1. Inledning
Under 1900-talets början rådde det en fascination för ungdomen bland progressiva och reformvänliga rörelser i Sverige, någonting som är väl etablerat i historieforskningen. Att tillhöra ungdomen kom att symbolisera hoppet för en positiv samhällsutveckling, för det var de som skulle forma framtiden. Givetvis varierade uppfattningen om vad exakt denna framtid skulle bära med sig från organisation till organisation, mitt i denna folkrörelsernas tid.1 Värmland var under 1900-talets första två decennier ett av de landskap där denna fascination för ungdomen resulterade i mest konkreta resultat.2 Från 1904 till åren runt andra världskriget hölls stora ungdomsmöten på olika orter runt om i landskapet.3 Nyckelperson och
initiativtagare till detta var Harald Vadman, distrikstemplare i Värmland för
nykterhetsorganisationen IOGT, inom rörelsen kallad för ungdomsrörelsens ”kung”. Hans ambition var att ungdomsrörelsen skulle bli en stark och självständig organisation, men så blev det inte. Ungdomsrörelsen kom i stället att främst skötas av IOGT:s loger och mötena drivas på den något högre distriktsnivån.4
Nykterhetsrörelsen hade vid 1900-talets början blivit en inflytelserik folkrörelse vars ideologier starkt påverkade samhällsdebatten. IOGT, förkortning för Independent Order of Good Templars, var störst av alla dessa organisationer som i Sverige arbetade för absolutism, alltså totalt avståndstagande från alkohol. Även om organisationen formellt sett var politiskt neutral hade den många aktiva politiker bland sina medlemmar. Förutom totalt
avståndstagande stod IOGT även för andra ideal. Organisationen var bland annat en aktiv förespråkare och aktör för folkbildning och formandet av goda medborgare i samhället, bland vuxna men alltså också för ungdomar.5
Det är detta sista, IOGT:s ambition och arbete med att fostra Sveriges ungdom, som denna uppsats handlar om. Tidigare forskning om organisationen har oftast handlat om dess arbete i nykterhetsfrågan eller folkbildningen – det senare ligger närmare denna uppsats. Det finns också forskning om fascinationen för ungdomen och om ungdomsrörelser vid denna tid. Dock finns det inte mycket forskat om hur specifikt IOGT:s ungdomssyn såg ut och vad detta innebar för dess arbete med ungdomar. Det är denna brist som uppsatsen är tänkt att avhjälpa.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur IOGT såg på sin ungdomsverksamhets roll och funktion i rörelsen samt vilka målsättningar som fanns med ungdomsverksamheten så som de kom till uttryck i rörelsens tidningar, och om dessa målsättningar är synliga i
1 Berggren, H. (1995). Seklets ungdom: Retorik, politik och modernitet 1900–1930. 49–50
2 Stolare, M. (2003). Kultur & natur: Moderniseringskritiska rörelser i Sverige 1900–1920. 2003, 56–57
3 Stolare, 2003. 60
4 Stolare, 2003, 61–65
5 Edquist, S. (2001). Nyktra svenskar: Godtemplarrörelsen och den nationella identiteten 1879–1918. 18–24
2 ungdomslogernas verksamhet. För att syftet ska ha ansetts vara uppfyllt skall följande
frågeställningar ha besvarats:
❖
Hur såg rörelsen på ungdomslogernas roll i organisationen under 1900-talets första årtionden?❖
Vad var det viktigt att barn och ungdomar lärde sig i ungdomslogerna och hur gick IOGT till väga?❖
Vad var enligt IOGT målsättningen med ungdomslogerna? Var de en rekryteringsbas eller fanns det andra mål?❖
Vilka ideal framkommer som återspeglar rörelsens syn på ungdomen?Forskningsläge
Internationellt forskningsläge
I den anglosaxiska världen har i modern tid inte mycket forskning bedrivits av historiker om synen på ungdomen i början av 1900-talet, och synnerligen inte med anknytning till
