Inledning ...3 Uppföljning och analys ...3 Perspektiv Invånare...3 Mål: Alla verksamheter uppvisar ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet ...3 Mål: Alla verksamheter uppvisar ökad delaktighet och trygga lärmiljöer ...7 Perspektiv Samhälle ...10 Mål: Fler aktörer bidrar till social hållbarhet för barn och elever ...10 Perspektiv Medarbetare...12 Mål: Alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö...12 Kompetensförsörjning ...12 Sjukfrånvaro och arbetsmiljö...14 Mål: Andelen behöriga ökar i barn- och utbildningsnämndens verksamheter...16 Perspektiv Ekonomi...16
Mål: Barn- och utbildningsnämnden har en resursfördelning som kompenserar för barns och elevers olika förutsättningar och behov ...16 Ekonomisk analys...18 Driftredovisning...18 Konsekvenser utifrån coronapandemin ...20 Investeringar ...21
Inledning
Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet. Nämndens verksamhetsplan fokuserar därför på de nationella förväntningarna på styrning och uppföljning. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Utbildningens syfte fastställs i skollagen och anger att barns och elevers utveckling och lärande samt livslånga lust att lära ska främjas. Utbildningen ska förmedla och
förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna i samhället samt bidra till en allsidig personlig utveckling som individ och medborgare. Vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin
kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet men även främja den personliga utvecklingen.
För att ge verksamheterna inom nämndens ansvarsområde förutsättningar att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål har barn- och utbildningsnämnden fattat beslut om Skolutvecklingsprogram 2023. Insatser genomförs inom områdena Kunskaper och lärande, Trygghet och stöd, Attraktiv arbetsgivare samt Förutsättningar.
Nämndens delårsrapport omfattar en redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till april.
Uppföljning och analys
Perspektiv Invånare
Mål: Alla verksamheter uppvisar ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet
Bedömning/helårsprognos: Delvis uppfyllt
Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter
Arbetet med att genomföra Skolutvecklingsprogram 2023 fortsätter.
I syfte att utveckla undervisning och lärande genomför förskolan strategisk kompetensutveckling inom exempelvis språk, matematik, digitalisering och
naturvetenskap. Kompetensutvecklingen syftar även till att genom kollegialt lärande öka likvärdigheten mellan de olika förskolorna.
En handlingsplan för ökad läsförståelse i förskola och grundskola har tagits fram, och ett digitalt verktyg för kartläggning av elevers läsförståelse har upphandlats. Utbildning av den personal som ska genomföra kartläggningarna med eleverna pågår under
vårterminen. Handlingsplanen är en konkretisering av Skolutvecklingsprogram 2023, liksom den insats som görs för att förtydliga huvudmannens uppföljningsprocess av det systematiska kvalitetsarbetet.
Skolverkssatsningen Samverkan för bästa skola är inne på sin sista termin och de insatser som görs för att utveckla undervisningskvalitet och stärka ledarskapet i
klassrummet fortgår. Insatserna genomförs i form av exempelvis auskultationer, handledning och kollegiala reflektionssamtal.
Förmågan att använda de digitala verktyg som finns har ökat på ett markant sätt i alla verksamheter. Lärplattformen har tillsammans med andra webbverktyg nyttjats flitigt både i gymnasiet och grundskolan för att genomföra fjärrundervisning. Rätt hanterat kommer detta vara värdefulla erfarenheter i framtiden.
Lärplattformen har också anpassats utifrån de löpande uppföljningar som sker och nyttjas i allt större grad vilket medför att rektorerna i grund- och gymnasieskolan har bättre förutsättningar att göra resultatuppföljningar.
Rektorerna i grundskolan har genomfört en gemensam resultatanalys för att öka kompetensen om uppföljning. På gymnasiet har resultatuppföljning skett i
utvecklingsgruppen som en del i erfarenhetsspridning och för att öka likvärdigheten.
På gymnasiet genomförs kontinuerliga mentorsuppföljningar för varje elev.
Uppföljningarna syftar till att följa upp nuläget och planera för åtgärder för att eleven ska nå målen för utbildningen. Eleverna har även fått vägledning inför det individuella valet för att kunna göra rätt val utifrån sina tankar om tiden efter gymnasiet.
Grupp 2 i LÄS-projektet (Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan) ökar sin kompetens inom matematik, samhällsvetenskap, naturvetenskap och språk. Projektet genomförs i samarbete mellan Strängnäs kommun, Europaskolans stiftelse och
Uppsala universitet och syftar till att stärka grund- och gymnasielärares ämnesmässiga och relationsmässiga kompetens. Under våren deltar 8 lärare från kommunala skolor och 12 lärare från fristående skolor i utbildningen.
