1.2.3 Återrapportering enligt regleringsbrevet
1.2.3.3 INRIKTNINGSMÅL FÖR HANDLÄGGNING AV ÖVERKLAGADE PBL-ÄRENDEN
Enligt regleringsbrevet ska Boverket sammanställa och analysera länsstyrelsernas rapportering gällande inrikt- ningsmål för handläggning av överklagandeärenden enligt plan- och bygglagen (PBL). Uppdraget har varit återkom- mande sedan 2012 och statistiken samlas in genom enkäter till länsstyrelserna. I april 2015 redovisade Boverket resultatet av 2014 års sammanställning till Näringsdepar- tementet. Statistiken för 2014 visade att antal länsstyrelser som når inriktningsmålen för planärenden har ökat och att variationen mellan länsstyrelserna fortsatt minskar29. Det-
samma gäller inriktningsmålen för lovärenden30.
1.2.3.4 MARKNADSKONTROLL
Tabell 10 Marknadskontroll, kostnader och antal avslutade ärenden 2015 2014 2013 Kostnader i mnkr -10,9 -11,1 -9,5 Antal avslutade proaktiva ärenden 3 10 1 Antal avslutade reaktiva ärenden 15 40 18
Källa: Agresso och Boverkets diarium
Sverige har ett åtagande att bedriva marknadskontroll inom en rad olika områden. Boverket är nationellt ansvarig myndighet för marknadskontroll av byggprodukter och tar emot information och anmälningar om befarade brister hos byggprodukter, det vill säga reaktiva ärenden. Det gäller byggprodukter som inte överensstämmer med kraven för prestandadeklaration och CE-märkning. Det kan också gälla produkter som man inte kan anse vara säkra i enlig- het med kraven i produktsäkerhetslagen31 eller som inte
uppfyller gällande krav enligt vissa sektorsdirektiv. Proaktiv marknadskontroll används som möjlighet att nå ut med produktgruppsanpassad information till berörda aktörer och är egeninitierad. Den planeras med hänsyn till specifika och aktuella samhällsbehov, och till vilka in- satser som kommer att få störst genomslag. Boverket har valt att kontrollera antingen produktgrupper där behovet av tydlighet och vägledning setts som störst eller produkt- grupper som är tongivande. En kontroll kommer därmed bidra till att öka efterlevnaden av kraven på att till exempel prestandadeklarera och CE-märka byggprodukter.
Marknadskontrollen har bedrivits i projektform, ofta i samarbete med upphandlade anmälda organ och ackredi- terade laboratorier vid provning av produktegenskaper. Enskilda provningsresultat och eventuella formella brister, exempelvis felaktig dokumentation, kommuniceras direkt med varje enskilt företag. Resultat av marknadskontrollen för varje produktgrupp har kommunicerats utåt först när hela projektet är klart.
Boverket har under 2015 avslutat tidigare påbörjade marknadskontrollprojekt avseende asfalt, dokument-
1.2.4 Kunskapsunderlag
1.2.4.1 REGELSYSTEMET
1.2.4.1.1 Uppföljning Boverkets regler för byggande
Boverket har genomfört dels en uppföljning av de krav som gäller installation av dörrstängare i bostäder och hörslinga i offentliga byggnader, dels en förstudie om översyn av BBR.
Uppföljningen av de krav som ställs på installation av dörrstängare i bostäder och på hörslinga i offentliga bygg- nader omfattade krav som gäller både för uppförande av nya byggnader enligt BBR och för befintliga byggnader enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, HIN. Uppföljningen omfattade ett urval av bostäder och recep- tioner/samlingslokaler. Syftet med uppföljningen var att se hur Boverkets regler följs och ingår som en del i Boverkets löpande arbete med uppföljning av regler. Resultatet kommer att användas för utveckling och för- enkling av regler.
1.2.4.1.2 Standardarbete
Boverket fick i regleringsbrevet för 2015 två regerings- uppdrag om standarder och standardisering, En strategi för hänvisning till standarder och Resultatkontrakt mellan staten och standardiseringsorganisationen.