nykterhetsrörelsen. Däremot har ungdomsrörelsers historia använts som del av forskning inom andra ämnen, mest relevant för denna uppsats inom didaktiken i och med fostrans betydelse i det fältet. Exempelvis skriver didaktikern Lynda Stone i en artikel i Ethics and Education 16 med namnet ”Youth power - youth movements: myth, activism, and democracy” om
ungdomens historia och dess mytbildning för att bättre förstå moderna ungdomsrörelser som March For Our Lives och #BlackLivesMatter. Hon menar, efter en kort historisk genomgång, att tron på ungdomens styrka och vitalitet måhända var stark under början av 1900-talet, men att den lever kvar än idag. Hon ser också likheter mellan amerikanska historiska företeelser som nybyggarandan och expansionen och ”civiliseringen” västöver och förädlandet av ungdomen.6
Didaktikern Nancy Lesko, som Stone i viss mån använder sig av i sin artikel, utreder i boken Act Your Age! A Cultural Construction of Adolescence hur västvärldens syn på ungdomen har formats av samhället, både i samtid och dåtid. En grundtes, här mycket förenklad, är att uppfattningar om ungdomar, som att de är hormonstyrda och rör sig i grupper av andra
ungdomar, egentligen inte behöver vara objektivt korrekta utan beror på förväntningar. Boken är inte primärt historiskt inriktad, men med utgångspunkt i perioderna runt sekelskiftet 1900 och omkring 1950-talet försöker hon förklara hur olika uppfattningar och också sätt att hantera och kontrollera ungdomar har uppstått. Målet med studien är att bättre förstå samtidens uppfattning om ungdomen och möjliggöra att lösgöra sig från dem om de är föråldrade.7
Svenskt forskningsläge om nykterhetsrörelsen
6 Stone, (2021). ”Youth power - youth movements: myth, activism, and democracy”. 2021(16):2. 249–261
7 Lesko, N. (2012). Act your age! : A cultural construction of adolescence. 14–21
3 Varför den internationella forskningen än så länge tycks sakna historiska studier som
undersöker nykterhetsrörelsens ungdomssyn är en fråga för en annan uppsats. Faktum är dock att även svensk forskning endast undantagsvis rör denna koppling. Det finns däremot desto mer svensk forskning som utforskar nykterhetsrörelsen från olika tidpunkter. Följande stycken utgör en kort sammanfattning av moderna avhandlingar som berör nykterhetsrörelsen från olika perspektiv under ungefär samma tid som denna uppsats. Där ungdomssynen berörs nämns detta.
En avhandling som har tydlig anknytning till denna uppsats’ ämnen är Kultur och natur:
Moderniseringskritiska rörelser i Sverige, skriven av historikern Martin Stolare. Förutom ungdomsrörelsen berör avhandlingen den vegetariska rörelsen, jordbrukreformrörelsen och småbrukarrörelsen under perioden är 1910–1920. Han vill förstå rörelsernas vision, men också redogöra för deras uppkomst, verksamhet och småningom tillbakagång. Det framgår att det fanns ett tydligt överlapp mellan de olika rörelserna. I uppsatsen beskrivs det att IOGT var djupt inblandad i ungdomsrörelsens aktiviteter i Värmland.8 Han konstaterar att rörelserna var kopplade till varandra genom samma rörelseideologiska kärna och att individer kunde höra till och sympatisera med flera samtidigt.9 De sprang fram ur samma önskan att återgå till det lantliga och naturliga i en tid av urbanisering och mekanisering.10
Ett omfattande verk om godtemplarnas ideologi är historikern Samuel Edquists
doktorsavhandling Nyktra svenskar: Godtemplarrörelsen och den nationella identiteten 1879–1918 från 2001. I den undersöker han den nationalistiska delen av godtemplarrörelsens, och i synnerhet IOGT:s, ideologi och hur denna spreds.11 Han konstaterar att den nationalism som IOGT stod för var den liberalt och socialistiskt grundande nationalism som stod i motvikt mot den konservativa nationalism som förespråkades inom den styrande delen av samhället.
