3. Metod
5.2 Innehållsanalysschema
Kategorierna som vi har tagit fram ur det empiriska materialet följer med och är grunden till våra innehållsanalysscheman. Innehållsanalysscheman presenterar hur vi har kodat om kategorierna till teman och hur dessa teman är omkodade till aggregerade dimensioner. Detta har vi gjort för att kunna summera vad respondenterna i huvudsak uttryckt under intervjuerna.
5.2.1 Innehållsanalysschema: män
# Kategorier Teman Aggregerade dimensioner
1. Kvinnor är tystare än män
Kvinnliga stereotyper/könsroller
Förväntningar
2.Vårdande är inte mer kvinnligt än manligt
3.
Kvinnor är bättre på kommunikation än män 4. Kvinnan är mer vårdande 15.
Svårt att associera en man som sjuksköterska
5.
Manligt med muskelkrävande arbeten
Manliga
stereotyper/könsroller
6. Manligt att tjäna mer pengar 7.
Mannen är mer auktoritär än kvinnan
8.
Mannen är av har hårdare karaktär
18. Män gynnar män
Beteenden i grupp
19.
Mer bekväm i en utsatt situation med samma kön
14. Mansdominerat samhälle 20. Kvinnor missgynnar kvinnor
17.
Associerar inga särskilda egenskaper med kvinnor resp.
män Politiskt korrekt
16. Negativt med lönegapet
21. Inlärt beteende och tankesätt Socialisering
9. Lagar och regler Yttre faktorer
Institutionella
faktorer
10.Låg status på kvinnoyrke kopplat
till låg lön Ekonomiska faktorer
11. Familjens ekonomi 22.
Kvinnan kan amma, mannen kan
inte Biologiska faktorer
Arv
23.Hur det är i hemmet påverkar
även arbetssituationen Det obetalda arbetet 12. Präglad av historien/traditioner
Historiska faktorer
13.
Kvinnodominerat yrke p.g.a. historien
5.2.2 Innehållsanalysschema: kvinnor
# Kategorier Teman Aggregerade dimensioner
1. Män värderar lön högre
Manliga
stereotyper/könsroller
Förväntningar
2. Män är mer tävlingsinriktade3. Män har lättare att tala för sig 4. Män förknippas med teknik 5. Män är mer auktoritära 6.
Kvinnor är dåliga på att höja sig själva
Kvinnliga stereotyper/könsroller
7.
Kvinnor är sämre på att framhäva sig vid löneförhandling
8. Kvinnor är mer omvårdande 9. Kvinnor är närmare sina känslor 10. Kvinnor har bättre helhetssyn
23.
Associerar inga särskilda egenskaper med kvinnor resp.
män Politiskt korrekt
22. Negativt med lönegapet 12.
Krav och förväntningar från
omgivningen Socialisering
13. Uppfostran
11. Lagar och regler Yttre faktorer
Institutionella
faktorer
20. Familjens ekonomi Ekonomiska faktorer16. Stereotyp av sjuksköterska
Segregerad arbetsmarknad
17.
Män har inga sjuksköterskor som förebilder
18.
Sjuksköterskeyrket attraherar inte män
14.
Kvinnan kan amma, mannen kan
inte Biologiska faktorer
Arv
15. Män har större fysisk kapacitet19.
Hur det är i hemmet påverkar
även arbetssituationen Det obetalda arbetet 21. Präglad av historien/traditioner Historiska faktorer
5.3 Innehållsanalys
Innehållsanalysen som följer är strukturerad med hjälp av rubriker utifrån de aggregerade dimensionerna och dess teman. I innehållsanalysen analyserar vi det empiriska materialet med ett meningsskapandeperspektiv och jämför kvinnorna och männens meningsskapande. Det förs också en konstant jämförelse i innehållsanalysen mellan respondenternas
5.3.1 Förväntningar
Den aggregerade dimensionen förväntningar har skapats utifrån några av de teman som vi har identifierat och som tillsammans berör förväntningar från andra i omgivningen vilket påverkar den anställdas meningsskapande. Utifrån vår empiri och teori har vi sett att det finns olika förväntningar på kvinnorna och männen. Dessa förväntningar kommer bland annat från könsroller som har uppkommit genom socialisering. De teman som finns under denna aggregerade dimension är; politiskt korrekt, kvinnliga respektive manliga stereotyper och könsroller, socialisering samt beteende i grupp.