För att öka måluppfyllelsen inom vuxenutbildningen har förstelärare stöttat lärarna runt insatser som syftar till att ge eleverna ett bättre stöd i studierna. Insatserna handlar både om den akademiska progressionen och om coachning för att hålla i och slutföra den påbörjade kursen. I samverkan med övriga sörmlandskommuner har också granskning av externa aktörer inletts. Syftet med granskningarna är att säkerställa att eleverna får det som avtalats, men också att betygsättning och rapportering av avbrott sker i enlighet med regelverken.
Skolinspektionen har under första kvartalet genomfört regelbunden tillsyn på tre grundskolor och även granskat Strängnäs kommun som skolhuvudman. Syftet med tillsynen, som genomförs regelbundet i all skolverksamhet i landet, är att säkerställa att verksamheten följer de lagar, regler och läroplaner som gäller för de olika
verksamheterna.
Coronautbrottets påverkan
De flesta förskolorna arbetar på som vanligt. Det är få sjuka i personalen men många barn är frånvarande. Personalen i förskolan gör vad de kan för att verksamheten ska fortgå enligt tidigare plan. Det systematiska kvalitetsarbetet följs och
utvecklingsarbeten pågår som planerat. Rektor har dagliga uppföljningar med alla förskolor för att få en nulägesbild. Förskolan har utvecklats digitalt de senaste åren.
Det finns gott om utrustning och den digitala kunskapsnivån är betydligt högre än för bara några år sedan. Många möten genomförs digitalt, med gott resultat.
På fritidshemmen är det generellt färre barn och mer uteundervisning än tidigare.
Även särskolan har hög frånvaro då flera elever har underliggande sjukdomar och hör till riskgruppen.
I grundskolan är det också högre frånvaro än normalt. Frånvaron varierar i omfattning mellan enheterna.
Den kartläggning av läsförståelse som skulle påbörjas kommer att bli senarelagd, men utbildning av medarbetare löper på som planerat.
Skolverket har beslutat att nationella proven inte ska genomföras som planerat under vårterminen då det finns osäkerhet kring hur proven kan genomföras på ett rättssäkert sätt.
Gymnasiet och vuxenutbildningen har i enlighet med myndigheternas
rekommendationer övergått till distansundervisning. På Thomasgymnasiet har distansstudierna medfört ett ökat deltagande i undervisningen, och en del elever kommer mer till sin rätt i den digitala undervisningen. En utmaning är att stötta elever med inlärningssvårigheter. Den vardagliga strukturen i skolan och läraren i
klassrummet skapar förutsättningar för dessa elever, som inte är möjliga att skapa på samma sätt vid distansundervisning.
Ett arbete pågår för att säkerställa att kommande betygssättning blir rättssäker och trovärdig. Myndigheterna har även släppt något på att det ska ske distansundervisning så att mindre grupper av elever ska kunna genomföra delar av undervisningen på plats i skolan. I första hand handlar det om elever i årskurs 3 som ska ta sin examen och om elever på introduktionsprogrammen som ska bli gymnasiebehöriga.
På vuxenutbildningen fungerar undervisningen väl. Dock påverkas måluppfyllelsen för de elever som normalt behöver extra coachning och motivation för att genomföra sina studier, på samma sätt som på gymnasiet. Alla arbetsgivare tar inte emot elever under corona-epidemin vilket innebär att de elever som inte kan genomföra sin APL
(arbetsplatsförlagt lärande) får en fördröjd examen. Den planerade granskningen av externa aktörer har också skjutits på framtiden.
Sammanfattningsvis har mycket ledningstid gått åt till omställning av verksamheterna och till att hantera oro hos vårdnadshavare och personal. Detta gör att planerat
utvecklingsarbete fått stå tillbaka på ett icke önskvärt sätt. Den ökade frånvaron under coronatiden varierar mellan enheterna vilket gör att effekterna kommer att slå olika hårt på resultaten. En farhåga är att läsårsresultaten kommer att påverkas negativt av epidemin.
Resultat
Resultatet av kompetensutvecklingen i förskolan är att förståelsen för uppdraget och vad läroplansuppdraget innebär för förskolans olika roller har ökat. Ett synligt tecken på det är att lärmiljöerna har utvecklats och att fler uttrycker en stolthet över att arbeta i förskolan. Detta bidrar till en ökad måluppfyllelse och likvärdighet i förskolan.
