Foto omslag: Scandinav
Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se
Publikationen finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se
Publikationen kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett med mera.
Boverket arbetar för att alla grupper i sam- hället ska få tillgång till en bostad. För att detta ska bli verklighet behöver både rörligheten på bostadsmarknaden och bostadsbyggandet öka. Samtidigt måste vi säkerställa att den fysiska planeringen är hållbar på sikt och omfattar planeringen i landets alla delar.
Innehåll
GD. GD har ordet ...4 1.0 Resultatredovisning ...6 1.1 Hållbara städer ...9 1.2 Fungerande bostadsmarknad ... 27 1.3 Hållbara byggnader ... 47 1.4 Organisationsstyrning ... 55 2.0 Finansiell redovisning ... 633.0 Uppdrag och publikationer ... 78
4.0 Intern styrning och kontroll ... 88
Många människor står ut-anför bostadsmarknaden av olika skäl. Engage-manget hos Boverkets medarbetare har varit stort för att ta tillvara all kunskap, erfarenhet och samtidigt tänka i nya banor för att söka lösningar i en svår situation.
Bland Boverkets förslag under året finns exempelvis ändringar i plan- och bygglagen för att möjliggöra tids- begränsade undantag från regler, liksom åtgärder för att minska bristen på bostäder i kommuner med goda förut-sättningar för nyinflyttade att etablera sig på arbetsmark-naden. Andra förslag syftar till att öka allmännyttans kontroll över sitt bostadsbestånd. Arbete med Boverkets Byggregler har fortsatt, bland annat med att ta fram änd-ringar för att åstadkomma lättnader i bostadsutformnings-kraven.
Bostadsbyggandet måste öka kraftigt de närmaste åren. Det framgår av Boverkets byggbehovsprognos och dess revidering grundad på SCB:s uppskrivna befolknings-prognos. Med detta följer också krav på hållbar fysisk planering. Det behövs en bättre integrering av bebyggelse- och infrastruktur för hela landet, kopplat till arbetsmark-nads-, miljö- och livsmiljöfrågor. Under året har Boverket besökt 55 kommuner runt om i landet för att få kännedom om beredskapen för att skapa långsiktigt hållbara strukturer inför ett ökat bostadsbyggande. Boverket studerar även bland annat tillgången på byggrätter i detaljplaner med sikte på en nationell överblick.
En medveten och funktionell gestaltning är en förutsätt-ning för att människor ska känna tillhörighet och trivsel i det offentliga rummet. Exempel på arbete i denna anda är vår medverkan i utredningen Gestaltad livsmiljö som
överlämnades till regeringen i höstas. Här finns också flera kopplingar till myndighetssamarbetet Plattform för hållbar stadsutveckling där Boverket är samordnare. Viktig är också Boverkets roll i Miljömålsrådet som åter-inrättades under 2015. Bland arbeten under året märks också exempelvis Boverkets undersökning av förutsätt-ningarna för att ur ett livscykelperspektiv reglera miljö- och klimataspekter i byggreglerna.
Efterfrågan på kunskaps- och metodstöd är fortsatt stor. PBL Kunskapsbanken uppdateras kontinuerligt. Samtalen utökas på våra digitala mötesplatser som utbildningssats-ningen PBL Kompetens, liksom på våra webbseminarier. Internt har Boverket under 2015 utvecklat verktygen för verksamhetsledning och ärendehantering. Som helhet kommer Boverkets funktioner för e-förvaltning och svars-tjänst fortsätta öka i betydelse för att förenkla vardagen för medborgare och företag.
Behovet av en fortsatt bred dialog framgick mer än någon- sin under året som gått. Utmaningarna kräver mobilisering av kunskap såväl inom Boverket som i våra samarbeten. Det är insikter som stärker oss ytterligare inför verksam-hetsåret 2016.
Janna Valik
generaldirektörHandling bygger på
bred samverkan
GD.
Boverket är en förvaltnings-myndighet som enligt förordning (2012:546) med instruktion för Boverket, ansvarar för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vatten- områden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och bostadsfinansiering. Myndigheten ansvarar också för den centrala administrationen av statliga stöd och bidrag inom sitt verksamhetsområde.
Boverket ska även verka för kunskapsspridning inom sektorsområdet, följa miljömålet God bebyggd miljö samt vara aktiv i internationellt arbete inom sektorsområdet. Grunden för myndighetens arbete är plan- och bygglagen (2010:900), PBL, delar av miljöbalken, MB, och lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, även kallad bostadsförsörjningslagen.