Dock kan det vara svårt att skilja dessa från varandra. Klart är i alla fall att IOGT var med om formandet av en svensk nationalbild med flagga, nationalsång och folkdräkter och att
organisationen inte omdanade denna i andra riktningar än de flesta rörelser redan var inne på.
Edquist konstaterar också att formen som ideologin antog inte skilde sig mellan det ledande skiktet inom IOGT och arbetet på logenivå.12 I avhandlingen använder han Sveriges
Godtemplares Ungdomsförbund, SGU, och dess tidning Unga Tankar för fördjupning av IOGT:s ideologi, men fokus ligger aldrig på ungdomsförbundet.13
Historikern Märit Gunneriusson Karlström skriver i sin avhandling Konsten att bli och förbli folklig: Svenska kyrkans kamp och IOGT:s strategier och omvandling i kampen på
offentlighetens arena 1889–1945, som framgår av titeln, bland annat om IOGT och dess status i offentligheten. Perioden som hon undersöker kännetecknas av att skillnaden mellan stat och samhälle minskar. Det Gunneriusson Karlström gör är att jämföra Svenska kyrkans, som redan är etablerad, och IOGT:s, som varande nykommen maktfaktor, kamp om samhällets
8 Stolare, 2003, 33–34
9 Stolare, 2003, 303–304
10 Stolare, 2003, 306–309
11 Edquist, 2001, 37–38
12 Edquist, 2001, 169–171
13 Edquist, 2001, 22, 173–179
4 utformning.14 Hon kommer fram till att offentlighetens förändring ledde till att båda parter anammade liknande strategier och mål. Båda organisationerna sökte på de sätt de kunde visa sig vara värdiga representanter för allmänheten, detta genom att visa på folklig anknytning.
En svårighet som båda fick tampas med var en parallell utveckling där organisationernas former blev allt mindre rörliga och dess ledarskikt mer dominerande. Detta gjorde det allt svårare att finna folklig anknytning.15
En avhandling som berör en annan organisation inom nykterhetsrörelsen är historikern Åsa Bengtssons Nyktra kvinnor: Folkbildare, förmedlare och politiska aktörer. Vita Bandet 1900–
1930. I den undersöks Vita Bandet, en kvinnlig och uttalat kristen nykterhetsorganisation grundad 1900 med engagemang även för andra ideologiska och politiska frågor, liksom IOGT bland annat för sedlighet och ”Ungdomens sunda fostran”.16 Målsättningen med avhandlingen är att analysera vitbandisternas ideologi, vad deras mål var och hur de såg på sin uppgift.17 Bengtsson kommer fram till att Vita Bandet var en övervägande liberal rörelse som hade en stark om än ofta outtalad ambition att omdana samhället och likställa män och kvinnor.
Vitbandisterna kom att vara både aktiva politiker och folkbildare.18
Historikern Lennart Johanssons behandlar i avhandlingen Systemet lagom: Rusdrycker, intresseorganisationer och politisk kultur under förbudsdebattens tidevarv 1900–1922 från 1995 den politiska kulturen i Sverige i upptakten till den omröstning som 1922 avgjorde om landet skulle införa alkoholförbud eller ej. Han intresserar sig för varför intressegrupperna så snabbt växte sig starka och varför nej-sidan slutligen segrade, trots att nykterhetsrörelsen i Sverige var större och bättre organiserad än i länder som under samma period förbjöd rusdrycker. Sverige införde i stället en kompromisslösning, Brattystemet.19 Uttryckt i begränsad mening är hans slutsats att verksamheterna som var emot ett förbud var ännu starkare än krafterna för och att majoriteten av de som röstade för förbud var kvinnor.
Kvinnors åsikter vägde inte lika tungt som mäns, trots att rösterna formellt var likvärdiga.
