I detta kapitel kommer våra slutsatser presenteras, slutsatserna avser att spegla svaret på vår forskningsfråga: Hur skapar anställda mening kring att kvinnor har lägre lön än män? Slutsatserna presenteras i punktform som följs direkt av en mer djupgående beskrivning av varje slutsats och avsnittet slutsatser avslutas med vårt bidrag för denna studie. Vi presenterar sedan avsnittet diskussion där vi diskuterar resultatet och våra slutsatser.
5.1 Slutsatser
De anställda i denna studie skapar mening kring lönegapet med hjälp av förväntningar, arv och institutionella faktorer.
Vi kan dra slutsatsen att de anställda i denna studie skapar mening kring lönegapet utifrån förväntningar, arv och institutionella faktorer. Med förväntningar menar vi både explicita och implicita förväntningar som respondenterna har upplevt från omgivningen. Med implicita förväntningar syftar vi främst på könsroller som respondenten inte själv alltid är medveten om. Respondenterna uttrycker inte detta som förväntningar men refererar omedvetet till könsrollernas direkta påverkan på respondenternas meningsskapande och således könsrollernas indirekta påverkan på lönegapet. På grund av förväntningar utifrån könsrollerna har respondenterna skapat mening genom att referera till hur män och kvinnor beter sig olika i grupp samt hur socialisering har påverkat framtida beteenden.
Det arv vi syftar på är det i respondenternas meningsskapande som har skett bakåt i tiden, det arv de har fått med sig på grund av reproducerade beteenden av tidigare generationer. Det arv som påverkar genom biologiska faktorer, historiska faktorer och det obetalda arbetet.
Med institutionella faktor avser vi sådant som påverkar respondenternas meningsskapande på en nivå längre ifrån individens personliga kontroll, som den redan etablerade uppdelningen av könen på arbetsmarknaden eller yttre faktorer som lagar och regler. Även ekonomiska faktorer är med som institutionella då respondenterna uttrycker det som något självklart och vi analyserar det som en ond cirkel som reproduceras.
De anställda i denna studie använder sig av meningsskapandeprocessdelarna identitetsarbete, bakåtblickande, socialisering, uppmärksammande av ledtrådar, maktförhållanden, kontext och rimlighet före riktighet då de skapar mening.
Vi kan dra slutsatsen att alla de delar av meningsskapandeprocessen som Weick (1995) och Mills, Thurlow och Mills (2010) presenterat i teorin kan vi även finna likhet för i våra respondenters meningsskapande. I vår analys kan vi se tecken på att identiteten är grunden i meningsskapandet som teorin menar men att det samtidigt är beroende av de andra delarna av meningsskapandeprocessen (Weick, 1995; Mills, Thurlow & Mills, 2010). Detta för att respondenterna i sitt meningsskapande konstant utgår från sig själva men i samma resonemang observerar vi till exempel också den retrospektiva delen och den sociala delen. Samtliga andra
delar av meningsskapandeprocessen tillsammans med identiteten har påverkat hur respondenterna har skapat mening kring lönegapet mellan män och kvinnor.
De anställda i denna studie använder sig av sådant som blivit institutionaliserat då de skapar mening kring lönegapet och inte endast de delarna av meningsskapandeprocessen som identifierats av tidigare forskning.
Utifrån vårt resultat kan vi dra slutsatsen att våra respondenter vid upprepade tillfällen fann stöd i sitt meningsskapande kring att kvinnor har lägre lön än män i det som är institutionaliserat. Eftersom de återkommande lade till uttalanden som “det finns kvar” eller “så har det ju alltid varit” i samband med många av de förklaringar till lönegapet som de använde sig av för att skapa mening kring det. Detta gör att vi drar slutsatsen att den del av den meningsskapandeprocessen som kan förklaras genom återblickande omfattar en bredare tidsram än endast respondentens egna erfarenheter och på så vis påverkar institutionaliseringen individers meningsskapande. Genom att förklara meningsskapandet med hjälp av institutionalisering gör att vi kan dra fler slutsatser om individernas meningsskapande än om vi inte hade haft institutionaliseringsteori till hjälp i analysen. De historiska faktorerna hade då inte kunnat bli förklarade med hjälp av teori om meningsskapande och vi hade fått utesluta dessa. Weick, Sutcliffe och Obstfeld (2006) samt Weick (1995) har diskuterat att det som är institutionaliserat kan påverka meningsskapandet. Vi drar slutsatsen att institutionalisering är en del av meningsskapandet och krävs för att förklara sådant som har en vidare tidsram. Detta i likhet med vår empiri då respondenterna skapade mening kring lönegapet genom att referera till sådant som har blivit institutionaliserat.
