Barn lär sig hela tiden i varierande miljöer och situationer. När barnen fungerar i växelverkan med miljön och människor gestaltar och behandlar barn information med hjälp av de begrepps-strukturer som det har. Barnen lär sig aktivt. Fostran bygger alltid på vissa värderingar, som kommer till uttryck exempelvis i de val som man har gjort när man har byggt inlärningsmiljön.
Bland den brokiga mängd aktiviteter som barn hänger sig åt är det viktigt att uppnå en balans i utvecklingen så att fostraren har en tydlig bild av hur varje enskilt barns tillväxtprocess framskri-der. Småbarnsfostrans olika beståndsdelar går att granska med utgångspunkt i olika former för mänsklig förståelse, kunskap och mänskliga erfarenheter. Formerna är många och de komplet-terar varandra. Nedanstående referensram syftar till att säkerställa att den uppfattning som barnet bildar sig om sin omvärld är så mångsidig, helgjuten och helhetsbetonad som möjligt.
Småbarnsfostrans centrala innehåll bygger på den helhet som inriktningarna nedan bildar:
– matematisk inriktning – naturvetenskaplig inriktning – historisk-samhällelig inriktning – estetisk inriktning
– etisk inriktning
- religions- och åskådningsanknuten inriktning
Med en inriktning som ett begrepp vill man understryka att syftet inte är att barnet studerar in-nehållet i vissa läroämnen. Barnet vägleds i de olika inriktningarna så att det så småningom tillägnar sig sådana medel och färdigheter som hjälper det att börja begrunda, förstå och upple-va omvärldens mångfasetterade fenomen. Varje inriktning anknyter på sitt eget sätt till kritiskt tänkande och besitter egna medel att uttrycka sin egen skaparkraft på och egna metoder att träna upp barnets fantasi med. Vidare har respektive inriktning egna lösningsmodeller i syfte att förädla känslorna och rikta in mänsklig verksamhet. Med en inriktning som begrepp betonar man också att dess innehåll väljs och gestaltas i sista hand vid tillfällen som är miljö och situa-tionsanknutna. Den fostrande gemenskapen skall känna till den nivå som barnen befinner sig på enligt ålder och utvecklingsnivå. Vidare skall personalen känna till barngruppen och verk-samhetsmiljön och – förhållandena för att kunna välja och omsätta inriktningarna i praktiken.
När fostrarna gör rätt slags bearbetning av inriktningarna är följden i bästa fall att barnen får upp ögonen för de grundläggande sätt på vilka mänskliga erfarenheter gestaltas och förklaras som ett resultat av en historisk utvecklingsprocess.
Teman, fenomen och innehåll i de olika inriktningarna fogas till barnens närmiljö, vardag och konkreta erfarenheter så att barnen kan observera olika saker och bilda sig en egen uppfattning om dem. Material för det här ändamålet går att hämta t.ex. på bibliotek, teatern och utställning-ar. Dagens informationsteknologi med sina olika tillämpningsområden erbjuder också tillgång till mångsidigt material.
När man väljer enskilda, konkreta inriktningar är det av avgörande betydelse vad barnen intres-serar sig för och hurdana behov de har samt vilka de lokala förhållandena är. Inom småbarns-fostran studerar inte barnet innehållet i olika inriktningar i den meningen att en avklarad kurs är målet. Inga prestationskrav ställs på barnet. Inriktningarna ger personalen ramar för hurdana erfarenheter, situationer och omgivningar de vuxna bör söka, omarbeta och erbjuda för barnens och barngruppernas verksamhet och inlärning.
Språket är ett medel för kommunikation och växelverkan inom alla inriktningar. Därför är det ytterst viktigt att fostrarna i alla vård-, fostrings- och undervisningsanknutna situationer använ-der ett så gott och exakt språk som möjligt och att barnen får bekanta sig med nya begrepp.
Småbarnsfostrans innehållsmässiga inriktningar är en del av barnets miljö och vardag och bil-dar ramarna till verksamheten och inlärningen inom uppfostringsgemenskapen
De olika inriktningarnas teman, företeelser och innehåll anknyts till barnets närmiljö, vardag och konkreta erfarenheter så att barnet kan göra iakttagelser och bilda sig sina egna uppfattningar.
