En idealisk ungdom
En studie om IOGT:s fostran av ungdomar i Värmland och hela Sverige mellan åren 1905–1915
Ideal Adolescents
A study of IOGT’s education of adolescents in the county of Värmland and entire Sweden between the years 1905-1915
David Bjälvegård
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap HIGL13, Historia med didaktisk inriktning III 15 hp.
Handledare: Anders Forsell Examinator: Mikael Svanberg HT 2021
Abstract
In the first two decades of the 20:th century a great interest for adolescents and youth had reached and developed in Sweden. Modernizing movements in the country saw the
adolescents as an important part of the society that the movements were forming, because it was the youths that would live in that future world. The youths were seen yet as pure and free from corrupting influences of the contemporary times. Because of that it became important to protect them from bad influences and educate them in the teachings of the future. One of the largest of these movements was the teetotaller organization IOGT, the Good Templars, whose goal was to create a society free from alcohol. The goal and purpose of this paper is to
investigate IOGT’s work with adolescents to understand what kind of people the Good Templars sought to foster and what form this education took. Because the organization used special youth lodges to reach adolescents, from 1906 organized through the daughter
organization SGU, these are important in this study. And since the youth movement was especially strong in the county of Värmland, that region is the focus here.
The method mostly consists of a newspaper study of Unga Tankar (Young Thoughts) and Glimten (The Glimpse), both published by the Good Templars. Unga Tankar was meant to be read by the youths of the SGU and Glimten was the local paper of the Värmlandian district.
To reach a deeper understanding of the educational practises a second study was made of the protocols of two Värmlandian youth lodges. These lodges are 1300 Pyrola in Karlstad and 618 Ekeby in Rottneros.
It is revealed in this paper that the newspapers for the most part share the same thoughts, that adolescents in their ideal form owned certain properties worthy of praise. Examples of these are faith, enthusiasm, playfulness, and rapture. It was also thought that many youths were missing these traits, but instead lacked in discipline, respect, and interest to learn. IOGT feared that adolescents would revert to the senseless drinking that the organization had fought against for many years. To help the youths to find these perceived positive traits and to save them from alcohol is the reason behind the Good Templar youth activities. After this the youths would help the teetotaller cause with their abilities. The protocols show that the adults had a strong position in the youth lodges when it came to decisions. The ideologies of the newspapers were not found to be contradicted. Usual activities were text reading and lectures held by adults.
In their youth education the IOGT advocated for a liberal governmentality to teach the norms of the organization. This teaching was meant to be done without any forcing, with the goal that the youths would reach the right conclusions with some help. This proved difficult in practice. In both newspapers and protocols there are examples of when adolescents were forced to do as told, since the only other outcome would be exclusion from the organization.
The power dynamic between mother and daughter organization remained rigid.
Sammanfattning
Under 1900-talets två första årtionden hade ett starkt intresse för ungdomar och ungdomlighet nått Sverige. Moderniseringspositiva rörelser av olika slag såg ungdomen som en viktig del av det framtida samhälle som de var i akt att forma, för det var de yngre generationerna som skulle leva i den värld som skulle bli till. Ungdomen sågs som ännu ren och obesudlad av samtidens mörker. Just därför blev det viktigt att dels skydda dem från dåliga influenser, dels fostra dem i de läror som skulle vara norm för framtidens människor. Bland de största av dessa rörelser fanns IOGT, i folkmun kallad Godtemplarorden, vars mål bland annat var att forma ett nyktert samhälle helt fritt från alkohol. Denna uppsats’ mål och syfte är att utreda IOGT:s ungdomsarbete för att ta reda på vad för slags människor som godtemplarna avsåg forma och vilken form denna fostran tog. I detta arbete användes främst ungdomsloger, från 1906 organiserade i SGU, Sveriges godtemplares ungdomsförbund, varför dessa undersöks främst i uppsatsen. Eftersom ungdomsrörelsen, i form av stora ungdomsmöten, var ovanligt stark i Värmland är detta landskap i särskild fokus.
Uppsatsens metod utgörs framför allt av en tidningsstudie av två tidskrifter som publicerades av godtemplarrörelsen: Unga Tankar och Glimten. Den förstnämnda var SGU:s egen tidning.
Glimten var Värmlands distrikts lokala blad. I dessa finns många artiklar av mer eller mindre diskuterande slag där frågorna om ungdom och fostran ofta tas upp. För djupare förståelse av hur organisationens verksamhet såg ut i praktiken har även en studie av två värmländska ungdomslogers protokoll från denna tid utförts. Dessa är den Karlstads-baserade 1300 Pyrola och 618 Ekeby i Rottneros.
Det framgår i undersökningen att tidningarna i det mesta delade samma uppfattning, att ungdomen i idealfallet ägde vissa egenskaper som var värda att hylla. Exempel på dessa är tro, entusiasm, passion, lekfullhet och hänförelse. Många ungdomar ansågs dock sakna dessa utan kännetecknades i stället av dåliga sidor, som att sakna disciplin, respekt och intresse för att lära sig. IOGT räddes också för att ungdomen skulle hemfalla åt de ”superier” som organisationen så länge hade bekämpat. Det var för att hjälpa ungdomen att finna de
ungdomliga idealen och för att rädda dem från alkoholen som ungdomsverksamheten främst drevs. Ungdomens ideala egenskaper önskade IOGT sedan använda i kampen för ett nyktert samhälle. De undersökta protokollen visade att de vuxna hade en stark ställning när beslut skulle fattas och motsade inte tidningsstudiens resultat. Högläsning av texter och föredrag hållna av vuxna var vanliga aktiviteter.
IOGT förespråkade i sin fostran en styrning av ungdomen till att lära sig de värden som organisationen värdesatte. Denna var menad att ske utan tvång, och skulle ske genom att ungdomen själv insåg vad som var rätt och fel. Detta är visade sig vara svårt att genomföra.
Det förekommer fall både i tidningarna och protokollen där ungdomen saknade andra val än att göra vad de vuxna önskade, då alternativet var uteslutning ur organisationen.
Maktförhållandena mellan moder- och dotterorganisation förblev fasta.
Innehåll
Abstract ...
Sammanfattning ...