5.3.1.1 Politiskt korrekt
Alla förklaringar och beskrivningar från respondenternas uttalanden är kontentan av deras meningsskapande kring att kvinnor har lägre lön än män. Trots att majoriteten av respondenterna, män som kvinnor, inte uttryckte att det fanns några specifika egenskaper som de ansåg var kvinnliga respektive manliga fördes en diskussion om kvinnor och män och hur vi skiljer oss åt. Att respondenterna till viss del sa emot sig själva kan ur ett meningsskapandeperspektiv tolkas som att det är det som respondenterna tycker är rätt, alltså riktigt. När dessa stereotypiska egenskaper sedan kommer fram ur deras meningsskapande kring kvinnor och män i en viss kontext är det för att individerna söker efter ledtrådar som stödjer vad de anser vara rimligt och det påverkas av de könsroller som vi har blivit exponerade för. Respondenterna väljer då rimlighet före riktighet vilket vi finner likhet för i vår teori. Till exempel när vi ställde frågan om det finns egenskaper som är kvinnliga respektive manliga sade M2 “Jag måste ju ha min utgångspunkt i detta och då ser jag ju inte skillnaden, eller jag ser ju oss lika” och K1 “Egentligen inte. Egentligen inte. Nej.”. Men senare under samtalet fanns ett “vi och dem” tema. Det riktiga blir i detta fall att det inte finns några egenskaper som är specifikt kvinnliga och manliga då de själva anser det, men det rimliga blir ändå att vissa egenskaper förknippas med kvinnor respektive män då man ser det utifrån individernas handlande och hur de omedvetet för diskussionen kring ämnet.
Att respondenterna väljer att poängtera deras ställningstagande som att kvinnor och män är lika i den bemärkelsen att de inte associerar särskilda egenskaper till kvinnor respektive män tolkar vi som att det är deras åsikt men att det samtidigt känns som ett väldigt diplomatiskt svar. Vi har kategoriserat alla uttalanden där respondenterna uttrycker att det inte är skillnad på kvinnor och män som politiskt korrekt på grund av att respondenterna trots detta uttrycker sitt meningsskapande annorlunda. Vi tolkar det som att det finns en risk att respondenternas första uttalande om att kvinnor och män inte besitter olika egenskaper kan vara på grund av att det är det korrekta att säga utifrån normen att det ska vara jämställt. Normer är beteenden eller åsikter som har blivit reproducerade under en lång tid och som har blivit institutionaliserade. Tillslut upplevs de som grundläggande antaganden vilket kan göra att det anses som rimligt även om det egentligen inte är riktigt (Burns & Scapens, 2000).
5.3.1.2 Kvinnliga respektive manliga stereotyper och könsroller
De orsakerna till lönegapet som respondenterna uttryckte under intervjuerna kan tolkas som de ledtrådar individer söker efter under sitt meningsskapande, med hjälp av de ledtrådar som de tror är rimliga orsaker till lönegapet kan de skapa mening kring lönegapet, bli bekväm med den
tillvaron och få ordning i den oordning som förekommer innan en individ skapat mening kring något. Vilka ledtrådar individen anser vara rimliga påverkas av dennes identitet och tidigare erfarenheter. Detta påverkas också av vilka förväntningar andra har på individens beteende. Om individen agerar utifrån sin identitet och detta blir uppmuntrat av den som betraktar individens agerande påverkas identitetsarbetet av detta (Mills, Thurlow & Mills, 2010; Alvesson & Due Billing, 2009). Vi har sett utifrån empirin att kvinnorna och männen i denna studie har olika förväntningar på sig beroende på de könsroller de identifierar sig med. Som Mills, Thurlow och Mills (2010) menar blir vissa identiteter belönade på grund av att de passar in i den sociala omgivningen och därför anpassar individer sitt identitetsskapande efter omgivningens krav. Till exempel så tar respondenterna upp auktoritär och pondus som stereotypiska egenskaper för män. Samtliga manliga respondenter beskriver hur dem har blivit bemötta av omgivningen genom att berätta att omgivningen förväntar sig att de ska vara på ett visst sätt på grund av att de är män. Som till exempel då M3 beskriver att omgivningen förväntat sig att han ska vara doktor och inte sjuksköterska, "[...] de tror inte att jag är sjuksköterska, jag är ju alltid doktor.”