BOVERKETS MÅLSTRUKTUR
Målstrukturen inom Boverket består av tre övergripande målområden
•
Hållbara städer•
Fungerande bostadsmarknad•
Hållbara byggnader.De prestationstyper, Svar på remiss och Svar på förfrågan som myndigheten tidigare redovisade under målområdet Effektiv statsförvaltning är från och med 2015 integrerade
i respektive målområde för att tydligare visa att de är ordinarie verksamhet. Därigenom ges en mer rättvisande bild av den totala verksamheten.
Genom att det strategiska målet ”Förenkla medborgarnas och företagens vardag – som har både kvinnors och mäns, flickors och pojkars situation i åtanke", som genomsyrar varje målområde i grunden har flyttats, blir det tydligare att det är en aspekt som ska tas hänsyn till i all verksamhet. I och med den fortsatta digitaliseringen kommer frågorna in i det mesta av verksamheten som bedrivs och utvecklas av Boverket. Myndighetens e-förvaltning kommer att fortsätta öka i betydelse för att förenkla medborgarnas och företagens vardag och göra det lättare att leverera hög kvalitet till skälig kostnad.
Varje målområde styrs genom långsiktiga, strategiska mål. Dessa visar vilka effekter i samhället som myndigheten strävar efter att bidra till inom den närmsta treårsperioden. De strategiska målen är indelade i årliga etappmål vilka ut-görs av konkreta aktiviteter som Boverket utför under året. I resultatredovisningen redovisar Boverket de strategiska målen under respektive målområde, följt av en analys av måluppfyllelsen.
I resultatredovisningen finns även ett kapitel som kallas Organisationsstyrning. Det omfattar intern verksamhets- och organisationsutveckling och svarar mot reglerings-brevets återrapporteringskrav.
Resultatredovisning
Introduktion och läsanvisningar
PRESTATIONSANALYS
Boverkets ”produktion” kan grupperas in i åtta prestations-typer. Prestationstyperna är samlingsbegrepp för produkter eller tjänster som kommer ur verksamheten. Prestationerna bidrar med en påverkan, det vill säga. leder till en effekt. Effekten av prestationerna genererar slutligen ett resultat. För att uppnå ett etappmål kan flera aktiviteter och presta-tionstyper krävas för att nå måluppfyllelse.
Prestationerna överensstämmer med flera av de interna processer som Boverket har tagit fram inom verksamhets-ledningssystemet (VLS) för att både förenkla och skapa kvalitet i arbetet. Med de interna processerna är avsikten att öka transparensen och undvika olika tolkningar av vad en arbetsuppgift omfattar och hur den ska utföras. Figur 1 Boverkets interna processer.
Prestation Samhällseffekt Resultat Ex. ta fram
ny föreskrift Ex. ökad regel-efterlevnad Ex. minskad energiförbrukning Figur 2 Boverkets åtta prestationstyper, procentuellt fördelade i årsarbetskrafter under 2015. Källa: Agresso.
Boverket genomför årligen de åtaganden som anges i myndighetsinstruktionen, genom villkor och återrapport-eringskrav i regleringsbrevet och genom enskilda uppdrag. Verksamheten analyseras genom olika prestationstyper. 2015 års uppdrag och verksamheter styr alltså vilka presta- tioner som genomförs och i vilken omfattning. Exempel- vis utgörs Boverkets verksamhet främst av prestations-typen Kunskapsunderlag räknat i årsarbetskrafter och som går igenom inom alla målområdena. Kunskapsunderlag innefattar beslutsunderlag, uppföljningar och utvärderingar, och som utgör drygt 50 procent av Boverkets produktion. Eftersom målområdet Effektiv statsförvaltning har tagits bort innebär det att utfallssiffror avseende årsarbetskrafter och utfall för förvaltningskostnaderna har grupperats om. För att få korrekt jämförbarhet i de treåriga tidsserierna har därför de tre senaste årens utfallssiffror räknats om enligt den nya indelningen.
9% 2% 9% 6% 2% 9% 11% 52%
211 Föreskrifter och allmänna råd 221 Svar på remiss 223 Svar på förfrågan 224 Bidragshantering 225 Garantihantering 233 Tillsyn 242 Handbok/vägledning 244 Kunskapsunderlag
Hållbara Städer sträcker sig över många områden inom Boverkets basverksamhet. Större städer blir allt viktigare motorer för tillväxt i hela landet. Det skapar dock kapacitets- och planeringsproblem med krav på snabba resul-tat. Det innebär också särskilda utmaningar för landsbygden och de mindre orterna. Boverket utvecklar tillsammans med berörda aktörer en bättre integrering av bebyggelse- och transportplanering för hela landet som stödjer hållbara sam-hällsstrukturer.