1. Inledning ... 1
Syfte och frågeställningar ... 1
Forskningsläge ... 2
Teoretisk tolkningsram ... 5
Metod och källor ... 8
Avgränsningar ... 10
Historisk bakgrund ... 10
2. Undersökning ... 13
Unga Tankar ... 13
Glimten ... 20
Delsammanfattning av tidningsstudie ... 26
1300 Pyrola ... 27
618 Ekeby Stjärna ... 29
Delsammanfattning av protokollstudie ... 31
3. Diskussion och analys ... 32
Hur såg rörelsens tidningar på ungdomslogernas roll i organisationen under 1900-talets första årtionden? ... 32
Vad var det viktigt att barn och ungdomar lärde sig i ungdomslogerna och hur gick IOGT till väga? ... 33
Vad var enligt IOGT målsättningen med ungdomslogerna? Var de en rekryteringsbas eller fanns det andra mål? ... 34
Vilka ideal framkommer som återspeglar rörelsens syn på ungdomen? ... 35
Slutdiskussion ... 35
4. Käll- och litteraturförteckning ... 38
Efterord ... 39
1
1. Inledning
Under 1900-talets början rådde det en fascination för ungdomen bland progressiva och reformvänliga rörelser i Sverige, någonting som är väl etablerat i historieforskningen. Att tillhöra ungdomen kom att symbolisera hoppet för en positiv samhällsutveckling, för det var de som skulle forma framtiden. Givetvis varierade uppfattningen om vad exakt denna framtid skulle bära med sig från organisation till organisation, mitt i denna folkrörelsernas tid.1 Värmland var under 1900-talets första två decennier ett av de landskap där denna fascination för ungdomen resulterade i mest konkreta resultat.2 Från 1904 till åren runt andra världskriget hölls stora ungdomsmöten på olika orter runt om i landskapet.3 Nyckelperson och
initiativtagare till detta var Harald Vadman, distrikstemplare i Värmland för
nykterhetsorganisationen IOGT, inom rörelsen kallad för ungdomsrörelsens ”kung”. Hans ambition var att ungdomsrörelsen skulle bli en stark och självständig organisation, men så blev det inte. Ungdomsrörelsen kom i stället att främst skötas av IOGT:s loger och mötena drivas på den något högre distriktsnivån.4
Nykterhetsrörelsen hade vid 1900-talets början blivit en inflytelserik folkrörelse vars ideologier starkt påverkade samhällsdebatten. IOGT, förkortning för Independent Order of Good Templars, var störst av alla dessa organisationer som i Sverige arbetade för absolutism, alltså totalt avståndstagande från alkohol. Även om organisationen formellt sett var politiskt neutral hade den många aktiva politiker bland sina medlemmar. Förutom totalt
avståndstagande stod IOGT även för andra ideal. Organisationen var bland annat en aktiv förespråkare och aktör för folkbildning och formandet av goda medborgare i samhället, bland vuxna men alltså också för ungdomar.5
Det är detta sista, IOGT:s ambition och arbete med att fostra Sveriges ungdom, som denna uppsats handlar om. Tidigare forskning om organisationen har oftast handlat om dess arbete i nykterhetsfrågan eller folkbildningen – det senare ligger närmare denna uppsats. Det finns också forskning om fascinationen för ungdomen och om ungdomsrörelser vid denna tid. Dock finns det inte mycket forskat om hur specifikt IOGT:s ungdomssyn såg ut och vad detta innebar för dess arbete med ungdomar. Det är denna brist som uppsatsen är tänkt att avhjälpa.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur IOGT såg på sin ungdomsverksamhets roll och funktion i rörelsen samt vilka målsättningar som fanns med ungdomsverksamheten så som de kom till uttryck i rörelsens tidningar, och om dessa målsättningar är synliga i
1 Berggren, H. (1995). Seklets ungdom: Retorik, politik och modernitet 1900–1930. 49–50
2 Stolare, M. (2003). Kultur & natur: Moderniseringskritiska rörelser i Sverige 1900–1920. 2003, 56–57
3 Stolare, 2003. 60
4 Stolare, 2003, 61–65
5 Edquist, S. (2001). Nyktra svenskar: Godtemplarrörelsen och den nationella identiteten 1879–1918. 18–24
2 ungdomslogernas verksamhet. För att syftet ska ha ansetts vara uppfyllt skall följande
frågeställningar ha besvarats:
❖
Hur såg rörelsen på ungdomslogernas roll i organisationen under 1900-talets första årtionden?❖
Vad var det viktigt att barn och ungdomar lärde sig i ungdomslogerna och hur gick IOGT till väga?❖
Vad var enligt IOGT målsättningen med ungdomslogerna? Var de en rekryteringsbas eller fanns det andra mål?❖
Vilka ideal framkommer som återspeglar rörelsens syn på ungdomen?Forskningsläge
Internationellt forskningsläge
I den anglosaxiska världen har i modern tid inte mycket forskning bedrivits av historiker om synen på ungdomen i början av 1900-talet, och synnerligen inte med anknytning till
nykterhetsrörelsen. Däremot har ungdomsrörelsers historia använts som del av forskning inom andra ämnen, mest relevant för denna uppsats inom didaktiken i och med fostrans betydelse i det fältet. Exempelvis skriver didaktikern Lynda Stone i en artikel i Ethics and Education 16 med namnet ”Youth power - youth movements: myth, activism, and democracy” om
ungdomens historia och dess mytbildning för att bättre förstå moderna ungdomsrörelser som March For Our Lives och #BlackLivesMatter. Hon menar, efter en kort historisk genomgång, att tron på ungdomens styrka och vitalitet måhända var stark under början av 1900-talet, men att den lever kvar än idag. Hon ser också likheter mellan amerikanska historiska företeelser som nybyggarandan och expansionen och ”civiliseringen” västöver och förädlandet av ungdomen.6
Didaktikern Nancy Lesko, som Stone i viss mån använder sig av i sin artikel, utreder i boken Act Your Age! A Cultural Construction of Adolescence hur västvärldens syn på ungdomen har formats av samhället, både i samtid och dåtid. En grundtes, här mycket förenklad, är att uppfattningar om ungdomar, som att de är hormonstyrda och rör sig i grupper av andra
ungdomar, egentligen inte behöver vara objektivt korrekta utan beror på förväntningar. Boken är inte primärt historiskt inriktad, men med utgångspunkt i perioderna runt sekelskiftet 1900 och omkring 1950-talet försöker hon förklara hur olika uppfattningar och också sätt att hantera och kontrollera ungdomar har uppstått. Målet med studien är att bättre förstå samtidens uppfattning om ungdomen och möjliggöra att lösgöra sig från dem om de är föråldrade.7
Svenskt forskningsläge om nykterhetsrörelsen
6 Stone, (2021). ”Youth power - youth movements: myth, activism, and democracy”. 2021(16):2. 249–261
7 Lesko, N. (2012). Act your age! : A cultural construction of adolescence. 14–21
3 Varför den internationella forskningen än så länge tycks sakna historiska studier som
undersöker nykterhetsrörelsens ungdomssyn är en fråga för en annan uppsats. Faktum är dock att även svensk forskning endast undantagsvis rör denna koppling. Det finns däremot desto mer svensk forskning som utforskar nykterhetsrörelsen från olika tidpunkter. Följande stycken utgör en kort sammanfattning av moderna avhandlingar som berör nykterhetsrörelsen från olika perspektiv under ungefär samma tid som denna uppsats. Där ungdomssynen berörs nämns detta.
En avhandling som har tydlig anknytning till denna uppsats’ ämnen är Kultur och natur:
Moderniseringskritiska rörelser i Sverige, skriven av historikern Martin Stolare. Förutom ungdomsrörelsen berör avhandlingen den vegetariska rörelsen, jordbrukreformrörelsen och småbrukarrörelsen under perioden är 1910–1920. Han vill förstå rörelsernas vision, men också redogöra för deras uppkomst, verksamhet och småningom tillbakagång. Det framgår att det fanns ett tydligt överlapp mellan de olika rörelserna. I uppsatsen beskrivs det att IOGT var djupt inblandad i ungdomsrörelsens aktiviteter i Värmland.8 Han konstaterar att rörelserna var kopplade till varandra genom samma rörelseideologiska kärna och att individer kunde höra till och sympatisera med flera samtidigt.9 De sprang fram ur samma önskan att återgå till det lantliga och naturliga i en tid av urbanisering och mekanisering.10
Ett omfattande verk om godtemplarnas ideologi är historikern Samuel Edquists
doktorsavhandling Nyktra svenskar: Godtemplarrörelsen och den nationella identiteten 1879–1918 från 2001. I den undersöker han den nationalistiska delen av godtemplarrörelsens, och i synnerhet IOGT:s, ideologi och hur denna spreds.11 Han konstaterar att den nationalism som IOGT stod för var den liberalt och socialistiskt grundande nationalism som stod i motvikt mot den konservativa nationalism som förespråkades inom den styrande delen av samhället.
Dock kan det vara svårt att skilja dessa från varandra. Klart är i alla fall att IOGT var med om formandet av en svensk nationalbild med flagga, nationalsång och folkdräkter och att
organisationen inte omdanade denna i andra riktningar än de flesta rörelser redan var inne på.
Edquist konstaterar också att formen som ideologin antog inte skilde sig mellan det ledande skiktet inom IOGT och arbetet på logenivå.12 I avhandlingen använder han Sveriges
Godtemplares Ungdomsförbund, SGU, och dess tidning Unga Tankar för fördjupning av IOGT:s ideologi, men fokus ligger aldrig på ungdomsförbundet.13
Historikern Märit Gunneriusson Karlström skriver i sin avhandling Konsten att bli och förbli folklig: Svenska kyrkans kamp och IOGT:s strategier och omvandling i kampen på
offentlighetens arena 1889–1945, som framgår av titeln, bland annat om IOGT och dess status i offentligheten. Perioden som hon undersöker kännetecknas av att skillnaden mellan stat och samhälle minskar. Det Gunneriusson Karlström gör är att jämföra Svenska kyrkans, som redan är etablerad, och IOGT:s, som varande nykommen maktfaktor, kamp om samhällets
8 Stolare, 2003, 33–34
9 Stolare, 2003, 303–304
10 Stolare, 2003, 306–309
11 Edquist, 2001, 37–38
12 Edquist, 2001, 169–171
13 Edquist, 2001, 22, 173–179
4 utformning.14 Hon kommer fram till att offentlighetens förändring ledde till att båda parter anammade liknande strategier och mål. Båda organisationerna sökte på de sätt de kunde visa sig vara värdiga representanter för allmänheten, detta genom att visa på folklig anknytning.