. Teorin menar att detta påverkar identitetsarbetet och vi tolkar det som att dessa respondenter då identifierar sig med rollen som mer auktoritär när det förväntas av omgivningen. Detta ur ett meningsskapandeperspektiv skulle leda till att respondenterna agerar efter vad de skapat mening kring och vad de identifierar sig med, alltså kommer respondenterna agera auktoritärt. Könen har olika förväntningar på sig från omgivningen vilket leder till olika beteenden. Detta uttryckte även respondenterna där kvinnorna menade att män är mer tävlingsinriktade och att de värderar lön högre än vad kvinnor gör. Männen menade att män dras till arbeten där det finns större möjlighet till karriär och mer välbetalda jobb. Att pengar anses vara förknippat med män visar Williams, Paluck och Spencer-Rodgers (2010) studie, den visar att förmögenhet anses vara en manlig stereotypisk egenskap. När vi till exempel frågade en av männen som deltog i studien varför han valde att vidareutbilda sig som sjuksköterska svarade denne “ja det var ju då det enda för att få lönen att stiga, då fick man ju vidareutbilda sig [...]”. Respondentens svar är kanske inte det som denne anser vara viktigast, men om man tänker på andra alternativa svar som till exempel för att få mer variation i arbetet, kunna hjälpa människor bättre eller öka sitt självutvecklande så tolkar vi det som att respondentens svar har betydelse och att det speglar det denne främst identifierar sig med. Denna likhet mellan teorin och empirin kan vi förklara med meningsskapande om vi tolkar det som att respondenten identifierar sig med högre lön som preferens på grund av att den identiteten på något sätt blivit belönad av omgivningen eller är i linje med tidigare erfarenheter. Enligt Weick (1995) är det som är rimligt för individen baserat på individens tidigare erfarenheter och interaktioner med andra. Det finns mer teori som presenterar stereotyper som även våra respondenter uttrycker. Som Wilson (2004) menar är teknik en egenskap som förknippas med män och att känslor istället förknippas med kvinnor. Till exempel kan man som kvinna ta till sig olika stereotypiska egenskaper som man identifierar sig med eftersom att det anses rimligt att besitta dessa egenskaper som kvinna.
Enligt Weick (1995) är grunden i meningsskapandeprocessen identitetsarbete, därmed är ens identitet en betydande del av hur man skapar mening. De kvinnliga respondenterna skapar mening kring lönegapet utifrån det de kan identifiera sig med. Stereotypiska kvinnliga egenskaper som de kvinnliga respondenterna uttrycker och som vi kan se i vår teori är som
Rothstein (2012) skriver i sin artikel att kvinnor skulle ha en tendens till att vara i underläge i en förhandlingssituation. Dessa stereotypiska egenskaper är att kvinnor inte är lika bra på att tala för sig som mannen, eller lika bra på att höja sig själv som mannen. Som de kvinnliga respondenterna själva uttrycker det; K1 ”Det känns ju inge bra, det är svårt när vi ska sitta och ha en liten genomgång med chefen varje år och sitta och prata. Det är svårt att framhäva sig själv, att tycka jag förtjänar att ha mer.” och K3 “det är ju inte lätt att löneförhandla till exempel eller tala för sig eller sin egen vara sådär, så att det har väl med det att göra en del.” och även K2 ”de (männen) behöver tagga ner lite grann samtidigt som vi (kvinnor) kanske behöver visa framfötterna”. Ur de kvinnliga respondenternas uttalanden fick vi två kategorier avseende detta, “kvinnor dåliga på att höja sig själva” och “kvinnor är sämre på att framhäva sig vid löneförhandling”. Hos de manliga respondenterna däremot kunde vi inte utläsa något tema alls som var i närheten av samma bild av kvinnor som de kvinnliga respondenterna uttryckte avseende detta. Att de manliga och kvinnliga respondenterna skapar olika mening kring denna stereotypiska egenskap för kvinnor förklarar vi genom den delen av meningsskapandeprocessen som är bakåtblickande. Vi tolkar det som att kvinnorna identifierar sig med detta utifrån sina egna erfarenheter och då männen inte har upplevt detta så skapar de en annan mening.
I egna erfarenheter ingår även interaktioner med andra individer i ens omgivning, vilket är en av de sju grunderna för meningsskapandet (Weick, 1995). Meningsskapandet beror till viss del på hur man blivit socialiserad som individ. Att våra respondenter uttrycker att de anser att det är svårt att framhäva sig kan bero på att de kvinnliga respondenterna har blivit socialiserade på ett visst sätt. Detta påpekar även Bacock och Laschever (2003) då de menar att kvinnor inte är lika bekväma att förhandla som män. Ett av skälen till att kvinnor inte förhandlar är på grund av socialisering, flickor och pojkar har olika förväntningar på sig och beter sig därmed olika.