Det första regeringsuppdraget handlade om att ta fram en strategi för när, hur och varför hänvisningar till standarder bör göras i myndigheters föreskrifter. Uppdraget redovi- sades i december 2015 i Boverkets rapport En strategi
för hänvisning till standarder (Rapport 2015:42).
Boverkets strategi är utformad på ett sådant sätt att andra myndigheter inom byggområdet och eventuellt även andra myndigheter kan använda den. I uppdraget ingick även att
informera övriga myndigheter inom byggområdet om systemet med standarder. Boverket valde att göra detta genom en uppsättning webbsidor, en vägledning om standarder32.
Det andra regeringsuppdraget gick ut på att ta fram ett förslag på hur de pengar som staten ger till byggstandard- iseringen kan villkoras. Uppdraget redovisades i december 2015 i Boverkets rapport Förslag till utvecklade krav
på standardiseringen inom byggområdet (Rapport
2015:41).
Boverkets förslag bygger på en struktur med sex långsik- tiga mål och ett antal ettåriga etappmål som kopplas till vart och ett av dessa. Etappmålen beskriver uppgifter som ska utföras av standardiseringsorganisationen på byggom- rådet, Swedish Standards Institute (SIS), som ett villkor för att få de pengar som staten årligen anslår till standard- iseringen.
För övrigt har Boverket under 2015 deltagit i 24 tekniska kommittéer hos SIS. Genom att delta i de tekniska kom- mittéerna kan Boverket påverka standarder i ett tidigare skede än när standarden är i stort sett klar och skickas på remiss.
1.2.4.1.3 Översyn prövningsförfarande
Boverket och Havs- och vattenmyndigheten fick i sina respektive regleringsbrev för 2015 i uppdrag att se över relationen mellan prövningsförfarandena enligt plan- och byggförordningen och miljöbalken avseende inrättande med mera av små avloppsanläggningar. Myndigheterna skulle föreslå författningsändringar med syfte att förenkla för sökanden och undvika dubbel prövning. Myndighe- terna genomförde uppdraget i samverkan och står gemen- samt bakom förslaget i rapporten Små avloppsanlägg-
ningar.
32 www.boverket.se/standarder.
kontroll och provning (dnr 1641/2013), ballast för infrastruktur, dokumentkontroll och provning (dnr 1642/2013) samt takbeläggningsmaterial, dokument- kontroll och provning (dnr 4604/2008). Tidigare på- började projekt som kommer fortsätta under 2016 omfattar bland annat dokumentkontroll av cement samt takpannor av betong.
Fyra nya proaktiva projekt har påbörjats exempelvis av- seende små enskilda avlopp, (minireningsverk) gällande informationsinsats och dokumentationskontroll. Boverket har även reaktiv marknadskontroll inom områdena hissar och linbaneanläggningar.
Översyn av prövningsförfaranden enligt plan- och byggförordningen och miljöbalken (Rapport 2015:43)
som lämnades till Regeringskansliet (Miljö- och energi- departementet) i november 2015.
Boverket och Havs- och vattenmyndigheten har föreslagit att regeringen inför ett undantag från anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 § plan- och byggförordningen för instal- lation eller väsentlig ändring av enskilda avloppsanlägg- ningar inom tomt, om anläggningen inte är avsedd att föra avloppsvattnet till enbart en allmän avloppsanläggning. 1.2.4.1.4 Uppföljning av tillämpningen
av plan- och bygglagen
Boverket ska årligen rapportera till regeringen hur till- lämpningen av PBL utvecklas. Uppdraget kommer från 8 kap. plan- och byggförordningen och Boverkets reg- leringsbrev. Uppföljningen består av statistik som hämtas in via enkäter till länsstyrelser och kommuner, en sam- manställning av länsstyrelsernas återrapportering inom plan- och bygglagsområdet samt aktuella tendenser som Boverket uppmärksammat.