Likvärdighet innebär dock inte att alla gör lika. Olika förskolor har olika fokus för sitt utvecklingsarbete, exempelvis språkutveckling eller normkritiskt arbetssätt. Att fokusera på något gemensamt ger riktning i utvecklingsarbetet och har positiv betydelse för resultatet, d v s barns utveckling och lärande.
Den påbörjade insatsen med tätare resultatuppföljning i grundskolan har fått stå tillbaka p.g.a. corona-epidemin då rektorerna fått ägna mycket tid år organisering och stöd på skolorna. Det går därför inte att göra en rättvisande resultatprognos för måluppfyllelsen vid läsårsslutet. Detsamma gäller för gymnasiet där undervisningen helt genomförts i digital form. Många elever klarar distansundervisning bra och kommer mer till sin rätt än i klassrummet. För andra elever är det en utmaning att själv ta ansvar för att vara aktiv. Resultatuppföljningar för elever i årskurs 3 är påbörjad och elever får även komma till skolan i små grupper för att göra prov.
Corona-epidemin har också påverkat möjligheten att följa upp resultatet av de stödinsatser som görs inom vuxenutbildningen, då all undervisning sker på distans.
Skolinspektionen har ännu inte fattat samtliga beslut utifrån den regelbundna
tillsynen. Gällande tillsynen av förskolan och vuxenutbildningen har den avslutats då det vid tillsynen inte framkommit annat än att Strängnäs kommun uppfyller
författningarnas krav inom de områden som granskats. Strängnäs kommun har fått ett föreläggande för Thomasgymnasiet gällande förutsättningar för samt styrning och utveckling av utbildningen.
Analys
Förskolan och vuxenutbildningen har påverkats under våren men ändå haft möjlighet att kunna genomföra sin verksamhet i stor omfattning.
Corona har påverkat grundskolan och gymnasiet i sitt mest kritiska läge. Alla elever har av olika skäl inte fått den undervisning de så väl behövt. Lärare har hanterat
utmaningen med att ge elever undervisning och samtidigt hitta metoder att kunna bedöma elevers kunskaper på ett rättssäkert och likvärdigt sätt. Skolledningar har i vissa fall haft att hantera hög frånvaro både bland elever och medarbetare och samtidigt tillhandahålla en god lärmiljö.
Planerade utvecklingsinsatser har fått stå tillbaka i vissa fall. I andra fall har de kunnat genomföras, men kommer den förväntade effekten att uppstå? Det är flera olika parametrar som bidrar till att en insats får, eller inte får, effekt. Inom samverkan för bästa skola pågår insatser för att utveckla undervisningen. Det är oklart i vilken
utsträckning t ex förstelärarnas arbete med ökad måluppfyllelse kommer att ge ett ökat betygsresultat på kort sikt då parametern högre frånvaro än normalt påverkat
deltagandet i insatsen. Svaret kommer inte i denna delårsrapport då
resultatuppföljningen sker i samband med läsårsslutet och i kvalitetsuppföljningen Kunskap, utveckling och lärande.
Det som dock framträder i delårsuppföljningen är att enheter som har ett mer utvecklat systematiskt kvalitetsarbete har lättare att beskriva vad olika insatser förväntas leda till, men också har en ökad förmåga att hålla i insatser när något oplanerat inträffar, till exempel corona.
Slutsatser
Arbetet med Skolutvecklingsprogram 2023 behöver fortsätta utifrån syftet att skapa långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål.
Prioriterade insatser är:
1. Läsförståelse, där ett nyanskaffat digitalt verktyg kommer bistå lärare med att identifiera varje elevs nuläge och utvecklingsbehov.
2. Digitalisering, där lärplattform och andra tjänster kommer medge ökade möjligheter att möta barn och elever i deras lärande, samt medarbetares möjligheter i undervisning och bedömning.
3. Systematiskt kvalitetsarbete, där resultaten på varje nivå är utgångspunkt för insatser på den nivån. Det gäller hela vägen från klassrum och avdelning till huvudmannanivån.
Mål: Alla verksamheter uppvisar ökad delaktighet och trygga lärmiljöer
Bedömning/helårsprognos: Delvis uppfyllt
Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter
De aktiviteter som genomförs inom barn- och utbildningsnämndens
verksamhetsområde tar sin utgångspunkt i Skolutvecklingsprogram 2023. Många av de aktiviteter som genomförs syftar till att nå flera av nämndens mål samtidigt.
Skolverkssatsningen Samverkan för bästa skola är ett exempel på detta. I syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten genomförs även insatser för att utveckla det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet. Utbildning och handledning av
elevhälsopersonal har genomförts, men också gemensamma insatser för skolledningen och elevhälsans olika kompetenser.