Brattsystemets kompromisslösning blev en lösning som ingen gillade men båda sidor kunde acceptera.20
Svenskt forskningsläge om ungdomen och dess fostran
Det finns avhandlingar som undersöker hur olika politiska och religiösa organisationer ser på och fostrar ungdomar. Nedan sammanfattas två exempel.
Historikern Henrik Berggrens avhandling från 1995 Seklets ungdom: Retorik, politik och modernitet 1900–1930 är en av få forskningar som djupgående studerar ungdomssynen under
14 Gunneriusson Karlström, M. (2004). Konsten att bli och förbli folklig: Svenska kyrkans och IOGT:s strategier och omvandling i kampen på offentlighetens arena 1880–1945. 15–17
15 Gunneriusson Karlström, 2004, 219–220
16 Bengtsson, Å. (2011). Nyktra kvinnor: Folkbildare, företagare och politiska aktörer. Vita bandet 1900–1930.
13-16
17 Bengtsson, 2011, 40-41
18 Bengtsson, 2011, 348-251
19 Johansson, L. (1995). Systemet lagom: Rusdrycker, intresseorganisationer och politisk kultur under förbudsdebattens tidevarv 1900–1922. 10–12
20 Johansson, 1995, 245 ss, 253–254
5 den aktuella perioden. Den börjar dessvärre få några år på nacken. I den undersöker Berggren synen på och begreppet ungdom under perioderna 1900–1917 och 1917–1939, hur de skilde sig från varandra i olika politiska grupper, främst konservativa och socialistiska, och gör också en jämförelse mellan epokerna för att se hur synen har ändrats.21 Det han kommer fram till är att grundtankarna om ungdomen, dels som bärare av ett framtida bättre samhälle, dels som en oförutsägbar och svårhanterlig grupp, delades av alla politiska sidor. Deras sätt att hantera ungdomen skiljer sig dock åt. Högern och liberalerna sökte kontrollera ungdomen och fostra den enligt sina ideal, men utan att riktigt lyckas. Vänsterns ungdomar utgjorde från de vuxnas perspektiv inte en lika klart urskild grupp. De kom att anta en mer radikal ställning gentemot föräldrapartierna och gå i konflikt mot dem. Efter 1917 kom ungdomen att få en alltmer perifer ställning.22 Denna avhandling ligger till grund för den översiktliga
ungdomshistoriska bakgrunden senare i detta kapitel.
En annan ungdomsstudie som anknyter till denna uppsats’ forskning, men från ett annat forskningsfält, är sociologen Göran Sidebäcks Kampen om barnets själ: Barn- och
ungdomsorganisationer för fostran och normbildning 1850–1980. Hans mål är att förstå vilka olika rörelser som har kämpat om att fostra barn och ungdomar enligt sina ideologier och hur, med utgångspunkt i att fostrans utformning ändras baserat på samhällets utformning. Han försöker också reda ut hur väl de olika rörelserna lyckats, vilket visar sig vara den borgerliga verksamheten. De rörelser han främst fokuserar på är frikyrkornas söndagsskolor,
scoutrörelsen, böndernas barnrörelser och socialdemokratiska Unga Örnar.23
Sammanfattning
Som framgår av detta urval ur den tidigare forskning som har gjorts så har fokus oftast legat hos andra aspekter av nykterhetsrörelsens ideologi än vad den ansåg om ungdomen. I synnerhet har nykterismen och relationen till stat och samhälle varit populära ämnen. Ett undantag är Stolares avhandling, men han har valt att fokusera på ungdomsrörelsens idégods i stort och i förhållande till ungdomsmötena snarare än hur IOGT internt inom sin organisation såg på sin ungdomsavdelning. Det är detta hål i forskningen som denna uppsats är tänkt att avhjälpa. Forskningsläget som har redovisats är den kontext vari detta arbete är menat att vara del.