En svårighet som båda fick tampas med var en parallell utveckling där organisationernas former blev allt mindre rörliga och dess ledarskikt mer dominerande. Detta gjorde det allt svårare att finna folklig anknytning.15
En avhandling som berör en annan organisation inom nykterhetsrörelsen är historikern Åsa Bengtssons Nyktra kvinnor: Folkbildare, förmedlare och politiska aktörer. Vita Bandet 1900–
1930. I den undersöks Vita Bandet, en kvinnlig och uttalat kristen nykterhetsorganisation grundad 1900 med engagemang även för andra ideologiska och politiska frågor, liksom IOGT bland annat för sedlighet och ”Ungdomens sunda fostran”.16 Målsättningen med avhandlingen är att analysera vitbandisternas ideologi, vad deras mål var och hur de såg på sin uppgift.17 Bengtsson kommer fram till att Vita Bandet var en övervägande liberal rörelse som hade en stark om än ofta outtalad ambition att omdana samhället och likställa män och kvinnor.
Vitbandisterna kom att vara både aktiva politiker och folkbildare.18
Historikern Lennart Johanssons behandlar i avhandlingen Systemet lagom: Rusdrycker, intresseorganisationer och politisk kultur under förbudsdebattens tidevarv 1900–1922 från 1995 den politiska kulturen i Sverige i upptakten till den omröstning som 1922 avgjorde om landet skulle införa alkoholförbud eller ej. Han intresserar sig för varför intressegrupperna så snabbt växte sig starka och varför nej-sidan slutligen segrade, trots att nykterhetsrörelsen i Sverige var större och bättre organiserad än i länder som under samma period förbjöd rusdrycker. Sverige införde i stället en kompromisslösning, Brattystemet.19 Uttryckt i begränsad mening är hans slutsats att verksamheterna som var emot ett förbud var ännu starkare än krafterna för och att majoriteten av de som röstade för förbud var kvinnor.
Kvinnors åsikter vägde inte lika tungt som mäns, trots att rösterna formellt var likvärdiga.
Brattsystemets kompromisslösning blev en lösning som ingen gillade men båda sidor kunde acceptera.20
Svenskt forskningsläge om ungdomen och dess fostran
Det finns avhandlingar som undersöker hur olika politiska och religiösa organisationer ser på och fostrar ungdomar. Nedan sammanfattas två exempel.
Historikern Henrik Berggrens avhandling från 1995 Seklets ungdom: Retorik, politik och modernitet 1900–1930 är en av få forskningar som djupgående studerar ungdomssynen under
14 Gunneriusson Karlström, M. (2004). Konsten att bli och förbli folklig: Svenska kyrkans och IOGT:s strategier och omvandling i kampen på offentlighetens arena 1880–1945. 15–17
15 Gunneriusson Karlström, 2004, 219–220
16 Bengtsson, Å. (2011). Nyktra kvinnor: Folkbildare, företagare och politiska aktörer. Vita bandet 1900–1930.
13-16
17 Bengtsson, 2011, 40-41
18 Bengtsson, 2011, 348-251
19 Johansson, L. (1995). Systemet lagom: Rusdrycker, intresseorganisationer och politisk kultur under förbudsdebattens tidevarv 1900–1922. 10–12
20 Johansson, 1995, 245 ss, 253–254
5 den aktuella perioden. Den börjar dessvärre få några år på nacken. I den undersöker Berggren synen på och begreppet ungdom under perioderna 1900–1917 och 1917–1939, hur de skilde sig från varandra i olika politiska grupper, främst konservativa och socialistiska, och gör också en jämförelse mellan epokerna för att se hur synen har ändrats.21 Det han kommer fram till är att grundtankarna om ungdomen, dels som bärare av ett framtida bättre samhälle, dels som en oförutsägbar och svårhanterlig grupp, delades av alla politiska sidor. Deras sätt att hantera ungdomen skiljer sig dock åt. Högern och liberalerna sökte kontrollera ungdomen och fostra den enligt sina ideal, men utan att riktigt lyckas. Vänsterns ungdomar utgjorde från de vuxnas perspektiv inte en lika klart urskild grupp. De kom att anta en mer radikal ställning gentemot föräldrapartierna och gå i konflikt mot dem. Efter 1917 kom ungdomen att få en alltmer perifer ställning.22 Denna avhandling ligger till grund för den översiktliga
ungdomshistoriska bakgrunden senare i detta kapitel.
En annan ungdomsstudie som anknyter till denna uppsats’ forskning, men från ett annat forskningsfält, är sociologen Göran Sidebäcks Kampen om barnets själ: Barn- och
ungdomsorganisationer för fostran och normbildning 1850–1980. Hans mål är att förstå vilka olika rörelser som har kämpat om att fostra barn och ungdomar enligt sina ideologier och hur, med utgångspunkt i att fostrans utformning ändras baserat på samhällets utformning. Han försöker också reda ut hur väl de olika rörelserna lyckats, vilket visar sig vara den borgerliga verksamheten. De rörelser han främst fokuserar på är frikyrkornas söndagsskolor,
scoutrörelsen, böndernas barnrörelser och socialdemokratiska Unga Örnar.23
Sammanfattning
Som framgår av detta urval ur den tidigare forskning som har gjorts så har fokus oftast legat hos andra aspekter av nykterhetsrörelsens ideologi än vad den ansåg om ungdomen. I synnerhet har nykterismen och relationen till stat och samhälle varit populära ämnen. Ett undantag är Stolares avhandling, men han har valt att fokusera på ungdomsrörelsens idégods i stort och i förhållande till ungdomsmötena snarare än hur IOGT internt inom sin organisation såg på sin ungdomsavdelning. Det är detta hål i forskningen som denna uppsats är tänkt att avhjälpa. Forskningsläget som har redovisats är den kontext vari detta arbete är menat att vara del.
Teoretisk tolkningsram
För att bättre förstå och förklara resultatet av denna uppsats’ undersökning följer här ett avsnitt där de viktigaste teoretiska begreppen förklaras. Uppsatsens huvudsakliga ämne är fostran av ungdomen, varför detta kräver en mer djupgående beskrivning. Först definieras ungdom, så att det inte ska finnas några oklarheter kring vad som avses med begreppet i denna
21 Berggren, 1995, 23–24
22 Berggren, 1995, 223–225
23 Sidebäck, G. (1992). Kampen om barnets själ: Barn- och ungdomsorganisationer för fostran och normbildning 1850–1980. 11–14, 352
6 uppsats. Därpå följer perspektiv på fostran från olika forskare och några begrepp för tolkning av forskningsmaterialet.
Att definiera ungdomen
Enligt Svenska Akademiens ordbok kan substantivet ungdom användas på tre olika sätt. För det första kan det syfta på egenskapen, som i:
förhållandet att vara ung; särsk. med tanken riktad på dels den livsbejakelse l.
fräschör l. sundhet o. d., dels den naivitet l. impulsivitet l. bristande erfarenhet o. d.
som anses kännetecknande för en ung människa
För det andra handlar det ”om den period i en människas liv som följer på barndomen”. För det tredje brukas det ”i konkret anv., om person i ålder mellan barn o. vuxen”. Ingenstans i dessa definitioner framgår det klart var gränsen mellan vuxen, ungdom och barn dras.24 I Henrik Berggrens avhandling, som beskrivs mer ingående i nästa delkapitel, definierar inte heller han exakt begreppets innebörd, utan framhåller hur mångbottnat det är.25 Min tolkning är ändå att han ser äldre barn och unga vuxna som tillhörande ungdomen.
Begreppet framstår alltså som tämligen vagt och godtyckligt, och kan således variera från person till person. För att inte riskera en allt för hård avgränsning av begreppet, som dessutom skulle riskera säga mer om mitt eget brukande av ordet än godtemplarnas, väljer jag att liksom Berggren inte definiera ordet så starkt. I denna uppsats definieras därför den människa som ungdom som någon hävdar är ungdom.