Åtgärderna som redovisas under målområdet Hållbara städer rör bland annat tillämpningen av plan- och bygglagens tillsyns-vägledning och riksintressen enligt miljöbalken, miljö- och funk-tionshinderfrågor och regional tillväxt. Åtgärderna innefattar både processer för hållbar stadsutveckling och ökat medbor-gardeltagande exempelvis genom frågor om tillgänglighet.
MÅLOMRÅDE
Hållbara
städer
1.1.1 Resursanvändning
Tabell 1 Resursanvändning inom målområde Hållbara städer
2015 2014 2013
åak mnkr åak mnkr åak mnkr
Intäkter av anslag 70,4 68,9 61,2 Övriga intäkter 1,4 4,1 2,5 Kostnader -71,9 -73,0 -63,7 -Förvaltnings-kostnader -71,9 -70,5 -65,0 -61,2 -2,2 -2,3 -Transfereringar -2,5 -2,5 Årsarbetskrafter 64,3 58,3 56,8 Källa: Agresso.
Figur 3 Prestationstyperna i antal årsarbetskrafter per år inom målområde Hållbara städer. Källa: Agresso.
De strategiska målen för målområde Hållbara städer är
•
ökad samordning och ett nationellt helhetsperspektiv i samhällsbyggandet•
ökad attraktivitet i miljonprogramsområdena – för kvinnor och män, flickor och pojkar på lika villkor•
förenkla medborgarnas och företagens vardag – som har både kvinnors och mäns, flickors och pojkars situation i åtanke.Under senare år har Boverket medvetet haft en proaktiv hållning, genom att till exempel ta fram ett kunskaps- underlag i syfte att hantera både positiva och negativa samhällstrender. Boverket ingår i och upprätthåller många nätverkskontakter med andra myndigheter och aktörer för
olika frågor inom området. Några exempel är Buller- samordningen, Klimatanpassningsportalen och Nationella nätverket för dricksvatten.
För att samordna och sprida erfarenheter om Hållbara städer inrättades 2014 Plattformen för hållbar stadsut-veckling. Denna är ett bra exempel på hur den nya ökade proaktiviteten har bidragit till tvärsektoriell samverkan, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte, som är så väsentliga för målområdet. Plattformen ska också stödja de regionala strukturfonds-programmens arbete med hållbar stadsutveckling. Genom medvetna satsningar på förbättrade ljudmiljöer har Boverket verkat för tydligare villkor inför behovet av förtätning i stadsmiljön. Vattenfrågorna har också haft hög
1.1.2 Måluppföljning
0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 50,0 2 1 1 F ör es kr ift er o ch a llm än na rå d 221 S va r p å r em is s 223 S va r p å f ör fr åg an 2 2 4 B id ra gsh an te rin g 2 42 H an dbo k/ vä gl edn in g 2 44 K un sk ap su nd er la g 2015 2014 2013prioritet under 2015, där interna nätverk gett resultat vad gäller perspektivet hållbart samhällsbyggande. Projekt knutna till Delegationen för hållbara städer, DHS, har bidragit till att öka energieffektivitet och social hållbarhet i stadsmiljöer. Arbetet med miljömålsuppdraget har varit ett medel för att utveckla effektiva styrmedel för en god livsmiljö. En satsning som gjorts under året handlar om bidrag till jämställda offentliga rum vilket på sikt ska leda till att man uppnår ökad jämställdhet i utemiljön.
En stor insats har under 2015 riktats mot barn och ungas utemiljö med såväl ett nytt allmänt råd och vägledning som en mycket välbesökt konferens. Uppmärksamhet har under året även legat på att öka attraktiviteten i miljon-programsområden, ett av de strategiska målen inom området. Där har till exempel gestaltningsfrågor fått utrymme i verksamheten och samverkan har skett med bland andra Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes), Statens konstråd och Riksantikvarieämbetet.
Figur 4 Prestationerna fördelade i procentandel årsarbetskrafter.
Källa: Agresso
Tabell 2 Prestationernas utveckling under perioden 2013–2015
2015 2014 2013
åak mnkr åak mnkr åak mnkr
211 Föreskrifter och allmänna råd 5,8 -5,5 1,5 -1,6 2,4 -2,6 221 Svar på remiss 1,9 -1,6 1,9 -1,6 2,7 -2,3 223 Svar på förfrågan 0,4 -0,4 0,6 -0,5 0,9 -0,7 224 Bidrags- hantering 7,1 -7,0 7,8 -7,7 5,5 -5,0 242 Handbok/ vägledning 4,9 -4,8 6,9 -7,7 7,9 -8,1 244 Kunskaps-underlag 44,3 -52,5 39,6 -51,3 37,5 -42,4 Källa: Agresso
PRESTATIONERNAS UTVECKLING UNDER ÅRET Målområdet Hållbara städer omfattar knappt en tredjedel av Boverkets totala verksamhet, 29 procent, mätt i antalet årsarbetskrafter. Störst arbetsinsats har lagts på arbetet med att ta fram kunskapsunderlag, 69 procent av total verksamhet inom målområdet. Andelen årsarbetskrafter har ökat med 7,5 under 2015 vilket är den största ökningen totalt sett för målområdena.
