Enligt regeringsuppdraget skulle LUJ ge stöd till länsstyrelserna i arbetet med jämställdhetsintegrering inklusive stöd till uppdraget att utarbeta länsstrategier för jämställdhetsintegrering. De stödinsatser som genomfördes i LUJ syftade till att på olika sätt utveckla och förbättra länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsuppdraget med fokus på länens strategier för jämställdhetsintegrering. En viktig
utgångspunkt var de behov som uttrycktes i förstudien där till exempel de särskilt sakkunniga i jämställdhet efterfrågade mer stöd från närmaste chef, större efterfrågan på resultat och tydligare indikationer på att jämställdhetsintegrering ansågs som en prioriterad fråga för länsstyrelserna. I projektplanen sattes som mål upp att stödet till länsstyrelserna bland annat skulle bidra till att:
andelen av de särskilt sakkunniga i jämställdhet som upplever att de får mycket stöd i arbetet från sin närmaste chef och högsta ledning ska öka,
närmaste chef till särskilt sakkunnig i jämställdhet och ledning i högre utsträckning ska efterfråga resultat av jämställdhetsarbetet,
fler särskilt sakkunniga i jämställdhet ska ange att de upplever att arbetet inom jämställdhetsområdet uppfattas som viktigt bland närmaste chefen och ledningen,
alla länsstyrelser ska ha ett organiserat arbete med jämställdhetsintegrering med mål, styrning, uppföljning, stöd, samordning och utbildning.
Insatser för stöd
För att uppnå projektets mål har LUJ genomfört följande aktiviteter:
Stöttat identifiering, dokumentation och spridning av goda exempel från länsstyrelsevärlden.
Nio artiklar som beskriver länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering finns till exempel publicerade på Jämställ.nu och Jämställdalän.se
Producerat ett gemensamt kommunikationsmaterial som för allmänheten beskriver länsstyrelsernas arbete med jämställdhet och jämställdhetsintegrering.
Skapat en hemsida (www.jämställdalän.se) om länsstyrelsernas jämställdhetsuppdrag och dess genomförande.
Arrangerat nio fysiska och digitala regionala mötesplatser för stöd och erfarenhetsutbyte utifrån framtagandet av länsstrategier. Några av träffarna inkluderade medverkan av forskare från närliggande lärosäte för att stärka banden till forskning på området.
Genomfört åtta länsbesök för stöd och samtal om utveckling utifrån varje länsstyrelses specifika behov och inriktning i länsstrategin.7
Erbjudit stöd och handledning till enskilda länsstyrelser, både på begäran och på
projektgruppens eget initiativ. Stödet har bestått av olika insatser som till exempel enskilda möten, svar på förfrågningar via mejl och telefon samt feedback på texter och material.
Länsstrategierna har varit i fokus för stödet.
Utvecklat och introducerat en utvecklingsplan för nätverket för särskilt sakkunniga i jämställdhet i samarbete med nätverkets kontaktpersoner med syfte att främja lärande och erfarenhetsutbyte. Utvecklingsplanen är antagen av nätverket och verksam från och med 2015.
7 De besökta länen är Blekinge, Gävleborg, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Värmland och Västernorrland. Vid besöken har LUJ träffat särskilt sakkunnig i jämställdhet och chefer. Upplägget för besöken har bestämts tillsammans med berörd länsstyrelse men haft fokus på organisering och genomförand av och utmaningar med jämställdhetsuppdraget.
19
Skapat en gemensam elektronisk samarbetsyta för kunskapsspridning, diskussion och stöd till lärande och utveckling. Ytan innehåller dessutom en exempeldatabank över
jämställdhetsintegrering inom länsstyrelsernas sakområden samt en kunskapsbank för internt bruk (innehåller metoder, rapporter, utbildningsmaterial, avhandlingar etc.)
Bedömda effekter av stöd på kort sikt
Målområde Utveckling Kommentar Fortsatt utvecklingsarbete
Stöd i arbetet med
jämställdhetsintegrering Ja bland SSJ, men behov av mer stöd till
mellanchefer
Insatser för dialog bland landshövdingar och länsråd.
Arbete på den egna länsstyrelsen om ansvarsfördelning och förväntningar
Ökad efterfrågan på resultat Ja, av närmaste chef, men ev. behov av ökad efterfrågan från högsta ledning
Insatser för dialog bland landshövdingar och länsråd.
Arbete på den egna länsstyrelsen om ansvarsfördelning och förväntningar
Jämställdhetsarbetet upplevs
som viktigt och prioriterat Ja, av närmaste chef, men inte i samma utsträckning från länsledning och kollegor
Insatser för dialog bland landshövdingar och länsråd.