Perspektiv på fostran
Sociologen Göran Sidebäck definierar i sin avhandling Kampen om barnets själ fostran med följande ord: ”[Fostran beskriver] hur vuxenvärlden påverkar barnen att uppfatta världen på olika sätt.” Andra begrepp som han använder med samma innebörd, som han hävdar är synonyma, är ideologipåverkan, socialisation och normbildning.26 Han skriver också att:
”Allmänt sett handlar socialisationsprocessen om hur vuxna försöker överföra vissa sätt att tänka, känna och handla på den uppväxande generationen, som i sin tur förmodas acceptera eller internalisera dessa sociala och kulturella mönster.”27 Det är denna definition som används i denna uppsats. I sig självt säger dock inte ordet fostran mycket mer än vad ambitionen hos de vuxna i sammanhanget är. Ordet förklarar inte vare sig strategi eller ens om fostran kan räknas som lyckad av fostrarna. Även om ambition är av intresse för denna uppsats’ frågeställningar ger den inte en fullständig bild. För att bättre förstå processen vid fostran behöver fler begrepp tillämpas.
I historikern Roddy Nilssons bok om socialhistoria, Kontroll och makt, beskrivs begreppet social kontroll. Det är ett delvis svårdefinierbart och kan ha en rad innebörder. Han skriver:
24 Svenska Akademien. (Tryckår 2011). Svenska Akademiens ordbok (SAOB) ungdom.
25 Berggren, 1995 13-19
26 Sidebäck, 1992, 13
27 Sidebäck, 1992, 11–12
7
”Social kontroll har ibland använts för att beskriva människans allmänna insocialisering i samhället men vanligare har varit att reservera begreppet för förhållningssätt och praktiker riktade mot dem som avvikit eller begått brott mot samhällets normer och lagar.”28 Nilsson skiljer mellan tre olika typer av social kontroll:
1. Formell kontroll, som utövas av samhällets officiella kontrollsystem, som polis eller domstol.
2. Halvformell kontroll, vars utövare består av samhälleliga myndigheter vars uppgift inte primärt är av kontrollerande art, som statskyrka och skola.
3. Informell kontroll, där utövarna formellt inte är överordnade den kontrollerade, men vars sociala ställning ändå leder till detta. Exempel kan här vara familj och grannar.29 Gränserna mellan olika former av social kontroll är sällan tydliga och ska inte ses som absoluta, för de är ofta sammanvävda med andra typer av sociala relationer som i sig inte behöver vara kontrollerande. Under historien kan också kontrollens form förändras eller få större eller mindre omfattning. Nilsson ger som exempel hur bland annat folkrörelsernas betydelse ökade i samhället under slutet av 1800-talet.30 IOGT faller i och med att det är en utomstatlig organisation inom ramarna för kategori 3. Som del av folkrörelsen strävar inte IOGT efter att upprätthålla lagen, vilket hör de andra kategorierna till, utan mer efter att styra upp samhället efter de normer som organisationens ideologi företräder. För att fostra
ungdomen behöver organisationen emellertid etablera en social ställning över dem. Annars finns det ingen kontroll alls.
Ett annat begrepp som är relevant för denna uppsats är disciplinering, lanserad av Michel Foucault men här återgiven och senare i uppsatsen använd enligt Nilssons tolkning. Inom disciplineringsteorin är disciplinering en speciell form av maktutövning som verkar genom
”normalisering och korrigering av beteenden”, menar Nilsson. Under de senaste århundradena har människans kunskap inom sociala vetenskaper och medicin lett till att institutioner som skolor, fängelser, sjukhus och välfärdsinrättningar alltmer kunnat utöva makt på de människor som de ska hjälpa, detta genom disciplin. Att äga mer kunskap än en annan person är också att äga makt över denna. Disciplineringen behöver dock i sig inte föranledas av en planerad strategi hos de som disciplinerar. 31 Att finna exempel på disciplinering torde vara tämligen lätt, då det handlar om att sätta målet för fostran i ett sammanhang där fostrarnas normer gäller.
I historikern Björn Lundbergs avhandling Naturliga medborgare, som handlar om hur scouterna och Unga Örnar samhällsfostrades genom friluftsliv mellan 1925–1960, använder Lundberg ett annat begrepp som också lanserades av Foucault. I internationell forskning kallas det governmentality32, men han väljer att översätta det med styrning, varför det är i den formen som jag kommer att använda begreppet. Den typ av styrning som han specifikt talar
28 Nilsson, 2003, 22
29 Nilsson, 2003, 22
30 Nilsson, 2003, 23
31 Nilsson, 2003, 26–28
32 På franska ursprungligen gouvernementalité
8 om kallas även för liberal governmentality och handlar om särskilda maktkonfigurationer i den moderna nationens framväxt. Styrningen är liberal såtillvida att objektet för styrningen förmås styra sig själv snarare än att enligt disciplineringens principer tvingas därtill. Objektet för styrningen är alltså i teorin fri att välja andra ideologier och normer. Inte desto mindre är leder maktkonfigurationerna till att individen mer troligt väljer de perspektiv som de med makt representerar. Denna typ av fostran är av nödvändighet mer individfokuserad.33
Lundberg poängterar dock att vid undersökning av styrning i denna bemärkelse, alltså med ett liberalt förhållningssätt till makt, är det viktigt att skilja mellan målsättning och metod. För att uppnå målet att styra ett objekt kan fostran i praktiken innefatta både tvång och förbud, även om detta har uttryckts som icke önskvärt av fostraren. ”Det är viktigt att påpeka att fostran alltid syftar till att påverka eller forma mänskligt beteende i viss riktning och för att
åstadkomma detta räcker det inte med abstrakta idéer och värderingar, utan det behövs också tekniker som tar sikte på handlingsmönster.”34 Att finna dessa tekniker är bland annat vad denna uppsats avser göra.
Som framgår handlar fostransbegreppen om maktställningar, där en part med makt styr över vad en mindre mäktig part ska formas till att bli. Uppsatsen handlar dock inte främst om maktstrukturer i sig, utan om hur fostran väl tillämpas när en maktstruktur är etablerad, och om hur och varför denna fostran tillämpas.
Metod och källor
I kommande avsnitt redogörs uppsatsens metod, källor och tillvägagångssätt. För allra bäst förståelse för det studerade materialets omfattning och struktur hänvisas dock läsaren till källorna själva.
Tidningsstudie
Uppsatsens huvudsakliga källmaterial är de två tidskrifterna Unga Tankar och Glimten. Dessa beskrivs mer utförligt senare i uppsatsen. Här förklaras med vilken metod de har undersökts.
Till att börja med förtydligas här vilken bakgrund metoden har.
Metodansatsen har hämtat inspiration från tidigare forskning där angränsande undersökningar har gjorts, särskilt Martin Stolares och Henrik Berggrens uppsatser. Stolares mål vid
läsningen var att fokusera på vem som var avsändaren av texten och vilka avsikter och motiv som kan ha legat bakom. ”I rörelsetexterna manifesteras rörelsens missnöje med samtiden, idéer om det ideala samhället och tankar om hur detta skall realiseras.” Det är genom texterna som rörelsen kan skapa opinion hos individ och samhälle. En annan viktig aspekt är vilken läsekrets som texten riktar sig till.35 Denna syn delas av Berggren i sin egen tidningsstudie.
”Dessa tidningars funktion kan inte reduceras till ren agitation eller förmedlande av
33 Lundberg, B. (2018). Naturliga medborgare: Friluftsliv och medborgarfostran i scoutrörelsen och Unga örnar 1925–1960. 38–40
34 Lundberg, 2018, 39–40
35 Stolare, 2003, 36–37
9 interninformation. De var bärare av rörelsens identitet[.]”36 Det handlar i hans fall förvisso om en annan folkrörelses ungdomstidningar, arbetarrörelsens, men tidningarnas funktion i
rörelserna ses av mig som likvärdiga.
En eventuell svårighet och risk för felaktiga slutsatser är att texterna är skrivna av individer och således inte nödvändigtvis behöver vara representativa för en hel organisation. Stolares regel är emellertid att om en text har publicerats av en organisation, då kan också läsaren utgå från att organisationen står bakom det som står.37
Unga Tankar, mellan åren 1906-1915, och Glimten, mellan åren 1905-1912, lästes både igenom med forskningsläge och i tidigare delkapitel redogjorda teorier om fostran i åtanke.
