Inom språkbadsverksamheten liksom inom småbarnsfostran på ett främmande språk och små-barnsfostran som bygger på alternativ pedagogik tillämpas de nationella riktlinjerna och grun-derna inom småbarnsfostran. När ovan angivna lösningar tillämpas är det viktigt att föräldrarna informeras i tillräcklig omfattning om den verksamhetsfilosofi som tillämpas inom småbarnsfost-ran och om de specifika målen inom småbarnsfostsmåbarnsfost-ran.
6.2.1 Språkbad
Språkbad kan erbjudas barn som är tre år eller äldre på det andra inhemska språket eller på ett minoritetsspråk. I regel erbjuds språkbad för barn vars modersmål är majoritetsspråket på orten.
Då tar man tillvara den möjlighet som en tvåspråkig omgivning erbjuder när det gäller att stödja barnets inlärning av det andra inhemska språket eller ett minoritetsspråk. När ett barn har fyllt
tre år kan det delta i språkbadsverksamhet i hela den omfattning som dylik erbjuds: då inverkar inte inlärningen av ett nytt språk negativt på utvecklingen av barnets modersmål. Samarbete med föräldrarna syftar till att trygga barns åldersrelaterade inlärning av sitt modersmål. Kommu-nen skall säkerställa att den språkbadsverksamhet som har inletts inom småbarnsfostran full-följs inom den grundläggande undervisningen.
6.2.2 Småbarnsfostran på ett främmande språk
Småbarnsfostran på ett främmande språk sker på ett annat språk än på ett inhemskt språk.
Föräldrar till barn som deltar i småbarnsfostran på ett främmande språk ansvarar själva för ut-vecklingen av barnets modersmål.
6.2.3 Småbarnsfostran som bygger på alternativ pedagogik eller på alternativa filosofier om fostran
Småbarnsfostran grundar sig i somliga fall på alternativa pedagogiska eller fostringsfilosofi ska lösningar, t.ex. Steiner-, Montessori-, Freinet- och Reggio Emilias principer inom pedagogiken.
7 En plan för småbarnsfostran på kommunnivå
7.1 Att göra upp en plan för småbarnsfostran på kommunnivå
När kommunerna gör upp en egen plan för småbarnsfostran, som beaktar de lokala förhållan-dena, utgår de från grunderna för planen för småbarnsfostran på nationell nivå. Kommunerna beaktar i sitt arbete de planer som finns från tidigare om barn och familjer, riktlinjerna inom småbarnsfostran för den ifrågavarande kommunens del och läroplanerna inom förskoleunder-visningen. Riktlinjerna eller planen för småbarnsfostran definierar vilka slags planer som görs upp regionalt och lokalt och vilka enheter som gör upp dem. Vidare kan man i planerna utläsa hur de stadfästs och ses över med jämna mellanrum. Läroplanen för kommunens förskoleun-dervisning och planen för småbarnsfostran bildar en helhet. Karakteristika för olika servicefor-mer samt deras målinriktning och funktion ses över och antecknas när kommunen gör upp sin plan för småbarnsfostran.
Kommunernas planer för småbarnsfostran är ett styrredskap för kommunerna och ett viktigt arbetsredskap för personalen. En omfattande diskussion borde föras i kommunerna om riktlin-jerna och grunderna för planen för småbarnsfostran. Hela personalens engagemang behövs för att nå de mål som man ställer upp: att producera, verkställa, följa upp och utvärdera småbarns-fostran.
Enhetens plan för småbarnsfostran kompletterar kommunens plan för småbarnsfostran. Den beskriver verksamhetsmiljön samt enhetens särdrag och tyngdpunktsområden. De preciserade målen för olika serviceformer antecknas i den enhetsspecifika planen. Enhetens plan komplette-ras och precisekomplette-ras steg för steg. När innehållet gestaltas beaktar man att verksamheten är bun-den till olika faktorer: barnen, barngrupperna, verksamhetsmiljön och verksamhetsförhållande-na. Det som omsätts i praktiken dokumenteras och utvärderas kontinuerligt. En plan för små-barnsfostran är ett av de centrala elementen när man skapar en bra och fungerande fostrings-gemenskap inom vilken såväl föräldrar som personal samarbetar.