Detta är en del av vårt bidrag till att utveckla teorin, att institutionalisering bör ses som en integrerad del av meningsskapandeprocessen och kan ligga till grund för vidare forskning om meningsskapande. Vi bidrar också med en ny infallsvinkel till problemområdet med de anställdas perspektiv och då vi presenterat vilka ledtrådar som påverkar de anställdas meningsskapande kring lönegapet; förväntningar, arv och institutionella faktorer. Detta kan ligga till grund för andra forskare som avser studera samma problemområde.
5.2 Diskussion
Analysen visar att respondenterna använde sig av, precis som teorin säger, sina egna erfarenheter när de skapar mening kring lönegapet. Detta visar sig i respondentens val att förklara sin mening genom att hänvisa till egna tidigare upplevelser. Vi tolkar det som att den delen av meningsskapandeprocessen, egna erfarenheter, är en anledning till varför vi kan se skillnader på männen och kvinnornas meningsskapande. Då männen inte har samma erfarenheter som kvinnorna kan de inte skapa mening kring vissa aspekter av lönegapet genom att se tillbaka på egna erfarenheter. Vi misstänker att dessa skilda erfarenheter beror på att omgivningen har olika förväntningar på dem beroende på om de är man eller kvinna och därför bemött dem olika. Detta resulterar i olika egna erfarenheter för de respondenter som är män och de som är kvinnor.
Empirin visar att männen och kvinnorna i vår studie inte har samma förväntningar på sig från omgivningen, då de beskriver olika förväntningar. Detta har vi även även sett likheter med i litteraturen (Alvesson & Due Billing, 2009; Buzzanell et al, 2005). Att den meningsskapandeprocessen i detta avseende skiljer sig åt mellan könen menar vi beror på att kvinnorna och männen har upplevt olika förväntningar från omgivningen, därmed kan vi konstatera att den sociala delen av meningsskapande som består av interaktioner med andra individer är av stor betydelse. Detta till exempel då kvinnorna har skapat mening genom att referera till förväntningar från omgivningen som de har upplevt, männen har dock inte nämnt dessa förväntningar som kvinnan har nämnt som en anledning till lönegapet då de personligen inte har upplevt dessa förväntningar. De förväntningar från omgivningen som de kvinnliga respondenterna uttryckte är att kvinnor ska vara hemma med barnen, sätta familjen i första hand och inte återvända till arbetet under barnets första period. Dessa förväntningar finner vi likhet med i tidigare forskning. De förväntningar vi fann från omgivningen som de manliga respondenterna uttryckte var att män ska vara doktorer istället för sjuksköterskor och att de är mer auktoritära än kvinnan.
Då vi valde ett kvinnodominerat yrke motiverade vi detta genom att meningsskapande och identitetsarbetet troligen skulle se annorlunda ut beroende på kön på grund av yrkesrollen. Dock kan vi konstatera att yrkesrollen som sjuksköterska och att det är ett kvinnodominerat yrke inte har varit avgörande för hur männen i studien identifierar sig med yrkesrollen, då vi istället har sett att männen och kvinnorna identifierar sig relativt lika med yrkesrollen. Om vi istället hade utfört studien på män och kvinnor som nyligen ingått i yrkesrollen skulle vi möjligtvis sett ett annat meningsskapande och identitetsarbete. Detta på grund av att då en individ genomgått en förändring kan man tydligare följa processen för meningsskapandet och identitetsarbetet och hur dessa bearbetas. Då männen i denna studie har arbetat inom yrket under en längre tid har de identifierat sig med yrkesrollen sedan tidigare. Deras identifiering med yrkesrollen har således ingen explicit påverkan på meningsskapandet kring lönegapet.
Vi kan också tydligt se att respondenterna skapade mening kring lönegapet med hjälp av ledtrådar som de ansåg rimliga snarare än ledtrådar som var riktiga. Denna slutsats kan vi dra på grund av det paradoxala att fyra av sex stycken respondenter uttryckte att det inte fanns några särskilda egenskaper som de associerade med män respektive kvinnor. Majoriteten ansåg att män och kvinnor är lika, trots detta talade samtliga respondenterna om kvinnor och män som “vi och dem” med en tydlig uppdelning av könen i den mening att vi besitter olika egenskaper. Då respondenterna omedvetet refererade till de olika könsrollerna kan vi dra slutsatsen att detta har blivit taget för givet, respondenterna har uttryckt sig som att det ses som en självklarhet att till exempel män dras till teknik och kvinnor till vård. När respondenterna uttryckte sig på det här sättet tolkar vi det som att det har blivit institutionaliserat, könsrollerna har blivit tagna för givet. Burns och Scapens (2000) menar att då något har blivit institutionaliserat ifrågasätts det inte och istället reproduceras det.