En avgörande roll för valet av enskilt innehåll har barnets egna intressen, behov och lokala kul-turförhållanden
3.8.1 Matematiska inriktning
Den matematiska inriktningen grundar sig på jämförelser, slutledningar och räkneuppgifter i ett slutet begreppssystem. Inom småbarnsfostran lär sig barnen att göra jämförelser, dra slutsatser och räkna i vardagliga lekrelaterade situationer med hjälp av konkreta material, föremål och redskap som barnen är förtrogna med från förut och som intresserar dem.
I vardagssituationer, lek och spel möter barnet matematiska utmaningar, utvecklar sitt tänkande samt logiska slutledningsförmåga. Barnet uppmuntras till att framföra egna lösningsmodeller och motivera dem.
I vardagssituationer såsom i matsituationen, i påklädningssituationen och då barnet rör sig ute på gården bereds barnet tillfällen till att räkna, klassificera och förklarandet av begrepp. De rätta
och mångsidiga lek-, redskaps- och materialval stöder utvecklingen av barnets matematiska tänkande.
3.8.2 Naturvetenskaplig inriktning
Med hjälp av observationer, utforskning och experiment stiftar barnen bekantskap med fenome-nen i den levande naturen. Teman inom den här inriktningen, som bygger på en mångfald fe-nomen, djur- och växtarter under olika årstider, finns i barnets näromgivning både inomhus och utomhus. Experimentella metoder karakteriserar den naturvetenskapliga inriktningen. I kontrol-lerade förhållanden fördjupar man sig i olika kausalitetssamband, som hjälper barnet att så småningom få ett grepp om naturens fenomen och de faktorer som påverkar dem
Sjundeås rika kultur- och naturmiljö erbjuder barnet mångsidiga möjligheter till att bekanta sig med naturen och dess landskap, skönhet, växter, djur, årstidsväxlingar och väderförhållanden.
Inom småbarnsfostran gör man utfärder till närmiljön där barnet lär sig att njuta av naturens skönhet, dess färger, dofter, smaker och ljud.
Barnet lär sig att observera och undersöka olika fenomen, organismer och växter och deras egenskaper i naturen. Inom småbarnsfostran tillägnar man sig attityder, vanor och verksam-hetsmodeller som skyddar naturen.
3.8.3 Historisk- samhällelig inriktining
Tillsammans med barnen bygger man inom den historisk-samhälleliga inriktningen upp en bild av det förgångna liksom av nutiden. Det sker med hjälp av föremål och dokument. Objekt och sevärdheter i närmiljön och i hembygden presenteras i ett nytt tidsperspektiv och får nya bety-delser. Också äldre personer, barnens föräldrar och barnen själva anlägger eventuellt ett syn-sätt på svunna tider och bidra med brobyggande verksamhet till fenomen och händelser i nutid.
Inom småbarnsfostran skapar man perspektiv till det förgångna i barnets uppväxt-, kulturella och historiska miljö. Tillsammans med barnet utforskar man den egna familjen, närmiljön och Sjundeås historiska förflutna och målet är att barnet hittar sin egen plats i den finskt -historiska kulturen.
3.8.4 Estetisk inriktning
Den estetiska inriktningen är omfattande och mångfasetterad. Att observera, lyssna, uppleva och skapa gör en människa delaktig av den estetiska inriktningen, som också bygger på fantasi och intuition. Barnen bildar sig en uppfattning om skönhet, harmoni, melodi, rytm, stil, spänning och glädje men också om deras motsatser. Barnets värderingar, inställning och synsätt börjar formas. Identifikation är en viktig process inom inriktningen med tanke på det stöd som den erbjuder var och en i processen att växa som människa och att tillägna sig medmänsklighet.
Inom småbarnsfostran erbjuds barnet njutningar via upplevelser och erfarenheter med hjälp av fysiska aktiviteter, dans, musik, litteratur, bildkonst och handens färdigheter. Även teater och drama ger upplevelser och erfarenheter i barnets vardag.
3.8.5 Etisk inriktning
Inom den etiska inriktningen granskas frågor i anslutning till värden och normer. Barnens var-dag består av situationer och händelser, som låter sig granskas och begrundas utgående från vad som är rätt och fel, bra och dåligt, sanningsenligt och lögnaktigt. I anslutning till de dagliga händelserna kan man på ett naturligt sätt granska frågor som har att göra med rättvisa, jämlik-het, aktning och frihet. Viktigt är att beakta barnens utvecklingsnivå. Rädsla, ångest och känslor av skuld är också element i barnens liv. De behandlas tillsammans med barnet så att barnet kan känna sig tryggt.