7.2 Innehållet i planen för småbarnsfostran på kommunnivå
Kommunen anpassar sin plan för småbarnsfostran till praxis inom kommunen och till andra existerande planer på kommunnivå. Nedan följer en förteckning på de element som förslagsvis ingår i kommunens plan för småbarnsfostran:
•En beskrivning av riktlinjerna och strategierna inom kommunens småbarnsfostran
De centrala riktlinjerna och strategierna som styr planeringen av innehållet, exempelvis:
– det sätt och den form som tjänsterna inom småbarnsfostran produceras på och erbjuds samt tjänsternas särdrag
– hur stödtjänsterna verkställs
– system för kvalitetssäkring inom småbarnsfostran – samarbetspartners och grunderna för samarbetet – en säkerhetsplan
– olika program och projekt som ansluter sig till småbarnsfostran i kommunen och i den ekonomiska regionen
•Verksamhetsidé och värderingar inom småbarnsfostran
•Syften och mål
•Hur kommunens plan för småbarnsfostran tillämpas och konkretiseras på enhetsnivå
•Hur småbarnsfostran genomförs
•Stöd för barn med speciella behov
•Hur kommunen ordnar småbarnsfostran för barn med olika språklig eller kulturell bakgrundspråklig eller kulturell bakgrund
•Hur kontinuiteten tryggas inom småbarnsfostran, förskoleundervisningen och den grundläggande undervisningen samt olika former av samarbete
• Mångprofessionellt samarbete och nätverkssamarbete: kommunala sektorn, den tredje sek-torn, församlingar, läroinrättningar och kompetenscenter på det sociala området
•Att förverkliga fostringsgemenskap och föräldradeltagande
•Principerna som styr uppgörandet av planen för småbarnsfostran och dess uppföljning
• Utvärdering, utveckling och uppföljning av småbarnsfostran – De centrala tyngdpunktsområdena i kommunen
7.3 Innehållet i planen för småbarnsfostran på kommunnivå som en del av strä-vandena att utveckla verksamhetens kvalitet
Riktlinjerna för småbarnsfostran och grunderna för planen för småbarnsfostran och de kom-munvisa tillämpningarna är utgångspunkten när man i kommunerna utvärderar och utvecklar småbarnsfostran.
I grunderna för planen för småbarnsfostran ingår en beskrivning över bra och eftersträvansvärd småbarnsfostran. Planerna på kommunnivå är centrala element i kommunernas och enheternas system för kvalitetssäkring, vars syfte är att utvärdera och utveckla verksamheten på ett mång-sidigt och regelbundet sätt. Utöver personal och representanter för förvaltningen deltar föräldrar, barn och övriga samarbetspartners i utvärderingen.
Utveckling bygger på utvärdering, som är ett redskap när man bedömer hur väl man har uppfyllt uppställda mål. Ett centralt element inom utvärderingen är att kunna identifiera de starka sidor-na i verksamheten och att kunsidor-na fokusera på utvecklingsbehoven. Också den process som kvalitetsbedömningen bygger på bedöms. En regelbunden dokumentering är en del av kvali-tetsbedömningen och den möjliggör på lång sikt en uppföljning och en utvärdering.
Att utveckla småbarnsfostran är en kontinuerlig process. De verksamma aktörerna förutsätts ha kunskaper i metoderna på området. Ett reflektivt synsätt skall tillämpas under processens gång och under utvärderingen. Vidare krävs förmåga att förstå metoder och grundläggande antagan-den inom småbarnsfostran.
7.3.1 Utvärdering och utvecklandet av arbetsgemenskapen
Arbetsgemenskapens verksamhet i daghemmet utvärderas och utvecklas:
i samband med daglig växelverkan mellan personalen
i samband med daglig växelverkan mellan personal och föräldrar
vid veckovisa teammöten
i gemensamma möten för hela daghemmet i sambaand med pedagogiska diskussioner vid kvällsmöten
i samband med olika utbildningar vid personalens utvecklingssamtal i samband med arbetshandledning
genom TAK-utvärdering (kontrollera, utvärdera och utveckla) och genom kundförfråg-ningar
Familjedagvårdens verksamhet utvärderas och utvecklas:
i samband med diskussioner med andra familjedagvårdare och familjedagvårdsledaren vid arbetskvällar
i samband med olika utbildningar
TAK-utvärderingar och kundförfrågningar
KÄLLOR
Grunderna för planen för småbarnsfostran. STAKES. 2005.
http://www.thl.fi/thl-client/pdfs/2e130087-8320-4be7-b07d-218aa17e6873