Både genom arbete kopplat till instruktionen vad gäller miljö- och klimatmål och genom regeringens uppdrag som lagts på myndigheten har Boverket arbetat med att bidra till måluppfyllelsen. Arbetet har genomförts genom att ta fram både prestationstypen Kunskapsunderlag och Handbok/vägledning. Framförallt har prestationstypen Kunskapsunderlag ökat mellan 2014 och 2015. Även arbetet med att ta fram Föreskrifter och allmänna råd har ökat betydligt. 9% 3% 1% 11% 7% 69% 2015
211 Föreskrifter och allmänna råd 221 Svar på remiss
223 Svar på förfrågan 224 Bidragshantering 242 Handbok/vägledning 244 Kunskapsunderlag
1.1.3
Återrapportering enligt regleringsbrevet
1.1.3.1 URBANT UTVECKLINGSARBETE
Boverket anordnade under 2015 tre kunskapsseminarier tillsammans med länsstyrelserna i Skånes, Stockholms, Kronobergs och Västra Götalands län. Medarrangör var även Mistra Urban Futures. Kunskapsseminarierna bestod av forskningspresentationer varvade med diskussionspass där respektive stadsdel inom det urbana utvecklingsarbetet fick möjlighet att applicera de verktyg som hade getts i presentationerna på deras eget lokala arbete.
Seminarierna omfattade frågor som extern ryktessprid-ning, organisationsformer och samhällsnytta samt utma-ningar och kunskapsbehov inom stadsutveckling. En av presentationerna berörde hållbar stadsplanering, kollektiv-trafik och god vardagsmiljö, vilket inkluderas i begreppet god bebyggd miljö.
1.1.3.2 SMÅSKALIG VEDELDNING
Boverket har i rapporten Småskalig vedeldning (dnr 270/2015) kommit med förslag på hur de kommande ekodesignkraven för utrustning för småskalig vedeldning kan tidigareläggas i svensk rätt. Ekodesignkraven kommer från 2020 innebära att endast produkter som uppfyller vissa krav på verkningsgrad och utsläppsnivåer får till-handahållas på EU:s inre marknad. I arbetet har Boverket haft dialog med branschföreträdare, intresseorganisationer och samrådsmyndigheterna Naturvårdsverket och Statens energimyndighet.
Myndigheten har beskrivit problemen med utsläpp från småskalig vedeldning, problemen på marknaden och hur
kraven i Boverkets byggregler kan skärpas för fastbränsle- pannor så att de motsvarar ekodesignnivåerna. Vidare har konsekvenserna av en sådan skärpning beskrivits. Förslag på informationsinsatser som kan minska utsläppen av hälso- påverkande luftföroreningar har också redovisats.
1.1.3.3 FRILUFTSLIVSMÅLEN
Boverket ansvarar för uppföljning av friluftslivsmålen Tillgänglig natur för alla och Attraktiv tätortsnära natur. Boverket har i december lämnat två uppföljningsrapporter1
till Naturvårdsverket. Dessa är ett underlag till Naturvårds-verkets redovisning av samtliga friluftslivsmål2.
Målet Tillgänglig natur för alla bedöms ha en positiv ut-veckling. Det beror framför allt på att kommunerna gör en stor arbetsinsats för att tillgängliggöra naturen genom planering, förvaltning och kunskapsspridning. Även ide-ella och privata aktörer gör många insatser.
Målet Attraktiv tätortsnära natur redogör för flera utma-ningar. Positiva effekter av satsningar på tätortsnära grön infrastruktur på nationell, regional och lokal nivå står mot de negativa effekterna av den pågående situationen med snabbt ökande bostadsbrist och risk för ökad exploatering av grönområden för bebyggelse som följd.
Åtgärder som ökat samarbete, vägledning, samt förbättrat planeringsunderlag och goda exempel är viktiga för att nå båda målen.
1 Dnr 2458/2015. 2 Skr. 2012/13:51.
1.1.4.1 PLAN- OCH BYGGLAGEN OCH MILJÖBALKEN Plan och bygglagen reglerar planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden med hänsyn till den enskilda människans frihet. Lagen ska också främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer3.