I april 2015 redovisade Boverket uppföljningen gällande 2014 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Resultatet finns publicerat på PBL-kunskapsbanken33.
Statistiken för 2014 visar bland annat att mer än hälften av översiktsplanerna har antagits de senaste två mandat- perioderna, att den uppåtgående trenden gällande antal antagna detaljplaner håller i sig och att andelen lov och förhandsbesked som överklagas är låg34.
1.2.4.1.5 Undantag bygglov
Boverket har på uppdrag av regeringen utrett och kommit med förslag kring ytterligare åtgärder som kan undantas från krav på bygglov rörande bland annat vissa mindre byggnader, anläggningar och tillbyggnader, tillfälliga byggnader och byggnadsverk, ändring av färg, fasadbe- klädnad eller taktäckningsmaterial mot gård samt plank och murar. Boverket fick under 2015 även ett tilläggsupp- drag att se över om vinterförvaring av fritidsbåtar, hus- vagnar och husbilar också kan undantas från krav på bygglov.
Av dessa åtgärder föreslog Boverket att följande åtgärder inte skulle kräva bygglov;
•
Ändring av färg, fasadbeklädnad eller taktäcknings- material eller mindre tillbyggnader i form av balkonger, burspråk och uppstickande byggnadsdelar, som utförs på fasader eller tak som inte har en stor allmän påverkan,•
transformatorstationer med en byggnadsarea av högst 10 kvadratmeter som placeras utanför områden med detaljplan,•
fristående väderskydd med en byggnadsarea av högst 15 kvadratmeter,•
mindre byggnader med en byggnadsarea av högst 15 kvadratmeter, en taknockshöjd av högst 3 meter och en tidsbegränsad uppställning av högst 3 månader, som placeras på allmän plats,•
containrar av en liten omfattning som placeras på industriområden,•
förvaring av säsongskaraktär för två stycken fritids- båtar, husvagnar eller husbilar placerade på tomter i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus. Alla föreslagna undantag ska följa gällande detaljplan eller områdesbestämmelser och de övriga krav som ställs enligt PBL, även ifall de inte längre kommer att kräva bygglov. Är kraven inte uppfyllda, så kan byggnads- nämnden ingripa i efterhand mot den enskilde för att rätta till åtgärderna. Någon separat anmälan införs inte för dessa åtgärder (i jämförelse med de s.k. Attefallsåtgär- derna). Nuvarande anmälningsplikt enligt 6 kap. 5§ plan- och byggförordningen kvarstår dock för åtgärderna. Upp- draget redovisades genom en rapport, Åtgärder som kanundantas från krav på bygglov (Rapport 2015:28) till
regeringen i juli 2015.
1.2.4.1.6 Ovårdade tomter och förfallna byggnader Boverket har haft i uppdrag att utreda frågor som är för- knippade med de problem som många kommuner har med ovårdade tomter och förfallna byggnader. Under 2015 redovisade Boverket uppdraget Ovårdade tomter och
förfallna byggnader (Rapport 2015:32).
I rapporten föreslår Boverket bland annat att det ska bli lättare att delge rivningsförelägganden och förelägganden att anordna stängsel för byggnadsverk som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i anslutning till dem. Boverket föreslår vidare att det införs ett statligt stöd för att mildra de ekonomiska konsekvenserna för 33 http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/uppfoljning/ Hämtad 2016-01-29.
kommuner som drabbas av kostnader i samband med riv- ningsförelägganden av sådana byggnadsverk. Boverket föreslår också att möjligheten att förelägga om att anordna stängsel ska utvidgas till att omfatta alla byggnadsverk som kan äventyra säkerheten för de som uppehåller sig i eller i närheten av dem. I rapporten finns även förslag på mindre ändringar som kan underlätta kommunernas arbete med tillsyn generellt och ovårdade tomter och förfallna byggnader i synnerhet. Boverket lyfter även ett antal frågor som behöver utredas ytterligare.