Arbete på den egna länsstyrelsen om ansvarsfördelning och
Stöd i utvecklingsarbete för att hitta rutiner.
I de uppställda kortsiktiga målen om stöd, efterfrågan och prioritering har det skett en positiv förändring förutom när det gäller högsta ledningen, enligt den externa utvärderingen (Boman &
Sjöberg 2014, s. 8 ff.). Andelen särskilt sakkunniga i jämställdhet som anger att de upplever ett gott eller mycket gott stöd i arbetet med jämställdhetsintegrering från närmaste chefen har ökat samtidigt som andelen har minskat när det gäller stödet från högsta ledningen. Cheferna uppger i lägre utsträckning än de särskilt sakkunniga i jämställdhet att de upplever stöd i arbetet med jämställdhetintegrering oavsett från vem. Det verkar alltså finnas behov av att öka engagemanget bland chefer högre upp i hierarkin på länsstyrelserna.
Ett liknande mönster återfinns när det kommer till efterfrågan på resultat. Fler särskilt sakkunniga i jämställdhet upplever att närmaste chefen efterfrågar resultat men färre uppger att ledningen gör detsamma i någon större utsträckning.8 Detsamma gäller för huruvida jämställdhetsarbetet upplevs som viktigt och prioriterat. En möjlig tolkning av svaren är att då närmaste chefen engagerar sig och efterfrågar resultat, ser ledningen att arbetet flyter på och lägger sitt fokus inom andra områden.
En annan tolkning kan vara att chefernas ökade efterfrågan på resultat gör att ledningens engagemang ter sig som mindre i jämförelse. Cheferna uppger också att de upplever efterfrågan som större från ledningen än vad de särskilt sakkunniga i jämställdhet gör, vilket kan förklaras av att de organisatoriskt befinner sig närmare ledningen.
Målgrupperna i LUJ har visat sig ha svårt för att konkretisera sina återkommande krav på ledningens engagemang, stöd och efterfrågan. Vad är det som konkret förväntas att ledningen ska göra? LUJs bedömning är att det ibland handlar om brist på förståelse eller kännedom om olika chefsnivåers förutsättningar och möjligheter. Konkretisering av vad stöd och engagemang ska bestå av krävs för att chefer och ledning ska kunna förbättra sig. Förväntningar och ansvarsområden för olika
funktioner på de enskilda länsstyrelserna behöver förtydligas. LUJs bedömning är att det behövs
8 Frågor om kollegors stöd och efterfrågan har inte ingått i något uppställt mål eftersom insatser för samtliga länsstyrelsernas medarbetare inte ingick i utvecklingssatsningen.
20
fortsatt dialog både inom varje länsstyrelse, mellan länsstyrelserna, och länsstyrelsegemensamt mellan de olika nivåerna av handläggare, särskilt sakkunniga i jämställdhet, chefer och länsledning.
När det gäller gemensamma strukturer för spridning av dokumentation, information och erfarenheter finns det idag mycket bättre stödstrukturer. Strukturerna möjliggör också ökat
samarbete och tätare kontakter både mellan enskilda länsstyrelser och mellan de olika nätverken som arbetar med jämställdhetsuppdraget. Behovet av ansvarig för rutiner, utveckling och underhåll kvarstår. Det behövs också fortsatt stöd i förändringsprocessen som det innebär att ta till sig och börja nyttja de nya strukturerna. Det finns även behov av att få fler målgrupper att upptäcka och använda de gemensamma strukturerna.
Bedömda effekter av stöd på lång sikt
Målområde Tendens Kommentar Fortsatt utvecklingsarbete
Organiserat arbete med
jämställdhetsintegrering Ja, skillnad från innan LUJ, men behov av
Enligt den externa utvärderingen av LUJ råder det ”ingen tvekan om att LUJs främsta bidrag har varit att ge stöd och vägledning i att ta fram länsvisa jämställdhetsstrategier” (Boman & Sjöberg 2014, s.
25). Idag har samtliga länsstyrelser, till skillnad från tiden innan uppdraget om länsstrategier och LUJ, ett organiserat arbete med jämställdhetsintegrering. Ambition och kvalitet varierar dock. LUJs bedömning är att det varierar hur stabilt arbetet med jämställdhetsintegrering är på de enskilda länsstyrelserna.