Därefter tillvaratogs de artiklar vars innehåll sammanföll med dessa teman. Inga bilder eller annan paratext hölls för intressant för just denna uppsats. För att enklare få överblick över materialet delades texterna in i kategorier, dessa löst baserade på uppsatsens frågeställningar.
Kategorierna är Ungdomslogernas roll, Bildning, Mål och Ungdomssyn. Med ”bildning”
avses här vad ungdomen förväntas lära sig av IOGT. Kategorierna agerar rubriker i undersökningsdelen. Ofta passar artiklarnas innehåll in i flera olika kategorier, varvid en prioritering får göras om vilken kategori som överensstämmer bäst. Eftersom
kategoriindelningen är till för att förenkla redovisningen av undersökningen görs ingen åtskillnad när materialet sedan diskuteras i kapitel 3. I denna diskussion tas åter den tidigare forskningen i beaktande, för att se hur uppsatsens resultat passar in i forskningsläget.
Just eftersom Stolare och Berggren inte ser någon större motsättning mellan personliga ställningstaganden och officiell dogm i rörelsernas tidningar har inte heller denna distinktion givits någon större vikt i denna uppsats vid materialinsamlingen. Vid de fall när enstaka individer antyder åsikter som inte överensstämmer med resten av tidningens skribenter har dessa inte setts som anomalier och ignorerats utan tvärtom ansetts vara av högsta intresse för uppsatsen.
Protokollstudie
För att bättre förstå de ungdomsloger som det samtalas om i tidningarna och för att se i vilken utsträckning artiklarnas tankegångar syns i praktiken har två ungdomslogers verksamhet åren 1908–1914 undersökts. Detta gjordes genom läsning av ungdomslogernas mötesprotokoll.
Särskilt för denna studie intressanta aktiviteter noterades för att tas med i uppsatsen. Intressant har sådant varit som räknas till fostran, kontroll eller som har kopplingar till denna rörelses ungdomssyn.
De ungdomsloger som har studerats för uppsatsen är 1300 Pyrola, hemhörig i Karlstad, och 618 Ekeby Stjärna, hemhörig i Rottneros strax söder om Sunne. Båda är alltså baserade i Värmland.
Att läsa protokoll för att få en bild av vad som försiggick i logernas verksamhet har som metod en del brister. De största problem som kan tänkas är det faktum att protokollen endast
36 Berggren, 1995, 20
37 Stolare, 2003, 37
10 nämner sådant som sker under mötena och till och med i det avseendet kan förenkla eller rent av hoppa över vissa delar av dem. Att hoppas göra en heltäckande beskrivning av
verksamheterna är alltså inte realistiskt.
En annan eventuell brist i metoden är att sökandet efter sådant som överensstämmer med vad uppsatsen handlar om ger en inkomplett bild av ungdomslogernas verksamhet. Att peka ut en särskild företeelse ger den eventuellt större uppmärksamhet än den egentligen förtjänar, då det kan vara en engångsföreteelse, medan sådant som händer under varje möte inte nämns alls.
Detta kan dock inte hjälpas, för det torde vara omöjligt att ställa frågeställningar som gör allt i en förenings verksamhet likvärdigt i en kvalitativ undersökning. Intresserade hänvisas till att läsa källmaterialet för en bättre helhetsbild.
Språklig korrekthet
Någonting kort bör nämnas om språkbruket i hur texterna citeras i nästa kapitel. Läsaren kommer nämligen att finna många språkliga felaktigheter som jag har valt att inte markera med ”[sic!]” som vanligen är brukligt. Just eftersom texternas språkbruk skiljer sig avsiktligt från till och med den tidens konventioner, detta i en önskan att nydana språket, hade
markeringar av moderna felstavningar helt enkelt blivit många och riskerat distrahera från texten. Antagligen är inte alla språkliga märkligheter i materialet avsiktliga, men gränsen mellan avsikt och misstag kan vara svår att avgöra. Att även ignorera troliga misstag görs av önskan att hålla redogörelsen konsekvent och inte godtycklig. Alla eventuella slarvfel tar jag emellertid på mig som helt och hållet mina.
Avgränsningar
Den tid som jag har valt att begränsa denna uppsats till är en tidsperiod på ungefär 10 år, grovt räknat mellan 1905–1915. Det är under denna tid, runt 1910, som nykterhetsrörelsen nådde ut till flest människor, med totalt cirka 350 000 fullvärdiga medlemmar, vilket var en ansenlig del av Sveriges befolkning.38 IOGT hade vid den tiden nästan 160 000 medlemmar.39 En annan händelse som har påverkat angränsningen av årtal är att SGU, Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund, grundas först 1906.40
Historisk bakgrund
För att ge undersökningen och dess resultat en relevant kontext följer härpå två avsnitt med avsikten att förklara de historiska händelser och processer som lett till och fortfarande formade den berörda tidsperioden. Dels förklaras den föregående tidens syn på ungdom och ungdomlighet, dels IOGT:s folkbildningsprojekt.
Synen på ungdomen i ett historiskt sammanhang
Föreställningen om ungdomen som en kraft utanför historien och civilisationen kunde ges en hotfull innebörd, som hos de konservativa uppfostrare som såg farliga upplösningstendenser i ungdomens beteende. Men den kunde också vara löftesrik, som för alla de unga och gamla människor med förhoppningar om ett annorlunda
38 Nilsson, R. (2003). Kontroll, makt och omsorg: Sociala problem och socialpolitik i Sverige 1780–1940. 197
39 Edquist, 2001, 19
40 Edquist, 2001, 22
11
och bättre samhälle. Ungdomen blev en symbol för samhällelig förändring; för allt gott och allt ont som människor tyckte att den tid som ibland kallas för fin-de-sieclé och ibland även för la belle epoque förde med sig.41
Så skriver Henrik Berggren i sin avhandling Seklets ungdom när han beskriver den
ungdomsvurm som rådde i den politiska diskursen under 1900-talets början. Här en historisk sammanfattning av den av hur denna uppfattning uppstod och vilken form den tog.