Det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet fortsätter att utvecklas genom exempelvis förbättrade rutiner, tydligare årshjul och synliggörande av de resurser som finns tillgängliga. Förskolan fortsätter det nära samarbetet med socialkontorets och regionens funktioner i syfte att erbjuda tidiga insatser för barn i behov av stöd.
På gymnasiet har det genomförts förebyggande elevhälsoaktiviteter med riktade teman mot olika årskurser. Personalen har fått föreläsningar om mobbning för att öka sin kompetens och säkerhet om hur man ska handla när mobbning uppmärksammas.
Thomasgymnasiet har också genomfört en elevenkät som bland annat används som underlag för samtalen mellan elever och mentorer i framtagandet av kommande läsårs ordningsregler.
Förskolan arbetar kontinuerligt med att skapa trygghet för barnen. Ett särskilt fokus har riktats mot att skapa tydliga lärmiljöer där barnen både kan känna trygghet och öka sin delaktighet i lärandet. Förskolan arbetar även kontinuerligt med att utveckla medarbetarnas förhållningssätt för att på så sätt synliggöra barnet och dess rättigheter.
Coronautbrottets påverkan
I de vardagliga mötena mellan barn och personal kan barn som av någon anledning far illa uppmärksammas. Den ökade frånvaron har lett till att det finns en oro för att dessa barn inte fångas upp i tillräcklig omfattning.
Resultat
I förskolan har arbetet med att utveckla tydliga lärmiljöer lett till ökad delaktighet i lärandet. Barnen är delaktiga i planeringen av sin vecka och i den dagliga
verksamheten, och har blivit mer självständiga i sina val av aktiviteter när lärmiljöerna har förtydligats. Förskolorna upplever också ett minskat stödbehov då förtydligandet av lärmiljöerna genom exempelvis bildstöd ger likvärdiga förutsättningar, vilket är bra för alla barn.
Som en del av Bildningsakademi Strängnäs genomförs en enkät för elever i årskurs 3, 6 och 9. Syftet är att kartlägga elevernas upplevda delaktighet i sitt lärande och hur skolorna ytterligare kan skapa motivation att lära. Resultatet av enkäten analyseras under andra delen av maj.
Enkätresultat visar att den upplevda delaktigheten hos gymnasieeleverna har sjunkit något sedan föregående läsår. Gymnasiet har arbetat med att styra undervisningen tydligare mot kursernas centrala innehåll, vilket kan uppfattas av eleverna som att de får minskat inflytande och påverkan på undervisningen.
I vuxenutbildningen är eleverna delaktiga i framtagandet av sin individuella studieplan som ligger till grund för utbildningen. Förändringar görs utifrån elevernas önskemål.
Den vanligaste grunden till förändringar är att eleven önskar förlänga studietiden på kurserna som en konsekvens av att man underskattat hur mycket tid som måste avsättas för studierna.
Den enkät som genomförts i förskolan under mars månad visar att 99 procent av vårdnadshavarna upplever att deras barn är tryggt i förskolan. Detta är ett resultat av förskolans arbete med att befästa grundverksamheten, vilket exempelvis innebär att vara tydlig med de dagliga rutinerna eller att hjälpa barnen att vara en bra kompis.
Barnen deltar också i trygghetsvandringar där barnens synpunkter blir viktiga bidrag för att ytterligare förbättra tryggheten. Arbetssättet med att specialpedagoger och utvecklingsledare samarbetar nära och aktivt med lärarna bidrar också till trygga lärmiljöer.
Alla grundskolor arbetar med gemensam lektionsstruktur och flera skolor har styrda rastverksamheter för att trygga lärmiljön för eleverna. En gemensam lektionsstruktur har lett till bättre koppling till läroplanen och mer fokus på kunskapsinnehållet, men också till ökad tydlighet och studiero för eleverna. Styrda rastverksamheter bidrar till att färre konflikter uppstår på rasterna vilket i sin tur medför att undervisningen kan starta direkt efter rasten i stället för att lektionen inleds med att reda ut det som hänt.
På gymnasiet har elever och personal genomfört olika skolövergripande aktiviteter för att öka elevernas trygghet, trivsel och sammanhållning. Arbetslagen och elevhälsan har också arbetat tillsammans kring värdegrundsfrågor med eleverna. Resultatet på
elevenkätens frågor om trygghet visar dock ett något lägre värde än föregående år. Ett par incidenter som inträffat på skolan under läsåret kan ha bidragit till minskad trygghet.