SAMORDNING AV OCH VÄGLEDNING I RIKSINTRESSESYSTEMET
Samordning av och vägledning i riksintressesystemet (dnr 475/2015) gäller geografiska områden som har pekats ut därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. De är en del av de hushållningsbestämmelser som finns i 3-4 kapitlet miljöbalken och är ett sätt för staten att påverka och bevaka dessa intressen inom sam-hällsplaneringen. Systemet har setts över av Riksintresse-utredningen4. Inriktningen är att de ska preciseras och tydlig-
göras i fysiska planer. Den fysiska planeringen omfattar både den kommunala översiktsplaneringen och fysiska planer för Sveriges ekonomiska zon.
Under 2015 har Boverket lämnat underlag till och syn-punkter på utredningens förslag. Därefter har myndigheten arbetat vidare med det regeringsuppdrag om riksintressen som Boverket fick hösten 2014 – Uppdrag angående till-lämpningen av miljöbalkens bestämmelser om riksintressen (S2014/6521/PBB). Ett mer strukturerat arbete har inletts genom att ta fram vägledningar dels för beslut om riksin-tressen enligt 3 kap. miljöbalken och hur det kan redovisas dels för hantering av påtaglig skada på riksintressen. För-beredelser för att sammanställa och analysera de redo- visningar som länsstyrelserna ska lämna till Boverket i samband med årsredovisningarna har också gjorts. Under året har Boverket medverkat i Havs- och vatten-myndighetens arbete med havsplanering. Boverket har också medverkat i en nationell workshop hos Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) inom nätverket av myndigheter för att samordna riksintressemyndigheternas arbete.
HÅLLBARA BYGGREGLER
Boverket påbörjade under hösten 2015 en förstudie om miljö- och klimatanpassade byggregler. Uppdraget
om-fattar områdena livscykelanalys (LCA), ekosystemtjänster och klimatanpassning vilket är en förstudie inför beslut om fortsatt arbete med författningsförslag. Förstudien ska av-rapporteras under våren 2016. Eventuella behov av att ändra Boverkets bemyndigande ingår också i det som utreds. Syftet med uppdraget är att med utgångspunkt i de natio-nella miljökvalitetsmålen utreda om det finns behov av att reglera byggnader ur ett livscykelperspektiv och med hänsyn till miljö- och klimataspekter.
KLIMATPÅVERKAN OCH LIVSCYKELANALYS
Boverket har under året rapporterat uppdraget Byggnaders
klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Forsk-nings- och kunskapsläget (Rapport 2015:35). I uppdraget
har ingått att kartlägga branschen och ett antal relevanta länder i förhållande till byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Uppdraget har också innefattat att vid behov föreslå områden som ytterligare behöver belysas eller fördjupas samt att utreda behov av och typ av informa- tionsinsatser och vägledningar som krävs gentemot bygg-sektorn respektive den kommunala planeringen. I rapporten sammanfattar myndigheten i slutsatserna att det finns ett behov av att staten tar ledningen i arbetet med klimat- påverkan om takten på klimatarbetet inom byggsektorn ska öka. Erfarenheter från andra länder visar att det är en framgångsfaktor, vari LCA är ett komplext verktyg som kräver särskild kunskap och data.
EU-KOMMISSIONENS ARBETE MED RESURSEFFEKTIVA BYGGNADER
EU-kommissionen släppte 1 juli 2014 ett meddelande om möjligheter till resurseffektivitet inom byggsektorn5.
I meddelandet beskrivs behovet av en gemensam europeisk strategi för att bedöma miljöprestanda för byggnader under hela deras livscykel, med hänsyn till relevanta resurser som energi, material och vatten. En sådan strategi kräver att det finns ett ramverk av centrala indikatorer som ska användas vid bedömningen av miljöprestandan i byggnader. Sådana indikatorer utvecklas i ett projekt om resurseffektivitet för byggsektorn som leds av EU-kommissionen.
Boverket deltar i en av intressentgrupperna som EU-kom-missionen bildat för projektet. För att kunna göra inspel av de samlade och förankrade svenska ståndpunkter har Boverket tagit initiativ till en svensk intressentgrupp för
1.1.4 Kunskapsunderlag
3 https://lagen.nu/2010:900 /. Hämtad 2016-01-28. 4 Riksintresseutredningen (Dir. 2013:126).
hållbar användning av naturresurser. Gruppen består av ett tjugotal personer från näringslivet, forskningsområdet och från centrala myndigheter. Ambitionen är att ta fram ett dokument med en svensk hållning som kan användas i dialogen med EU-kommissionen. Samma grupp kommer även att användas i Boverkets arbete med förstudien om miljö- och klimatanpassade byggregler som har kopplingar till kommissionens projekt.