Begreppet ungdom som vi känner det idag, alltså där det beskriver ett mellansteg mellan barn och vuxen, var relativt nytt vid den tidpunkten. Redan under antiken talades det visserligen om ungdomar, ett steg mellan barndomen och ålderdomen som tillskrevs karaktärsdrag som passion, vällust, ombytlighet och ambition. Gränsen var dock flytande och kunde innefatta människor uppe i 40-årsåldern. Begreppet handlade snarare om individens samhälleliga förpliktelser. Inte mycket förändrades på det planet innan industrialiseringen av Europa, och att vara ung förblev främst en social markering. Den som var ogift och som tjänare stod i beroendeställning till någon annan blev per definition helt enkelt en ”ungdom”.42
Vid början av slutet av 1700-talet och början av 1800-talet började en ny syn på ungdomen uppstå i Europa, där dessa alltmer kom att ses som en särskild grupp individer baserat på ålderstillhörighet. Vissa forskare har pekat på de växande studentrörelserna vid den tiden som orsak. Men att ge en övergripande förklaring till ungdomsbegreppets framväxt menar
Berggren inte är lätt. Industrialiseringen genomdrev många förändringar i samhället som kan ha bidragit till en ny ungdomssyn. Begreppet behöver alltså inte ha sitt ursprung i samhällets elit. Förbättrat utbildningsystem, urbanisering och demokratisering är endast ett fåtal exempel på omvälvande ting som kan ha bidragit till ett förändrat synsätt. Berggren skriver att
befolkningsökningen kan ha varit en nyckelaspekt, detta baserat på socialhistorikern John Gillis forskning. Ungdomens procentuella andel av befolkningen i västvärlden ökade, vilket ledde till sådan konkurrens att föräldrar inte längre kunde skicka i väg sina äldre barn på arbete utanför hemmet som tidigare. Barnen blev hemma i denna nya familjekonstellation och ur detta uppstod ett behov att särskilja de unga barnen från de i praktiken vuxna som ännu bodde hemma.43
Klart är i vilket fall att den vid sekelskiftet 1900 förhärskande uppfattningen om ungdomar som en särskild grupp, mellan barn och vuxna, lett till att en fascination för ungdomen låg i tiden. Berggren urskiljer två återkommande idéer: För det första utgjorde ungdomen ett hopp, för genom sin handlingskraft och oförskräckthet skulle den utföra de storverk som den åldrade och cyniska vuxenvärlden inte orkade göra. Ungdomen var ren och ofördärvad. Därför var den också avundsvärd. Det fanns få ting som de vuxna skulle kunna lära dem. För det andra var dessvärre ungdomen känslig, och kunde lätt ge vika för olika frestelser. Sexuella
lockelser, tobak och alkohol var någonting som den behövde skyddas ifrån. Eftersom
ungdomstiden var en tid för daning till den vuxna som personen sen skulle vara för resten av livet var detta mycket viktigt. Stora namn i tiden, som pedagogen och psykologen Granville Stanley Hall, filosofen Nietzsche och, den långt ifrån enbart i Sverige populära, pedagogen
41 Berggren, 1995, 50
42 Berggren, 1995, 27–28
43 Berggren, 1996, 28–29
12 och feministen Ellen Key hade förvisso delade åsikter i fråga om många detaljer, men alla tre var ense om att ungdomen var framtiden och inte kunde lämnas vind för våg.44
IOGT:s folkbildningsprojekt
Redan under det första decenniet av IOGT:s historia, som börjar med dess grundande i Sverige 1879, betonades vikten av bildning bland folket, även om detta i sig var ett sekundärt mål efter helnykterhetssträvan. Nykterheten blev emellertid med tiden alltmer en av flera egenskaper som godtemplarna såg hos den idealiska medborgaren, där också skötsamhet och just bildning var framträdande. Godtemplarna ville skapa aktiva och tänkande medborgare, i bjärt kontrast mot de passiva drinkarna i samhället. Sedan organisationen 1902 startade studiecirklar runtom i landet kom IOGT att uppfattas som ”’den stora bildnings- och kulturorganisationen’ i Sverige”, såsom Oscar Olsson, IOGT:s studieledare 1904–1924 utryckte det.45
En reflekterande och argumenterade medborgare behövde ha tillgodogjort sig både skönlitteratur och vetenskaplig skrift, för genom den blev hen kapabel att pröva
auktoriteternas värde. Denna bild av en nykter och fri människa fick dock kritik, för hur kan människan vara fri om hon med tvång hindras att dricka vad hon vill? Svaret som IOGT ger är att den som dricker alkohol är slav under den, vilket inte kan sägas om nykteristen.46
Ungdomsorganisationen, SGU, grundades 1906 och var formellt fristående från IOGT, men anknytningarna med moderorganisationen var starka. För medlemskap i SGU krävdes också medlemskap i moderorganisationen.47 Det går att se SGU:s grundande som ett led
folkupphöjandets och folkbildningens tankegångar. IOGT såg nämligen inte endast
omoraliskt och obildat leverne hos de vuxna utan även hos ungdomen. En uttalad del av vad SGU var till för var att ge alternativ till osunt nöjesliv. ”Förråande” sysslor som kortspel, modern dans och, givetvis, superiet var aktiviteter som studiecirklarna och andra
verksamheter inom godtemplarnas loger kunde ge alternativ till.48
Bildningsarbetet och formandet av en ny människa kom att bli en viktig del av IOGT:s självbild. Genom sitt arbete menade godtemplarna att de stärkte folket, skapade disciplin, solidaritet, tolerans och kultur för framtiden. De såg också en tydlig koppling mellan sin verksamhet och landets demokratiserande.49
44 Berggren, 1995, 49–50
45 Edquist, 2001, 23–26
46 Ambjörnsson, R. (1988). Den skötsamme arbetaren: Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880–
1930 (4 uppl.). 282–287
47 Edquist, 2001, 22
48 Edquist, 2001, 222–224
49 Edquist, 2001, 155–156
13
2. Undersökning
I detta kapitel rekapituleras de resultat som denna uppsats’ undersökning har resulterat i.
Såsom redan omnämnt i Metod och källor har innehållet från tidningsstudien fördelats enligt kategorierna Ungdomslogernas roll, Bildning, Mål och Ungdomssyn. Var kategori
överensstämmer till viss del med en särskild frågeställnings målsättning, men inte helt.
Frågeställningarna utgjorde utgångspunkt, fast ingen kategori är menad att helt besvara just sin fråga. Inte heller är innehållet nödvändigtvis endast hemmahörande i en särskild kategori, då undersökningens material ibland har kunnat redovisas i flera kategorier. I dessa fall har materialet placerats under den kategori där jag anser att den hör mest hemma. För materialet från protokollstudierna har en annan typ av kategorisering valts, då materialet är mycket mindre. Dessa är Aktiviteter under logemöten och Aktiviteter utanför logemöten. Innan det enskilda materialets undersökning redogörs för, både gällande tidningar och ungdomsloger, ges en kort beskrivning av det. Detta görs i detta kapitel och inte i föregående eftersom detta enligt mig gör det enklare för läsaren att tillgodogöra sig helheten på en gång. Efter både tidningsstudien och protokollstudien följer delsammanfattningar för att i korthet summera det undersökta.
Unga Tankar
Unga Tankar var SGU:s egen tidning. Den var populär och lästes även utanför förbundet.
Upplagorna uppgick till en omfattning i nivå med moderorganisationens tidning,
Reformatorn.50 De år under vilka nummer av tidningen har undersökts sträcker sig mellan 1906, för att det är då som SGU grundades, och 1915, för att inte sträcka sig bortom uppsatsens tidsram.
Ungdomslogernas roll
Det finns inte allt för mycket material som direkt påtalar vilken roll som ungdomarna och ungdomslogerna har i godtemplarrörelsen. Oftare är fallet att detta antyds eller underförstås.
En tämligen direkt artikel är emellertid publicerad i Unga Tankars nummer 10, 1910. Artikeln är skriven av Carl Romlin och bär rubriken Ungdomen och nykterhetsarbetet. Romlin söker finna ett sätt att få ungdomen i IOGT mer engagerad i nykterhetskampen. ”Det är varje godtemplares skyldighet – såväl S.G.U:are som icke-S.G.U:are – att göra allt vad i hans eller hennes förmåga står, att föra nykterhetssaken mot det slutliga målet.” Han har dock märkt att ungdomar ibland kunde välja bort SGU-mötena för att i stället gå på andra tillställningar. Han föreslår att för utdragna ceremonier och långrandiga diskussioner kan vara ett skäl till att medlemmarna inte kommer. Mest verkar dock dansbanorna vara det som lockar, helt enkelt för att ungdomarna tycker att de är roligare. Han har svar på det också. ”Ungdom, vakna upp!