Eleverna på vuxenutbildningen uppger i kursutvärderingarna att de i hög grad är trygga på skolan. I studiesamtalen och vid varje kursstart är studie- och
yrkesvägledarna och lärarna tydliga med vilka förväntningar som finns på eleverna, vilket bidrar till att skapa trygghet.
Elevhälsans förebyggande och främjande arbete har utvecklats, även om en del av tiden fortfarande används till att lösa uppkomna situationer. Elevhälsoinsatsen i Samverkan
för bästa skola har bidragit till ett förtydligande av elevhälsans olika kompetenser och uppdrag. Flera skolor har som ett resultat av detta börjat med s.k. öppna
elevhälsoteam, där lärare och mentorer kan få coachning och stöd i hur de kan hantera olika situationer som uppstår.
Arbetet med att främja närvaro har pågått under en längre tid. En uppföljning visade dock att den processkarta och det utredningsmaterial som tagits fram inte användes i tillräcklig omfattning då det upplevdes som allt för omfattande. Ett nytt
utredningsunderlag har därför tagits fram.
Socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens samverkan kring det skolsociala stödteamet, bestående av tre socialpedagoger, har utvecklats och omfattar nu fler skolor. Skolteamet arbetar, på uppdrag av rektor, med förebyggande insatser kring elevens skolsociala situation. Arbetet sker i samarbete med skolans elevhälsoteam och elevens vårdnadshavare. Teamet är ett exempel på hur Skolutvecklingsprogram 2023 konkretiserats i praktiskt arbete.
Analys
Tidigare kvalitetsuppföljningar har visat att det generellt sker ett gott
trygghetsskapande arbete i barn- och utbildningsnämndens verksamheter men det konstaterades också att trygghetsarbete är något som ständigt behöver pågå. Även i årets uppföljning av läroplansområdet Normer, värden och inflytande konstateras att ett kontinuerligt värdegrunds- och demokratiarbete är nödvändigt men också att det behöver ske i praktisk handling. Att ta fram regler och planer är inte tillräckligt utan först när barn, elever och personal har en gemensam förståelse för begreppens innebörd kan arbetet bli ett stöd för ökad delaktighet och reellt inflytande.
I årets uppföljning synliggörs inte elevernas upplevelse och tankar i så stor omfattning.
Uppföljningen visar att traditionellt demokratiarbete som elevråd inte finns på alla skolor och elevenkäter har inte genomförts i alla skolformer. Det behöver inte betyda att elevernas inflytande är mindre än tidigare, bara att det sker i andra former.
Slutsatser
Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsätta samarbetet med övriga nämnder i arbetet med barn och unga. Samverkan mellan ordföranden för de olika nämnderna behöver fortsätta för att skapa förutsättningar för horisontella insatser i förvaltningen.
Prioriterade insatser är:
1. Studiero, att skapa tydlighet och förväntan på förutsättningar för lektionens genomförande.
2. Värdegrund, att skapa gemensam förståelse för och förhållningssätt runt ett förebyggande kränkningsarbete.
Perspektiv Samhälle
Mål: Fler aktörer bidrar till social hållbarhet för barn och elever
Bedömning/helårsprognos: Helt uppfyllt
Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter
Inom ramen för Skolutvecklingsprogram 2023 genomförs flera aktiviteter inom områdena Kunskaper och lärande samt Trygghet och stöd, i samverkan med andra aktörer. Pilotprojektet Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan (LÄS) fortsätter i samarbete mellan Strängnäs kommun, Europaskolans stiftelse och Uppsala universitet. Det gemensamma arbetet mellan alla skolhuvudmän fortsätter. Syftet med samarbetet är att titta på olika möjligheter att bryta skolsegregationen och att stärka Strängnäs som bildningsstad.
Skola, socialtjänst och kulturen (SSK) samarbetar runt barn och unga utifrån inriktningen i barn- och ungdomsstrategin. Samarbetet omfattar tidiga insatser, en utvecklad samarbetsform och fokuserar på satsningar som når en bred målgrupp av unga. Insatser sker bland annat i form av team ungdom och skolsociala stödteamet.
Vuxenutbildningen representerar förvaltningen i arbetsgruppen för arbetsmarknads- och utbildningsfrågor inom 4M, där samtal förs kring gemensam validering och yrkeshögskoleutbildning (YH). Vidare deltar vuxenutbildningen i nätverket
Vuxenutbildning i samverkan tillsammans med övriga sörmlandskommuner. Den mest aktuella frågan för nätverket är att se över möjligheten att erbjuda utbildning hos
Vuxenutbildning i samverkan tillsammans med övriga sörmlandskommuner. Den mest aktuella frågan för nätverket är att se över möjligheten att erbjuda utbildning hos