5.3.1.3 Socialisering
Hur man blir socialiserad påverkar individer i avseende hur de skiljer sig åt samt deras likheter. Hur man blir formad som barn ger grunden för hur man är socialiserad. Flera av respondenterna tänkte tillbaka på barndomen och hur flickor och pojkar formas efter kön. Till exempel säger K2 ”man ser det ju när man var barn, vi tjejer […] vi ska ta hand om familjen, ta hand om små gosedjur, små dockor […] det är där man uppfostras till mycket.” och M1 “Jag tror det kommer från barndomen också hur man är uppfostrad, flickorna vad ju där och pojkarna skulle ut och leka och busa och hänga i träd, tjejerna skulle vara hos mamma och lära sig och baka jag tror det hänger kvar, det får vi ju försöka jobba bort”. Detta är en del av den meningsskapande processen där man ser retrospektivt, där Weick (1995) menar att man ser tillbaka till händelser som man har varit med om för att kunna förklara situationen som uppstått nu. Hur man formas som barn kan påverka den sociala delen då man lär sig att det finns vissa förväntningar och egenskaper som associeras med kön. På så sätt utformas identitetsskapandet redan som barn och byggs på och anpassas efter omgivningen som är den sociala delen i meningsskapandeprocessen.
Socialiseringen har betydelse för individen konstant genom hela livet och inte endast under våra första år. Dagligen påverkas vårt meningsskapande indirekt av de interaktioner vi har med andra människor (Mills, Thurlow & Mills, 2010). Respondenterna tog upp exempel på hur detta kan
påverka vårt handlande i olika sammanhang där det har betydelse för hur vi ser på könen. Till exempel sade en respondent då vi samtalade om familjens ekonomiska situation som en indirekt orsak till lönegapet, ”Man måste åka på utlandssemester, man måste åka på skidsemester, man måste ha bil och om man är småbarnsfamilj måste man ha ett hus. Så om man är småbarnsfamilj innebär detta att man har väldigt mycket utgifter”. En annan respondent uttalade sig liknade angående omgivningens krav i samband med att vi pratade om att vara föräldraledig som mamma “man kan ju ha krav utifrån ibland också om man börjar jobba, 'åh ska du börja jobba redan barnet är inte äldre än så?' [...] 'åh ska ni hämta såhär sent på dagis? Alla andra hämtar kl tre.' Så att det är ju utifrån också, samhället har ju ett krav.“.
Meningsskapandet grundar sig i individens identitet och som bland annat Alvesson och Due Billing (2009) understryker ingår interaktion med andra människor i individers konstanta identitetsarbete och detta benämns som en typ av reglering. Inom kritiskt meningsskapande menar man att individens identitetsarbete blir påverkat genom att denne blir belönad eller på något sätt upplever sanktioner från omgivningen som följd av sitt handlande (Mills, Thurlow & Mills, 2010), på så sätt formas individens identitet. Utifrån respondentens exempel ur citatet ovan identifierar sig individen med att gå tillbaka till arbetet, då det är vad denne avser att göra, men då individen får sanktioner från omgivningen ifrågasätter individen sin identitet. Identitetsarbetet är på så sätt igång igen och meningsskapandet lika så. Tolkningen av detta är att då individen ska skapa mening kring den kvinnliga rollen i ett sådant sammanhang igen är det rimligt för individen att en bra mamma bör vara med sina barn och grundar sitt handlande på det. Då bekräftar hon samtidigt könsrollen utan att reflektera över det, även om det inte är vad individen egentligen tycker är rätt.