Den årliga stora konferensen om hållbart byggande Sweden Green Building Conference 2015 (SGBC15), hölls under hösten i Stockholm. Representanter från Boverket med-verkade som föreläsare i plenum och session och i plenum-debatt i frågor om hur miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ska kunna nås, värdet av ekosystemtjänster i byg-gandet och om behovet av EU-gemensamma regelverk respektive marknadslösningar.
Boverket gjorde i samarbete med Formas och SGBC en utställning med tio exempel på hållbara byggnader och stadsdelar till World Sustainable Building konferensen i Barcelona 2014. Myndigheten gjorde en uppföljning på detta i Almedalen sommaren 2015, genom att presentera några av byggnaderna och stadsdelarna.
STANDARDISERING AV HÅLLBARA BYGGNADER
Boverket följer standardiseringsarbetet av Hållbara bygg-nader i SIS/TK 209 som bland annat omfattar byggbygg-naders livscykelperspektiv samt social och teknisk hållbarhet. För att hålla sig à jour med utvecklingen när det gäller hållbar renovering följer Boverket arbetet i den nationella tvärvetenskapliga starka forskningsmiljön Sustainable integrated renovation, som samlar forskare och näringsliv från hela Sverige. Boverket har deltagit i två årliga redo-visningsseminarier och tagit del av resultat från arbets-gruppernas interna seminarier. Tema har varit förvalt-ningsperspektiv i beslutsprocessen och byggherrens roll, integrerad, holistisk design och effektiv renoverings- process samt ekonomiska utmaningar och möjligheter vid renovering.
INDUSTRIBULLER
Efter en bred remissomgång publicerade Boverket i april 2015 en ny vägledning Industri- och annat
verksam-hetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder - en vägledning (Rapport 2015:21). Parallellt
publicerade Naturvårdsverket en vägledning om industri-
och annat verksamhetsbuller som ett stöd för tillsyns- och prövningsmyndigheter (Naturvårdsverket Rapport 6538). Vägledningarna har samordnats för att underlätta en en-hetlig och rättsäker tillämpning vid såväl planering av nya bostäder enligt plan- och bygglagen som tillsyn enligt miljöbalken.
I Boverkets vägledning ges förslag till vilka ljudnivåer utomhus som bör föranleda kompensationsåtgärder som en ljuddämpad sida och annan bulleranpassning av bygg-naderna. Vägledningen anger även när bostadsbebyggelse är olämplig ur bullersynpunkt.
Vägledningarna har presenterats gemensamt av Boverket och Naturvårdsverket vid Miljöbalksdagarna, två konfe-renser i samarbete med Sveriges Kommuner och Lands-ting (SKL), samt vid ett samarrangemang mellan länssty-relsen och miljösamverkan i Jönköpings län. Boverket har även presenterat sin vägledning vid ett webbseminarium. 1.1.4.2 HÅLLBAR STADSUTVECKLING
Med hållbar stadsutveckling avser regeringen en process i ständig förändring där man tar hänsyn till social, eko- nomisk och miljömässig hållbarhet, baserat på lokala och regionala förutsättningar. Planering och insatser måste anpassas till städers, tätorters och stadsregioners skilda förutsättningar, exempelvis storlek, täthet, geografiskt läge, befolknings- och näringsstruktur. För att möta stä-ders ekonomiska, miljömässiga och sociala utmaningar och samtidigt ta till vara på den utvecklingspotential som finns i städerna krävs ett integrerat arbetssätt mellan olika kompetensområden.
PLATTFORM FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING
Boverket, Naturvårdsverket, Statens Energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket har sedan 2014 i uppdrag att gemensamt upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling. Plattformen ska bidra till tvärsektoriell samverkan, samordning, kunskapsut-veckling, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. Den ska också stödja de regionala strukturfondsprogrammens arbete med hållbar stadsutveckling. Plattformen ska verka tillsvidare och lämna årliga rapporter till Regeringskans-liet. Boverket har ett samordningsansvar i uppdraget. Under 2015 lanserades en gemensam webbplats med ArkDes. Avstämning med de aktörer som nämns i upp-draget har genomförts och under Almedalsveckan
anord-nades ett seminarium. Flera av Plattformens möten har informerat om de regionala strukturfondsprogrammen. Uppdraget och dess syfte har kommunicerats på andras aktörers arrangemang.
Plattformen har arrangerat fyra möten och ett konvent. I anslutning till konventet genomförde man en dag med särskilt fokus på plan- och bygglagens roll i hållbar stads-utveckling.