Ett organiserat arbetet med jämställdhetsintegrering kräver att flera olika delar är på plats och fungerar: mål, styrning, uppföljning, stöd, samordning och utbildning.Jämställdhetsintegrering i styrsystem är en viktig grund för att kunna driva och följa upp arbetet. I de externa utvärderarnas enkät 2014 uppger färre av de särskilt sakkunniga i jämställdhet jämfört med 2012 att jämställdhet är väl eller mycket väl integrerat i myndighetens styrsystem. Styrning och uppföljning har varit områden som lyfts i flera av insatserna i utvecklingssatsningen och en förklaring till svaren kan vara att flera har fått större kunskap om vad det skulle kunna innebära att jämställdhetsintegrera styrsystemet. Fler chefer än särskilt sakkunniga i jämställdhet uppger att jämställdhet är integrerat i styrsystemet.
Samtliga länsstyrelser har mål för sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Dessa är formulerade i de strategier som arbetades fram under 2013. Målen är dock på olika nivå och har olika fokus, delvis på grund av regionala förutsättningar, tidigare erfarenheter och omfattning på arbetet när strategin skrevs. Vissa länsstyrelser har till exempel tydligt definierat det ansvar olika nivåer på den enskilda länsstyrelsen har för genomförandet av uppdraget medan andra inte har gjort det. Vi ser också ökat samarbete mellan controllers och särskilt sakkunniga, både på enskilda länsstyrelser och
länsstyrelsegemensamt via nätverkssamarbeten.
En avgörande del i att styra verksamheten och arbetet med jämställdhetsintegrering är att det görs uppföljning och att denna används. Svaren som ges i de externa utvärderarnas enkät till chefer och särskilt sakkunniga i jämställdhet visar en relativt spretig bild mellan länsstyrelserna om vem som efterfrågar uppföljning och vem som ansvarar för genomförandet. På frågor om hur uppföljningar påverkat det fortsatta arbetet visar de externa utvärderarnas slutrapport att de uppföljningar som ändå görs, i viss utsträckning har bidragit till ökad medvetenhet, förändrade arbetssätt,
verksamhetsutveckling och/eller att nya frågor har väckts. Det är dock anmärkningsvärt att flera särskilt sakkunniga i jämställdhet svarar att de inte vet om uppföljningen har påverkat arbetet.
21
Analys av fortsatta behov av stöd
Sammanfattningsvis visar erfarenheterna från LUJ att en stödjande aktör är en styrka och framgångsfaktor för utvecklingen av länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering och de jämställdhetspolitiska målen. Det behövs en aktör som samordnar och stödjer lärande och erfarenhetsutbyte, strukturerar samarbete med externa aktörer, efterfrågar, driver på och visar på utvecklingsmöjligheter Liknande funktioner finns inom flera andra områden på länsstyrelserna, till exempel integration och Förenkla för företag. Regeringen styr och efterfrågar med hjälp av uppdrag och direktiv till redovisningar. På de enskilda länsstyrelserna är det länsledningarna som styr och efterfrågar. Men det finns behov av att skapa ett gemensamt ”tryck” mellan länsstyrelserna i syfte att driva på och sprida utveckling på operativ nivå.
Oavsett hur utvecklingsarbetet organiseras är det viktigt att påpeka att det fortfarande krävs insatser inom ramen för befintliga nätverk och strukturer. En satsning är en tillfällig åtgärd och fokus måste vara att hitta former inom ordinarie struktur för utveckling och förändring.
Kunskapsutveckling, lärande och erfarenhetsutbyte
Nyckelorden under hela utvecklingssatsningen har varit lärande och erfarenhetsutbyte. Det finns stora behov av att ta del av varandras erfarenheter och att lära av genomfört arbete. Det återstår dock mycket innan det finns hållbara strukturer för att det ska ske. System och rutiner för insamling och spridning av dokumentation och underlag behöver underhållas. Det behövs samordnade aktiviteter för dialog och samtal. Arbetet med LUJ har visat att det finns en mängd material och erfarenheter och inte sprids mellan länsstyrelserna eller till externa aktörer. Det hänger samman med
kommunikation och vikten av att även sprida länsstyrelsernas arbete externt.
Det finns ett generellt behov bland samtliga länsstyrelserna att jobba mer med lärande och strategiskt förändringsarbete. I LUJ har ansatsen varit att se jämställdhetsintegrering som ett arbete som kräver ett annat förhållningssätt än till exempel de uppdrag länsstyrelserna har som fokuserar på
myndighetsutövning. Om ett sådant arbete ska fortsätta kan jämställdhetsområdet utgöra exempel på hur länsstyrelserna överhuvudtaget kan jobba med förändringsarbete och lärande. Länsstyrelserna behöver fortsätta testa och utveckla ett sådant förhållningssätt, framförallt på ledningsnivå. Varje länsstyrelse behöver också bedriva ett eget utvecklingsarbete för att utveckla lärande samt dialog om ansvarsfördelning och förväntningar.