Detta är i likhet med vad Buzzanell et al. (2005) beskriver i sin studie då respondenterna uttryckte att en är bra mamma gärna stannar hemma med barnen några år, har sitt främsta fokus på familjen och att familjen går före karriären. Detta paradoxalt mot vad respondenterna själva hade gjort då de var mitt uppe i sin karriär. Som våra kvinnliga respondenter samt Buzzanell et al. (2005) studie visar finns det vissa förväntningar på kvinnan och hur hon bör agera i situationer som vid mammaledighet. Dessa förväntningar styr till viss del vårt meningsskapande då vi skapar mening beroende på hur individen socialiserats. Denna del av meningsskapandeprocessen, socialisering, bidrar till att individer anser att vissa beteenden är mer rimliga än andra. De blir de självklara då man är upplärd på ett visst sätt. Till exempel nämner respondent M2 “När jag växte upp på 50-60 talet var det givet att mamman var hemma, alltså det var pappan som tjänade pengar.”. Då man fortsätter med ett visst beteende kan detta utifrån meningsskapandeprocessen ses som både den sociala delen då man socialiseras in i ett visst beteenden men om detta är ett beteende som reproducerats under en längre tid kan det vara något som blir att upplevas som något naturligt på grund av att det blivit institutionaliserat. Detta innebär att den institutionella teorin är kompatibel inte endast med den meningsskapandeprocessens del retrospektiv utan också social. Detta på grund av att individer som barn blir socialiserade utifrån hur den äldre generationen interagerar och då blir det beteendet eller de värderingarna reproducerade. Detta kan påverka barnet även i vuxen ålder då det är under barndomen som grunden till hur individen är socialiserad bildas.
Detta är tydliga exempel på hur vi genom meningsskapande finner vägar för vårt handlande och att det påverkas av vår interaktion med andra. Precis som vissa beteenden blir könsrollerna till slut självklara om de har blivit reproducerade, de blir tillslut institutionaliserade (Burns & Scapens, 2000). Könsrollerna kan då bli något som tas för givet och finns där utan att individen reflekterar över det. De blir omedvetna om att de reproducerar könsroller när de skapar förståelse kring olika saker utifrån dessa könsroller. För uppenbarligen är respondenterna inte medvetna om hur tydligt de målar upp könsrollerna eftersom majoriteten av respondenterna själva inte anser att det finns olika egenskaper för män och kvinnor.
De förväntningar vi till viss del har identifierat i vår studie är att kvinnor har dessa krav från omgivningen; att de ska vara hemma med barnen, sätta familjen i första hand och inte återvända till arbetet under barnets första period. Detta har vi inte kunnat identifierat hos mannen. Som Alvesson och Due Billing (2009) menar leder olika könsroller till att olika kön har olika förväntningar på sig, detta som Buzzanell et al. (2005) menar då män inte växer upp med samma förväntningar som kvinnan gör. De förväntningar som tas upp i Buzzanell et al. (2005) studie är bland annat att det inte finns förväntningar som att mannen ska vara hemma med barnet eller sätta karriären åt sidan, vilket istället förväntas av kvinnan. Detta kan vi förklara med meningsskapande då det individen identifierar sig med är grunden till meningsskapandet och då omgivningens förväntningar påverkar identitetsarbetet så identifierar sig kvinnor och män med olika beteenden och egenskaper.
5.3.1.4 Beteenden i grupp
Respondenterna uppmärksammade skillnader mellan män i grupp och kvinnor i grupp. En respondent lyfte fram att män gynnar män, M3 “män håller varandra bakom ryggen”, medan samma respondent menade att “om man tittar i en arbetsgrupp med bara kvinnor så är det mycket prat bakom ryggen”. Att män håller varandra bakom ryggen kan man se utifrån det Alvesson och Due Billing (2009) nämner angående att män tenderar att dras till andra män i olika organisatoriska sammanhang, till exempel då män oftast idag besitter de högsta chefpositionerna tenderar män att rekrytera män till en homogen grupp. Om en individ anser det rimligt att som i detta fall gynna en annan av samma kön så bottnar det sig i enligt meningsskapandeprocessen att individen identifierar sig med det. Kanske för att individen vid tidigare tillfälle agerat liknande och fått den handlingen på något vis belönad av sin omgivning. I detta resonemang blir det relevant med Mills, Thurlow och Mills (2010) teori om att de med makt i organisationen har större påverkan på andra individers meningsskapandeprocess. Om det är en man som är chef och denne identifierar sig med andra män så belönar denne naturligt ett beteende som är fördelaktigt för det. Det påverkar individens meningsskapande mer, när det kommer från någon med mer makt som till exempel en chef, jämfört om någon med mindre makt har visat misstycke över individens handlande. Detsamma gäller för lönesättningen, där respondenten menar på att män som grupp ger fördelar åt varandra. M3 “Man vill ju ha bra lön själv och då ser man till att de andra också får bra”. Här kan vi koppla till ett viktigt begrepp i