Under 2015 togs delmål fram, vilka anger inriktningen för Plattformens arbete framåt. Delmålen tillsammans med erfarenheter av 2015 års aktiviteter och möten utgör en viktig grund för prioritering av aktiviteter kommande år. En utvärdering av plattformsmötena och en analys av Plattformens funktion har genomförts. Utvärderingen visar att en majoritet, omkring 80 procent tycker att platt-formsmötena har bidragit till en ökad förståelse för andra aktörer och organisationers roll i hög utsträckning. Platt-formen är i och med insatserna under 2015 upprättad och går in i ett förvaltande och utvecklande skede.
1.1.4.2.1 Delegationen för hållbara städer Delegationen för hållbara städer fördelade ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer under åren 2008– 2012. Boverket har övertagit delegationens roll att följa, dokumentera och stödja projekten i genomförandet. Projekten har också fått möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och sprida erfarenheter från dem samt att utvärdera stödet.
Under året har Boverket anordnat ett möte med nio stora investeringsprojekt om uppföljning, erfarenhetsspridning och annat gemensamt som behöver tas tillvara efter att dessa avslutades 2014. Tillsammans med Boverkets egna erfarenheter har man från projektets sida lämnat över en promemoria till Regeringskansliet om detta.
I november 2015 anordnades seminariet ”Är vi hållbara nu?” i Göteborg i samarbete med Mistra Urban Futures. Temat under dagen var att med exempel från några av stödprojekten visa hur det har gått att genomföra och driva stadsbyggnadsprojekt i nya samarbetskonstella-tioner, samt vilken hållbarhet det är som utvecklas i pro-jekten. Erfarenheter från projekten har även spridits vid andra seminarier och konferenser, främst via Plattformens möte i december. Under året har Boverket tagit fram en
engelsk version av skriften Urbana guldkorn som utkom på svenska 2014 och som redovisar resultat och erfaren-heter från de nio stora investeringsprojekten6.
1.1.4.2.2 Planera för handel
Boverket har på regeringens uppdrag uppdaterat och vidare- utvecklat vägledningen Handeln i planeringen från 1999. I november 2015 publicerades den nya vägledningen
Planera för handel (Rapport 2015:45).
En omfattande kartläggning har gjorts av aktuella handels- frågor i landet, i samarbete med länsstyrelserna. Boverket har också följt upp handelsfrågorna i miljömålsenkäten 2014 och 2015. Ett flertal intervjuer har dessutom genom-förts med handelns företrädare.
Vägledningen tar upp planläggningen för och utveck-lingen av handelsetableringar i ett antal kommuner, från Haparanda till Ystad, utifrån fem vägledande budskap som framhåller värdet av kommunens ledarroll, hållbar- het, mångfald, närhet/nåbarhet och medborgardialog. Boverket har särskilt uppmärksammat plan- och bygg- lagens allmänna intressen och de hållbarhetskrav som ställs i dessa och som påverkar handeln. Även den ökande obalansen mellan handelsstråk och omgivande landsbygd inom kommuner och regioner har uppmärksammats. För att effektivt kommunicera innehållet i vägledningen har informationsinsatserna samordnats med projektet PBL Kompetens under 2015. Boverket har också genomfört ett webbseminarium riktat mot planerare och beslutsfattare i byggnadsnämnder.
1.1.4.2.3 Uppföljning av urbant prestationsbidrag Boverket har haft regeringens uppdrag att följa upp det prestationsbaserade stimulansbidrag som under 2013 och 2014 betalades ut till de nio kommuner som ingår i det urbana utvecklingsarbetet. Under 2015 har två rapporter lämnats till Regeringskansliet (Näringsdepartementet), varav den sista är en slutrapport7.
Som underlag till rapporterna har Boverket genomfört platsbesök i samtliga berörda kommuner där man har intervjuat olika aktörer, samt besökt verksamheter som har tagit del av bidraget. Under 2015 har Boverket även gjort en uppföljning i enkätform.