För att utveckla arbetet med lärande och strategiskt förändringsarbete behövs det insatser som riktar sig specifikt till ledningsfunktioner. Eftersom ett gediget arbete med jämställdhetsintegrering även pågår inom ramen för JiM skulle det kunna finnas goda möjligheter att gemensamt lära kring ledningens funktion i utvecklingsarbetet. Ett sådant samarbete skulle kunna bidra till inspiration och nya perspektiv samt kunskapsöverföring om att utveckla och stärka ledarskap i utvecklingsarbete med fokus på jämställdhetsintegrering.
Utvecklingssatsningen har satt igång flera processer som inom ramen för nuvarande uppdrag som inte har varit möjliga att följa upp eller bygga på. Exempel på sådana områden är styrning och uppföljning samt kommunikation. LUJ har initierat processer men det finns behov av att skapa förutsättningar och struktur för ett kontinuerligt hållbart utvecklingsarbete.
Jämställdhetsintegrering och andra tvärsektoriella frågor inom länsstyrelsernas sakområden
Jämställdhetsintegrering som strategi och det praktiska integreringsarbetet har varit en föregångare i verksamhetsintegrering av horisontella perspektiv. Redan nu får länsstyrelserna fler uppdrag att arbeta med ”horisontella frågor” i verksamheterna. Det finns flera lärdomar att dra av arbeten inom olika tvärsektoriella frågor. Miljömålsarbetet är ett exempel och mänskliga rättigheter ett annat. Arbetet med mänskliga rättigheter bedrivs både som integrering i den egna verksamheten och externt med stöd och samarbete i länen. Erfarenheter visar på risker att jämställdhet och kön samt det strukturella
22
perspektivet försvinner eller osynliggörs när flera perspektiv ska integreras samtidigt i en verksamhet.9 Arbetet med jämställdhetsintegrering måste därför fortsätta utvecklas. Kontinuerligt arbete och dialog med utvecklingsarbete inom mänskliga rättigheter behövs.10
Förslag om stöd för fortsatt utveckling
För att jämställdhetsarbetet ska fortsätta upplevas som viktigt, efterfrågat och prioriterat och för att gemensamma strukturer för dokumentation och spridning ska fortleva och utvecklas föreslår LUJ följande.
Förslag till den fortsatta utvecklingssatsningen
att arrangera insatser för att stötta implementering av länsstrategier främst riktat till ledningsnivån, till exempel genom regionala träffar för erfarenhetsutbyte.
att genomföra vissa insatser för stöd och handledning till enskilda länsstyrelser utifrån behov och önskemål. Länsstrategierna bör vara i fokus. Det kan också finnas anledning till
direktstöd utifrån återkoppling från regeringskansliet till de enskilda länsstyrelserna.
att undersöka möjligheten att i samverkan med Nationella sekretariatet och JiM-satsningen genomföra aktiviteter för att utveckla och stärka ledarskap i förhållande till utvecklingsarbetet inom jämställdhetsintegrering på länsstyrelserna.
att förvalta, förankra och utveckla de digitala strukturer för spridning och erfarenhetsutbyte som LUJ byggt upp, till exempel gemensam elektronisk samarbetsyta, gemensam hemsida och exempeldatabas. Insatser för spridning av användet till fler målgrupper, till exempel chefer och ledning, bör också genomföras.
att stötta i insamling och spridning av lärande exempel på hur arbetet med jämställdhetsintegrering kan organiseras och genomföras.
Förslag till länsstyrelserna gemensamt
att skapa mötesplatser för lärande och erfarenhetsutbyte mellan jämställdhetsintegrering, mänskliga rättigheter och andra tvärsektoriella sakområden.
att fatta beslut om en eller flera gemensamma utvecklingsprocesser som ska
jämställdhetsintegreras. Tänkbara alternativ på processer är fördelningen av länsstyrelsernas gemensamma utvecklingsmedel eller de så kallade § 37-medlen som ska stimulera integration i länen.
9 Bedömning både utifrån erfarenheter från länsstyrelserna men också från Fahlgren 2007, Svensson/Gunnarsson 2012, Pylkkänen 2007, se även till exempel se Pia Höök: http://piahook.wordpress.com/externa-uppdrag/ (hämtat 2014-12-12)
10 Länsstyrelsen i Dalarna har fått uppdraget att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter. Länsstyrelsen i Jönköpings län har under 2014 på regeringens uppdrag gett förslag på en regional stödstruktur för barnets rättigheter.