1.2.4.1.7 Gräns mot allmän plats
I regleringsbrevet för 2015 fick Boverket i uppdrag att utreda behovet av en reglering av avstånd till gräns mot allmän plats för bygglovsbefriade åtgärder. I september 2015 redovisade Boverket uppdraget Kommunens möj-
lighet att lämna medgivande till bygglovsbefriade åt- gärder (Rapport 2015:33).
Det har länge varit oklart om kommunen kan lämna med- givande till närmare placering än 4,5 meter vid gräns mot allmän plats för bygglovsbefriade åtgärder. Många kom- muner har ansett att de kunnat lämna sådant medgivande, vilket också bekräftas i den enkät Boverket riktade till ett femtontal kommuner.
Boverket konstaterar i utredningen att det behövs en reg- lering och pekar på olika möjliga lösningar på hur bygg- lovsbefriade åtgärder kan hanteras i förhållande till allmän plats. Boverket lyfter särskilt två förslag. Det ena förslaget innebär att det regleras i PBL att byggnadsnämndens ska kunna lämna medgivande till närmare placering av bygg- lovsbefriade åtgärder än 4,5 meter vid gräns mot allmän plats som är park och natur. Det andra förslaget innebär att en bygglovsprövning alltid ska göras men med möjlighet till lättnader i detaljplanekravet. Boverket anser att ett lämnat medgivande blir myndighetutövning och att ett medgivande bör lämnas av kommunens byggnadsnämnd som kan representera allmänhetens intressen. Boverket anser också att det behöver regleras i PBL att en närmare placering av bygglovsbefriade åtgärder än 4,5 meter mot väg, gata eller torg alltid kräver bygglov.
1.2.4.1.8 Digitalisering av plan- och bygglovsprocessen
Den övergripande målsättningen är att effektivisera plan- och bygglovsprocessen och gynna ett ökat bostadsbygg-
ande. Detta kan bland annat ske genom att främja utveck- lingen av digital plan- och bygglovsprocess. Idag är det svårt eller omöjligt att utveckla efterfrågade digitala lös- ningar inom området eftersom det ofta saknas tillgång till digital information, gemensamma standarder och överens- kommelser om hur informationen ska kunna utbytas. För att få fram digitala lösningar för ökat bostadsbyggande måste det ske en utveckling av plan- och byggprocesserna. Markreglerande bestämmelser som planbestämmelser, strandsskydd, naturvärden etc. och gränser (ex. fastighets- gränser, områdesgränser) måste vara maskinellt läsbara. Informationen måste också vara lagrad så att den går att återanvända och vidareutveckla. Det räcker alltså inte med att exempelvis detaljplanen finns digitalt i form av skannade plankartor som kan hanteras som bilder. dPBL, en digitalt sammanlänkad plan- och bygglovsprocess, har startats av Boverket. Avsikten är att utveckla förutsätt- ningarna för en digitalt sammanlänkad plan- och bygg- lovsprocess i hela landet som är utformad för att på bästa sätt ta till vara de möjligheter till rationell och effektiv verksamhet som digital teknik erbjuder. Tanken är att projektet ska drivas i samverkan med intresserade parter, som kommuner, SKL, Länsstyrelsen, Lantmäteriet, programvaruleverantörer, med flera.
Inom ramen för dPBL har Boverket med stöd av SKL tagit fram en digital vägledning för en digitalt samman- länkad plan- och bygglovsprocess35.
1.2.4.1.9 Utveckling, uppföljning och utbildning avseende PBL
Under 2015 har Boverket följt upp hur kommunernas över- siktsplanering bedrivs och har besökt Hallands län. Läns- styrelsen och region Halland samt kommunerna Laholm, Hylte, Halmstad och Varberg besöktes. Den uppsökande verksamheten har lett till breda och konstruktiva diskus- sioner och visar på ett växande intresse för översiktsplane- ringen och utvecklingen av densamma (dnr 947/2015). Boverkets referensgrupp för översiktsplanering består av representanter bland annat från kommuner, länsstyrelser och forskningssidan. Referensgruppen bidrar till kunskap om hur de olika organisationerna tar sig an tillämpningen av 3 kap PBL (dnr 131/2014). Boverket har också genom- fört den årliga uppföljningen av tillämpningen av PBL genom enkät till länsstyrelserna.