Teoretisk tolkningsram
För att bättre förstå och förklara resultatet av denna uppsats’ undersökning följer här ett avsnitt där de viktigaste teoretiska begreppen förklaras. Uppsatsens huvudsakliga ämne är fostran av ungdomen, varför detta kräver en mer djupgående beskrivning. Först definieras ungdom, så att det inte ska finnas några oklarheter kring vad som avses med begreppet i denna
21 Berggren, 1995, 23–24
22 Berggren, 1995, 223–225
23 Sidebäck, G. (1992). Kampen om barnets själ: Barn- och ungdomsorganisationer för fostran och normbildning 1850–1980. 11–14, 352
6 uppsats. Därpå följer perspektiv på fostran från olika forskare och några begrepp för tolkning av forskningsmaterialet.
Att definiera ungdomen
Enligt Svenska Akademiens ordbok kan substantivet ungdom användas på tre olika sätt. För det första kan det syfta på egenskapen, som i:
förhållandet att vara ung; särsk. med tanken riktad på dels den livsbejakelse l.
fräschör l. sundhet o. d., dels den naivitet l. impulsivitet l. bristande erfarenhet o. d.
som anses kännetecknande för en ung människa
För det andra handlar det ”om den period i en människas liv som följer på barndomen”. För det tredje brukas det ”i konkret anv., om person i ålder mellan barn o. vuxen”. Ingenstans i dessa definitioner framgår det klart var gränsen mellan vuxen, ungdom och barn dras.24 I Henrik Berggrens avhandling, som beskrivs mer ingående i nästa delkapitel, definierar inte heller han exakt begreppets innebörd, utan framhåller hur mångbottnat det är.25 Min tolkning är ändå att han ser äldre barn och unga vuxna som tillhörande ungdomen.
Begreppet framstår alltså som tämligen vagt och godtyckligt, och kan således variera från person till person. För att inte riskera en allt för hård avgränsning av begreppet, som dessutom skulle riskera säga mer om mitt eget brukande av ordet än godtemplarnas, väljer jag att liksom Berggren inte definiera ordet så starkt. I denna uppsats definieras därför den människa som ungdom som någon hävdar är ungdom.
Perspektiv på fostran
Sociologen Göran Sidebäck definierar i sin avhandling Kampen om barnets själ fostran med följande ord: ”[Fostran beskriver] hur vuxenvärlden påverkar barnen att uppfatta världen på olika sätt.” Andra begrepp som han använder med samma innebörd, som han hävdar är synonyma, är ideologipåverkan, socialisation och normbildning.26 Han skriver också att:
”Allmänt sett handlar socialisationsprocessen om hur vuxna försöker överföra vissa sätt att tänka, känna och handla på den uppväxande generationen, som i sin tur förmodas acceptera eller internalisera dessa sociala och kulturella mönster.”27 Det är denna definition som används i denna uppsats. I sig självt säger dock inte ordet fostran mycket mer än vad ambitionen hos de vuxna i sammanhanget är. Ordet förklarar inte vare sig strategi eller ens om fostran kan räknas som lyckad av fostrarna. Även om ambition är av intresse för denna uppsats’ frågeställningar ger den inte en fullständig bild. För att bättre förstå processen vid fostran behöver fler begrepp tillämpas.
I historikern Roddy Nilssons bok om socialhistoria, Kontroll och makt, beskrivs begreppet social kontroll. Det är ett delvis svårdefinierbart och kan ha en rad innebörder. Han skriver:
24 Svenska Akademien. (Tryckår 2011). Svenska Akademiens ordbok (SAOB) ungdom.
25 Berggren, 1995 13-19
26 Sidebäck, 1992, 13
27 Sidebäck, 1992, 11–12
7
”Social kontroll har ibland använts för att beskriva människans allmänna insocialisering i samhället men vanligare har varit att reservera begreppet för förhållningssätt och praktiker riktade mot dem som avvikit eller begått brott mot samhällets normer och lagar.”28 Nilsson skiljer mellan tre olika typer av social kontroll:
1. Formell kontroll, som utövas av samhällets officiella kontrollsystem, som polis eller domstol.
2. Halvformell kontroll, vars utövare består av samhälleliga myndigheter vars uppgift inte primärt är av kontrollerande art, som statskyrka och skola.