Inom småbarnsfostran skapas en trygg, uppmuntrande och tillåtande atmosfär där varje barn uppskattas och respekteras. Småbarnsfostraren handleder barnet att fundera över och syna etiska frågor om rätt och fel, god och ond, sanning och lögn, jämlikhet och rättvisa.
Man övar att lösa konfliktsituationer tillsamman och man ingriper direkt i eventuell mobbning.
3.8.6 Religions- och åskådningsanknuten inriktning
Religiösa och andliga sammanhang och fenomen utgör kärnan i den religions- och åskådnings-anknutna inriktningen. Fostrarna bekantar sig med barnets egen religion och åskådning samt barnets seder och bruk. Barnet ges en möjlighet att i stillhet förundra sig och begrunda, att fråga och få förklaringar. Barnets känslighet och förmåga att förstå det som är ordlöst och symboliskt respekteras, stöds och stärks. Sederna i de religioner som ansluter sig till barnets religion be-handlas. Samma gäller synsätt i anslutning till det synsätt som är barnets. Barnets individuella
plan för småbarnsfostran preciseras så att den omfattar innehållet inom den religions- och åskådningsanknutna riktningen, något som fostrarna diskuterar med barnens föräldrar.
Inom småbarnsfostran riktar sig religionsfostran till alla barn eftersom den inte styrs av en religiös övertygelse. Religionsfostran handlar om överförandet av ett kulturarv från en gene-ration till en annan samt givandet av en inblick i den egna religionens seder, traditioner och innehåll. Fostrarna diskuterar med barnets föräldrar om undervisningen av den religions- och åskådningsanknutna riktningen som familjen har och tillika kommer man överens om huruvida barnet kan delta i olika evenemang som församlingen anordnar t.ex. julkyrkan.
Småbarnsfostran i Sjundeå samarbetar med såväl den finsk- som svenskspråkiga församlingen.
Samarbetet möjliggör bl.a. besök i kyrkan, församlingshemmet och gravgården samt deltagan-det i julkyrkan.
Inom småbarnsfostran firar man olika traditioner och fester som tillhör olika kulturer och religio-ner ss. jul och påsk. Fostraren diskuterar tillsammans med barnet om barnets erfarenheter om kyrkliga familjefester ss. dop, konfirmation, bröllop och begravning.
3.8.7 De innehållsmässiga inriktningarna och de centrala ämnesområdena bildar en helhet
Vidden av mänsklig förståelse, kunskap och mänskliga erfarenheter och processerna i anslut-ning till dem gestaltas och förmedlas till barnen med hjälp av de innehållsmässiga inriktanslut-ningar- inriktningar-na. Inriktningarna inom småbarnsfostran är mera omfattande än motsvarande läroämnen. För-skoleundervisningen består inte heller av läroämnen i egentlig mening: centrala ämnesområden är det viktiga i förskoleundervisningens läroplan. De centrala ämnesområdena existerar sida vid sida med de innehållsmässiga inriktningarna. De centrala ämnesområdena i
förskoleundervis-ningen och de innehållsmässiga inriktningarna inom småbarnsfostran kompletterar och bygger på varandra.
Den matematiska inriktningen ligger som grund för det matematiska ämnesområdet inom för-skoleundervisningen. Den naturvetenskapliga inriktningen tangerar framför allt miljö- och natur-kunskap men också de centrala ämnesområdena hälsa samt den fysiska och motoriska utveck-lingen. Den historisk-samhälleliga inriktningen ansluter till de centrala ämnesområdena språk och växelverkan, etik och livsåskådning, miljö- och naturkunskap, hälsa samt konst och kultur.
Den estetiska inriktningen ansluter sig till de centrala ämnesområdena språk och växelverkan, etik och livsåskådning samt konst och kultur. Den etiska inriktningen och den religions- och åskådningsanknutna inriktningen ansluter sig till ämnesområdet för etik och livsåskådning även om de i somliga avseenden och på goda grunder kan kopplas till ämnesområdena språk och växelverkan samt konst och kultur.