Annars kan den dag komma, då du med ånger skall se tillbaka på din förspillda ungdomstid!”51
50 Edquist, 2001, 22
51 Unga Tankar nr. 10, maj, 1910
14 En mer diskuterande artikel som berör logernas funktioner och roll i organisationen finns i nummer 7, 1912, skriven av Eric Ahlström. Det står att det samhällsreformsarbete som SGU driver riskerar att bli för brett. Han menar att om SGU i lika hög grad arbetar för många frågor, som nykterhet och fred, så riskerar de att ta udden av varandra. Medlemmarna kommer att ställa sig bakom det som propageras för av bäst talare, medan det andra, mindre väl
omtalade, kommer att hamna i skymundan. Ahlström skriver att det måste göras en prioriteringsordning, där de viktigaste frågorna ska arbetas hårdast för, i hans mening nykterhetsfrågan.52
I majnumret 1915 kommenteras en anmodan från ordenstemplaren, ledaren för IOGT, av Henning Lind. Ordenstemplaren hade riktat sig till hela orden och i synnerhet SGU och menat att städning i ordens lokaler skulle göras bättre och mer regelbundet. Lind tycker att eftersom förhållandena i vissa lokaler är så dåliga så är detta en god sak. Särskilt ungdomarna ska ta sig an detta arbete. ”Låt SGU:are bli dammtorkare, lövsopare, trädgårdsmästare alt äfter behov och se till att logens möteslokal och platsen däromkring bli så tilldragande som möjligt är.”53
Bildning
Det förekommer en del artiklar om bildning och studier under åren, och alla är positiva till det. Det finns också samtal om vad egentligen förmågan att tänka innebär för ungdomen och konkreta råd för hur denna förmåga ska uppnås. Ett exempel, med rubriken Studiearbetets huvuduppgift – att lära oss tänka, finns i år 1910:s första nummer. Den är skriven av Carl Södergren, studieledare för SGU Skånes distrikt. I den ger han råd för hur SGU:s studiecirklar bör läggas upp. Han menar att ungdomslogens studiecirkel först ska bestämma ett schema med en mängd olika ämnen, där varje medlem sätter sig in i ett särskilt ämne som de sedan vid givet datum ska gå igenom med resten av cirkeln. I diskussionerna kring ämnet lär sig sedan ungdomarna att sätta ord på sina tankar. Han är kluvet inställd till överdrivet
bokläsande i cirklarna. ”Det är dock inte meningen att blott sitta och hänga över en bok, ty folk kunde tänka långt innan böcker funnes,” skriver han. Det är viktigt att läsa och kunna ha förtjänst av det lästa också.54
I samma nummer finns en artikel av Berndt Lundquist med ett snarlikt namn: Lär dig tänka där han skriver om vikten av att uppöva sitt tänkande. Att tänka är enligt Lundquist inte en egenskap att födas med utan något som behöver övas. Om ungdomar i tid lär sig dess tekniker kan hen undvika många missräkningar och motstånd i livet, och kanske rentutav bli stora tänkare och uppfinnare. Det en ungdom behöver göra är att när den har några timmar till övers
”[g]å ensam miltals på ensliga skogsstigar eller ute på fjällens öde vidder”. Det är i ensamheten som tankarna börjar vandra, och när personen sedan återvänder till vardagens arbete så kommer den se på världen som den är, och med nya idéer att sätta i verket. ”Allenast i tysta ensamheten kan den skapande konstnären – ej kopisten, avtecknaren – samla de i människovimlet mottagna intrycken till en tavla”.55
52 Unga Tankar nr. 7, juli, 1912
53 Unga Tankar, nr. 5, maj, 1915
54 Unga Tankar nr. 1, januari, 1910
55 Unga Tankar nr. 1, januari, 1910
15 Vanligt förekommande är artiklar som kopplar bildningen till samhällsproblem. En Hilding Svensson skriver i marsnumret 1913 att barns uppfostran har stora problem. I de högre klasserna är föräldrarna nämligen knappt hemma och överlåter därför ansvaret på ammor och husor. I de lägre klasserna är förhållandet inte bättre, och i städerna ”är uppfostran
överlämnad åt gatan”. Saknaden av ett ordentligt hem, menar Svensson, påverkar barnen menligt. Ansvaret överlämnas i stället på lärarna, som har nog att stå i med 30–40 elever. Och när barnen tuktas av lärarna tar föräldrarna barnets parti. ”Vi behöva hem, där man barnens fostran grundar folkets framtid!” avslutar han.56 Somliga godtemplare uppfattar också en bildningsfientlighet hos vissa ungdomar. I numret från oktober 1915 finns en kort artikel av
”And. W-n.”. Utbildningsmotståndet får där exemplifieras i en ungdom från ett religiöst ungdomsförbund som tycker att kunskap är meningslöst och tycker att kvinnor som har studerat vid högskola borde ha stannat i hemmet i stället.57
Jalmar Furuskog sammanfattar i septembernumret 1915 en föreläsning som han hållit under sommaren i olika ungdomsloger. Rubriken är Nutida bildningsarbete. Han börjar med att förklara varför bildningsrörelsen är en självklar del inom nykterhetsrörelsen. ”Ty nykterhet är djupare sett, icke blott att vara avhållsam från sprit, utan att avstå från allt som förgiftar och att söka allt som förädlar och förbättrar.” Han har en positiv syn på böcker, och menar att de är det bästa sättet att skaffa sig kunskap på, men varnar för den så kallade
”billighetslitteraturen”. Bildning är främst till för självutvecklingens skull, och därför behöver läsaren vända sig till ädelt innehåll. Han varnar också för tanklöst nöje. Han menar att
ungdomen då riskerar tappa intresset för djupare studier. En som är bildad kan dock finna stort nöje i ensamheten och tystnaden. 58 Furuskog sträcker sig till att ana att en ny
livsåskådning kommer att växa fram bland allt fler i samhället. Han skriver:
Den första grundvalen för den nya tro, varpå tiden ängsligt väntar, måste bli den orubbliga vissheten att människan inom sin egen själ äger krafter att tillåta henne att forma livet med egna händer till ett harmoniskt konstvärk, att således äga gåvan av själens självutveckling och självbefrielse.59
Furuskog är inte den enda som ser det tanklösa nöjet som ett hot mot den bildade ungdomen.
Hans positiva förhoppningar om framtiden delas dock inte nödvändigtvis av alla godtemplare, för artiklarna om moral tenderar att vara synnerligen negativa i ton. I nummer 8, 1910, skriver en anonym skribent under pseudonymen ”(Skåning) L-n” om kortspelandets ihållighet i samhället och hur det inte är förenligt med ett nyktert levnadssätt. ”Kortlapparne tillhöra de punsch- och rökfyllda lokalerna där ruset och vinningslusten dominera sinnena.” Ungdomarna råds att finna andra medel för att roa sig. Kortspelet kan göra dem slöa och likgiltiga.60
Edward Wawrinsky har till nummer 9, 1915, skrivit en artikel som heter ”Svärje” och svärjandet. Han börjar med att beklaga sig över hur mycket det svärs i ungdomslogerna, och att det är en skam för landet och orden. Han övergår sedan till att prata om annat inkorrekt
56 Unga Tankar nr. 3, mars, 1913
57 Unga Tankar, nr. 10, oktober, 1915
58 Unga Tankar nr. 9, september, 1915
59 Unga Tankar nr. 9, september, 1915
60 Unga Tankar nr. 8, mars, 1910
16 beteende, som cigarrökning och ”modärna danser”. Artikeln sträcker sig över en hel
tidningssida.61
I maj 1915 skriver Richard Janson i en artikel med namnet ”Barn och biografer” om de negativa effekter som biograferna har på ungdomen. Han skriver att han först hade hoppats på biografen som ett billigt folknöje för dem som inte haft råd till teater, men att detta visat sig inte stämma. ”[Ungdomen] depraveras för att gå ut i livet med en nöjes och sensationshunger, som tar sig uttryck i vad som hälst utom i en allvarlig strävan äfter värklig ungdomsglädje.”
Han menar alltså att bion fördummar ungdomen. Han skriver också att biobesöken litar hårt på familjens ekonomi och rent utav är farlig för barns hälsa:
Att kväll äfter kväll känna närvkraften anlitas och kroppskraften avmattas i ett halvmörkt rum där den osunda luften och det ojämna filmljuset är i omgivningen, tar mer på förut svaga, undernärda krafter än ett kroppsarbete ute i en vedbod.62
När det kommer till ämnet skötsamhet finns det i nummer 4, 1910, en intressant artikel.
SGU:arna Agda Östlund och C. A. Jacobson från ungdomsloge 1 i Stockholm har skrivit en protest mot en artikel som redaktör Erik Lundström skrivit i ett tidigare nummer. I den
artikeln beklagade sig Lundström över hur ungdomarna i logen betett sig illa på en restaurang vid namn Freja och sökt få ungdomarna att bättra sig och ”reformeras”. Östlund och Jacobson menar dock i sin artikel att det endast var ett fåtal medlemmar som betett sig illa och att Freja inte längre hade några problem med dem. Snarare vänder de sig mot Lundström och undrar om hans artikel inte ”tyder för övrigt mindre på reformiver än på ett obehärskat
temperament.” De menar att hans artikel vållat både deras loge och restaurang Freja skada, eftersom anklagelserna gett dem dåligt rykte.63
Denna protest får svar från Erik Lundström. Han backar inte ett steg från sina anklagelser, eftersom han menar att det inte bara är han utan även ungdomar från andra loger och organisationer som uppmärksammat logemedlemmarnas beteende, tidigare och också
fortfarande. Han poängterar att han låtit ungdomarnas protest stå i tidningen precis såsom den skrevs, för det hade de önskat, men han tyckte att den var dåligt skriven. Ändock är det viktigt att ungdomarna ska få sin röst hörd. Som exempel på ungdomarnas dåliga anseende på Freja skriver han en anekdot. En man som inte var nykterist hade talat om ungdomarnas beteende och ”med fullt fog karakteriserade några av de kvinnliga kamraternas förhållande till de manliga eller de ’manliges’ till de ’kvinnligas’ med ett nog så betecknande ord”. Detta ord framgår inte. Lundström tillägger i en fotnot att det inte är nödvändigt.64
I samma artikel tar Lundström upp en annan händelse som har haft med SGU:s ungdom att göra, där mycket omoralisk dans hade utförts.