3. Informell kontroll, där utövarna formellt inte är överordnade den kontrollerade, men vars sociala ställning ändå leder till detta. Exempel kan här vara familj och grannar.29 Gränserna mellan olika former av social kontroll är sällan tydliga och ska inte ses som absoluta, för de är ofta sammanvävda med andra typer av sociala relationer som i sig inte behöver vara kontrollerande. Under historien kan också kontrollens form förändras eller få större eller mindre omfattning. Nilsson ger som exempel hur bland annat folkrörelsernas betydelse ökade i samhället under slutet av 1800-talet.30 IOGT faller i och med att det är en utomstatlig organisation inom ramarna för kategori 3. Som del av folkrörelsen strävar inte IOGT efter att upprätthålla lagen, vilket hör de andra kategorierna till, utan mer efter att styra upp samhället efter de normer som organisationens ideologi företräder. För att fostra
ungdomen behöver organisationen emellertid etablera en social ställning över dem. Annars finns det ingen kontroll alls.
Ett annat begrepp som är relevant för denna uppsats är disciplinering, lanserad av Michel Foucault men här återgiven och senare i uppsatsen använd enligt Nilssons tolkning. Inom disciplineringsteorin är disciplinering en speciell form av maktutövning som verkar genom
”normalisering och korrigering av beteenden”, menar Nilsson. Under de senaste århundradena har människans kunskap inom sociala vetenskaper och medicin lett till att institutioner som skolor, fängelser, sjukhus och välfärdsinrättningar alltmer kunnat utöva makt på de människor som de ska hjälpa, detta genom disciplin. Att äga mer kunskap än en annan person är också att äga makt över denna. Disciplineringen behöver dock i sig inte föranledas av en planerad strategi hos de som disciplinerar. 31 Att finna exempel på disciplinering torde vara tämligen lätt, då det handlar om att sätta målet för fostran i ett sammanhang där fostrarnas normer gäller.
I historikern Björn Lundbergs avhandling Naturliga medborgare, som handlar om hur scouterna och Unga Örnar samhällsfostrades genom friluftsliv mellan 1925–1960, använder Lundberg ett annat begrepp som också lanserades av Foucault. I internationell forskning kallas det governmentality32, men han väljer att översätta det med styrning, varför det är i den formen som jag kommer att använda begreppet. Den typ av styrning som han specifikt talar
28 Nilsson, 2003, 22
29 Nilsson, 2003, 22
30 Nilsson, 2003, 23
31 Nilsson, 2003, 26–28
32 På franska ursprungligen gouvernementalité
8 om kallas även för liberal governmentality och handlar om särskilda maktkonfigurationer i den moderna nationens framväxt. Styrningen är liberal såtillvida att objektet för styrningen förmås styra sig själv snarare än att enligt disciplineringens principer tvingas därtill. Objektet för styrningen är alltså i teorin fri att välja andra ideologier och normer. Inte desto mindre är leder maktkonfigurationerna till att individen mer troligt väljer de perspektiv som de med makt representerar. Denna typ av fostran är av nödvändighet mer individfokuserad.33
Lundberg poängterar dock att vid undersökning av styrning i denna bemärkelse, alltså med ett liberalt förhållningssätt till makt, är det viktigt att skilja mellan målsättning och metod. För att uppnå målet att styra ett objekt kan fostran i praktiken innefatta både tvång och förbud, även om detta har uttryckts som icke önskvärt av fostraren. ”Det är viktigt att påpeka att fostran alltid syftar till att påverka eller forma mänskligt beteende i viss riktning och för att
åstadkomma detta räcker det inte med abstrakta idéer och värderingar, utan det behövs också tekniker som tar sikte på handlingsmönster.”34 Att finna dessa tekniker är bland annat vad denna uppsats avser göra.
Som framgår handlar fostransbegreppen om maktställningar, där en part med makt styr över
Som framgår handlar fostransbegreppen om maktställningar, där en part med makt styr över