i länen. På så sätt blir det också svårt för länsstyrelserna och andra aktörer att lära av det arbete som nu kommer att genomföras och ta tillvara och sprida erfarenheterna. Det finns också behov av att följa upp utvecklingen av länsstyrelsernas arbete med fokus på verksamhetsförbättringar (till exempel jämställda arbetsmetoder, rutiner, styr- och ledningssystem, statistik och uppföljningsverktyg).
Länsstyrelserna som förändringsagenter
Allt det utvecklingsarbete som genomförts i LUJ och som respektive länsstyrelse bedriver har som mål att påverka arbetet som sker i länet och i förlängningen uppfyllandet av de jämställdhetspolitiska målen. Länsstyrelserna har redan rollen att samordna och stödja i länen, men bör ännu tydligare och kraftfullare kunna fungera som förändringsagenter på regional nivå. Ett tydligt exempel på när en sådan aktör behövs är när andra större satsningar pågår eller tar slut, som till exempel Program för hållbar jämställdhet eller Jämställdhetsintegrering i myndigheter. Det har nu under flera år pågått flertalet satsningar och det finns behov av att konsolidera och föra samman erfarenheter och lärdomar från dessa för att bygga vidare på.
Behoven av stöd i länen är både strategiska (samordning, dialog m.m.) och mer operativa
(handledning, processtöd, utbildning). Idag fungerar länsstyrelserna och speciellt de särskilt sakkunnig i jämställdhet både som strategiskt och operativt stöd. Ju mer länsstyrelserna arbetar för jämställdhet
(handledning, processtöd, utbildning). Idag fungerar länsstyrelserna och speciellt de särskilt sakkunnig i jämställdhet både som strategiskt och operativt stöd. Ju mer länsstyrelserna arbetar för jämställdhet