Jag var en gång på en avdelnings- och högtidsfäst på Runan – Stämningen var verkligen fin både under den allvarligare delen, som sedermera under den nöjsamma ända till man tog itu med en negerdans som var, ja förlåt mig kamrater, vämjelig –
61 Unga Tankar nr. 9, september, 1915
62 Unga Tankar, nr. 5, maj, 1915
63 Unga Tankar nr. 4, februari, 1910
64 Unga Tankar nr. 4, februari, 1910
17
oartikulerade skrik och djuriska gester fyllde salen från samma ungdomsskaror som nyss entusiasmerats av kampen för idéerna.65
Mål
I denna uppsats tidigast undersökta nummer av Unga Tankar, nummer 4, april 1906, inleds tidningen med en artikel med rubriken Sveriges godtemplares ungdomsförbund (S.G.U.). Den saknar undertecknade, men ansvarig utgivare för tidningen är vid den tiden Abel Frank. I artikeln står det kort om att SGU har bildats som ett eget förbund och att alla föreningar uppmanas att ansluta sig. Det står att organisationen inte vill splittra ungdomen med detta nya förbund, och inte heller att göra stor åtskillnad mellan vuxna och unga. Förbundet har bildats för de ungas och för nykterhetskampens skull. ”Låt oss komma ihåg, att vi i främsta rummet äro godtemplare, och att vi äro skyldiga denna organisation all vår energi och arbetskraft för att få ungdomen intresserad av dess idéer.”66
I julnumret från 1907 skriver en A. T. en förtydligande artikel om vad SGU är och vad förbundets mål är. Han menar att förbundet tillkom som ett resultat av den snabbt växande ungdomsrörelsen i landet. Vissa godtemplare undrade dock, menar han, att SGU riskerade bli en ”’stat i staten’”, varför han skriver följande för att reda ut förbundets plats:
G.T.-orden är organiserad för lång tid tillbaka, och dess organisationsformer äro ej, trots att flera reformationer genomförts, tillräckligt tilltalande för ungdomens lynne, som fordrar frihet från föråldrade lagar och frihet att använda nya, kraftigare medel för att intressera ungdomen i den strid som förr eller senare skall totalt utrota rusdrycksbruket i alla dess former.67
Vad ungdomslogernas uppgift ska vara orsakade en del debatter i Unga Tankar. Bland annat i nummer 4, 1910, skriver Oscar Olsson om en som han menade sig ha orsakat mellan honom och bland annat tidningens redaktör. Olsson har åsikten att SGU ska verka mer inom ramarna för IOGT och inte ”skapa ett från logen och studiecirkeln isolerat nöjesliv och
upplysningsarbete”. Exakt vad detta innebär framgår dock inte i artikeln.68 Diskussionen verkar inte vara löst två år senare, för då, 1912, har redaktör Wenzel Björkhagen skrivit artikeln En samlingslinje för all ordens ungdom, detta som summering och ytterligare ett ord i debatten om vad om SGU är och vill. Han urskiljer några huvudlinjer. Vissa menar att den ska ta fasta på det reformistiska i ungdomsgodtemplarrörelsen och se till så att orden i helhet utvecklas och följer med i tiden, detta genom att övervaka distrikts- och storlogemöten. Andra att rörelsen borde handla utåt som en politisk ungdomsorganisation, och hos medlemmarna väcka ansvarskänsla och önskan att arbeta med politiska frågor. Åter några tycker att rörelsen ska fokusera mer radikalt på en särskild fråga, som fredsfrågan, och försöka genomdriva den.
En sista linje representeras av dem som tycker att SGU främst ska verka för att skapa
sammanhang och nöje för ungdomen. Björkhagen menar att alla dessa linjer har rätt, men inte helt och hållet. Han framhåller att förhållandena över landet kan skilja sig så mycket från plats till plats och att arbetets fokus på en ort kan te sig annorlunda från en annan, och att detta är i
65 Unga Tankar nr. 4, februari, 1910
66 Unga Tankar, nr. 4, april, 1906
67 Unga Tankar, Julen, 1907
68 Unga Tankar, nr. 4, februari, 1910
18 sin ordning. Det viktigaste arbetet enligt Björkhagen är dock att arbeta ”[f]ör vår ordens styrka utåt!”. Det är för rekryteringsarbetet och att hålla ungdomslogernas möten levande och intressanta som alla, oavsett ort, kan arbeta.69
En tydlig linje förblir dock under hela perioden att kampen mot rusdryckerna i samhället är en uppgift även för de unga, och att de kan göra skillnad i den kampen. I artikeln Må vi aldrig, som påminner starkt om en dikt, skriver Ruben Johansson: ”Må vi, vi unga, aldrig upphöra med våra anklagelser mot alkoholen […] Må vi aldrig upphöra med att påvisa den förbannelse rusdryckerna utgöra”. Han skriver vidare att ”[v]ad ungdom vill och ungdom drömmer skall varda värklighet en gång”. 70 När A. Symonds-Ohlin ska ange nio skäl till att kvinnor ska bli godtemplare, detta i artikeln Varför våra kvinnor bör ansluta sig till nykterhetsrörelsen i kvinnosaksnumret 1914, då är också kampen mot kampen mot alkoholen ett viktigt argument.
Skälen hon ger är följande: 1. ”För att skydda sig själva.” 2. ”För att skydda det kommande släktet.” 3. För att hjälpa mannen mot alkoholfrestelsen.” 4. ”För att bevara hemmet mot alkoholens inflytande.” 5. För att den äldre generationens kamp måste gå i arv. 6. För att ungdomens glöd behövs i arbetet. 7. Allt eftersom den äldre generationen går bort behöver leden fyllas på. 8. Nykterhetsarbetet är givande för individen. 9. För att inte missa chansen att ha deltagit i kampen innan den har vunnits.71
Rekrytering och påfyllnad av leden förblir även det ett återkommande argument. I nummer 4, 1915, skriver Bror Eriksson i artikeln Ett ord i såningstid bland annat om att många ungdomar som tidigare varit ”goda godtämplare” övergett sina nykterhetslöften. Han är förbryllad över detta, eftersom det borde vara mycket enklare att vara nykter i den moderna tiden tack vare nykterhetsrörelsens tidigare framgångar. Han anar att felet ligger i ”tanklöshet” hos
ungdomarna. Han uppmanar ungdomarna i ungdomslogerna att tala om nykterhet och rekrytera andra ungdomar så mycket de kan. Han är rädd för att den nyktra generationen annars kommer att dö ut och ersättas av ungdomar som aldrig svor nykterhetslöften och som
”ta vid äfter de gamla spritslavarna”.72
Ungdomssyn
Hänförelse är ett ord som ofta återkommer i artiklar där godtemplarna skriver om ungdomens styrkor. Skribenterna tycks uppfatta det som ett vagt begrepp och har svårt att definiera det. I nummer 11, 1910, har redaktören, Erik Lundström, skrivit en artikel som heter Ungdom och hänförelse. Han lovprisar hänförelsen men skriver: ”Någon definition på vad ordet hänförelse känna vi ej – vi ha endast bevittnat dess undergörande makt med enskilda individer, med hela lager av befolkningen, ja, med hela folk.” Han försöker ändå finna någon typ av beskrivning.
”[H]änförelse utan tro på framtiden är en omöjlighet […] Vi veta endast att den, hänförelsen, är outsläcklig och evig som kärleken, ty den är kärleken själv”. Hotet mot denna hänförelse, som enligt Lundström ungdomen kan använda för att forma världen, det verkar vara förnuftet,
69 Unga Tankar nr. 7, juli, 1912
70 Unga Tankar, nr. 3, mars, 1913
71 Unga Tankar nr. 4, april, 1914
72 Unga Tankar, nr. 4, april, 1915