1.2.4.1.10 PBL kompetens
Boverket har under 2015 fortsatt arbetet med regeringsupp- draget att genomföra kompetensinsatser kring plan-och bygglagen36. Uppdraget består av tre delar som är stöd till
nationella utvecklingsprojekt, PBL-utbildning och PBL- nätverk. Kompetensinsatsen kommer att pågå 2014–2016 och genomförs i samverkan med länsstyrelserna, Lant- mäteriet och SKL. Satsningen är en fortsättning av det arbete som bedrivits av utredningen Ny PBL på rätt sätt (SOU 2012:87).
Målet med kompetenssatsningen är att främja en mer en- hetlig och effektiv tillämpning av plan- och bygglagen. Målgruppen är anställda personer på kommuner och läns- styrelser samt politiker. Under året har Boverket bland annat spridit information om kompetenssatsningen genom nyhetsbrevet PBL kompetens som har kommit ut med nio nummer under 2015.
PBL-UTBILDNING
Boverket har valt att ta fram såväl övergripande som mer detaljerade webbutbildningar. Webbutbildningarna är till- gängliga för alla och kan genomföras i grupp eller på egen hand. De kan nås från Boverkets webbplats.
Boverket har i samråd med SKL tagit fram en introduk- tion i PBL för förtroendevalda politiker, som lanserades i april. Den innehåller avsnitt om översiktsplan, detaljplan, lov- och byggprocessen samt byggnadsnämndens tillsyn. En första utvärdering har visat att kommunerna är överlag nöjda med innehåll och upplägg, men många framhåller att det är svårt att hinna genomföra utbildningen i grupp. Under året har ca 2400 personer tittat på utbildningen. Under hösten 2015 togs sju webbutbildningar fram. Boverket har upphandlat en utvärdering av webbutbild- ningarna som ska analysera kunskapsmålen.
PBL-NÄTVERK OCH NÄTVERKSTRÄFFAR
Boverket har använt befintliga nätverk i samverkan men länsstyrelserna, SKL och Lantmäteriet. Under 2015 har Boverket medverkat i 12 regionala träffar runt om i Sverige. Boverket har även deltagit i Plattformsdagarna under de- cember. PBL kompetens var värd för den andra plattforms- dagen och arrangerade 27 seminarier med olika teman utifrån PBL. Huvudandelen besökare på konferensen var handläggare från kommuner eller länsstyrelser.
1.2.4.2 BOKALER
Boverket fick i regleringsbrevet för 2015 i uppdrag att ut- reda om det finns regler i BBR eller i andra regelverk som försvårar möjligheten att etablera så kallade bokaler. Med bokaler menar man en integrering av bostad och lokal som används av samma nyttjare inom en byggnad. Upp- draget genomfördes efter samråd med relevanta aktörer och rapporterades till Näringsdepartementet i oktober genom rapporten Möjligheter att etablera bokaler (Rapport 2015:37).
Slutsatsen i rapporten är att det finns en stor mängd lagar och regler som har skilda regler för bostäder och lokaler. Lokal och bostad bör därför skiljas åt i separata enheter men kan knytas till varandra genom särskilt utformade kontrakt. Undantagsvis kan bostad och lokal samordnas inom en enhet. I det fallet bör man utgå från de regler som gäller för bostäder och komplettera med vissa areor som är lämpliga att bedriva verksamhet i. Att använda lokaler som bostad har i rapporten däremot bedömts som mindre lämpligt.
1.2.4.3 MÅL OCH RESULTATINDIKATORER FÖR