Uppföljningen visar att kommunerna har valt att arbeta på 6 Urban treasures – Results from projects supported by the Delegation for sustainable cities, ISBN print: 978-91-7563-279-7.
olika sätt gällande bl.a. mål, organisation, lokala beslut och samverkan. Arbetet har alltså i stor utsträckning anpassats till den lokala kontexten. Att beslut om bidrag beslutades för en period på två år har påverkat arbetet och begränsat dess effekter. Bidraget har inte påverkat inrikt-ningen på utvecklingsarbetet i berörda stadsdelar i någon större omfattning, men det har haft förhållandevis stor påverkan genom att bidragen har tillförts vid sidan av den ordinarie budgeten. Det har gjort att en del kommuner har valt att använda bidraget friare och prövat nya vägar. I de flesta av kommunerna har bidraget fått effekten att man har intensifierat utvecklingsarbetet i stadsdelarna. 1.1.4.2.4 Stöd till regeringens arbete med forskning/innovation
Boverket lämnar i rapporten Kunskapsbehov – stöd till
regeringens arbete med forskning och innovation
(Rapport 2015:22) tolv förslag på forskningsområden där Boverket utifrån myndighetens verksamhet ser ett särskilt behov av förstärkt kunskap. Rapporten bygger på vad som framkommit under myndighetens arbete med strategiska analyser och ett antal seminarier där medarbetare inom Boverkets olika verksamhetsområden deltagit.
1.1.4.2.5 Mellanstatligt (EU) och internationellt samarbete
Under 2015 har Boverkets arbete påverkats av flykting-strömmen till EU och Sverige. Som medlem i Interna-tional Federation for Housing and Planning8 har Boverket
engagerat sig i dess arbeten med “Affordable Housing” i York och “Refugee Housing” i Deventer och uppföljande möte kring de båda frågorna i Berlin.
I januari 2015 lämnade Boverket in en slutrapport kring regeringsuppdraget om hållbar stadsutveckling inom EU:s Östersjöstrategi. Boverket har fortsatt att följa utvecklingen i makroregionen enligt instruktionen. Myndigheten deltog under året i Östersjöländernas råds expertgrupp för hållbar utveckling i Tallinn och associerat möte i European Sus-tainable Development Network i Luxemburg. Fokusfråga var hur de 17 hållbarhetsmålen ska implementeras, som antogs av FN:s rådsförsamling 25 september 2015. Boverket har även deltagit i ett möte för Baltic Develop-ment Forum, och i övervakningskommittén för EU:s forskningsprogram för territoriell utveckling, ESPON i Jurmala9. Inriktningen för programmet är tillämpad
territoriell forskning. Genom att ta fram jämförbar in-
formation, fakta, analyser och scenarier bidrar projekten till att bygga upp kunskap om planeringsfrågor och policy- verktyg om utvecklingen i Europa. Resultaten av pro-jekten har genererat underlag för att formulera och imple-mentera territoriell politik.
Boverket har även följt utvecklingen i Kaliningrad genom det stadsutvecklingssekretariat som arrangerar medborgar- dialog, seminarier och arkitekturtävlingar för centrum- området10.
Boverket har haft utbyte med länder utanför Europa. Dessa har initierats via förfrågningar från EU, Regerings-kansliet eller direkta förfrågningar från länder som besöker Sverige. Myndigheten har under året medverkat i EU:s Technical Assistance and Information Exchange för att stimulera lokal och regional utveckling i Algeriet. Myndig-heten har även lämnat underlag till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) avseende Sveriges bilaterala sam-arbete med Indien om hållbar stadsutveckling. Under året har Boverket förberett program för utländska studiebesök från Singapore, Japan, Indonesien och Kina.
1.1.4.3 MILJÖ
1.1.4.3.1 Miljömålsuppföljning
Boverket har färdigställt och levererat två uppföljnings-rapporter till Naturvårdsverket för miljökvalitetsmålet
God bebyggd miljö – Årlig uppföljning och Fördjupad utvärdering 2015 under 2015. Dessa rapporter utgör
un-derlag till Naturvårdsverkets redovisning av uppdraget om uppföljning av miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bedöms inte kunna nås till år 2020, däremot har utvecklingen visat på en svagt positiv trend. De föreslagna insatserna grundar sig till stor del i Förslag
till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö11
och omfattar bland annat skapande av ett nationellt ram-verk för bl.a. planering och stärkning av kommunens planeringsberedskap. Det omfattar också åtgärder för att stärka gång, cykel och kollektivtrafikens position i plan-eringen, uppföljning av statusen på det svenska bostads-byggandet, beredskap för ändrade klimatförhållanden och livscykelperspektiv i byggreglerna.
Det är tydligt att kunskapen och intresset för att skapa en mer hållbar byggd miljö har ökat och fortsätter att växa. Många kommuner och städer har på senare år visat en allt 8 www.ifhp.org /. Hämtad 2016-01-28.
9 Det territoriella samarbetsprogrammet 2014 - 2020 ESPON (dnr 635/2015) European Spatial Planning Observation Network.
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2008/en_oversikt_av_espon.pdf /.Hämtad 2016-01-29.
10 www.tuwangste.ru /Hämtad 2016-01-28.
större helhetssyn på stadsutvecklingen och satsar på bil-fria transporter som kollektivtrafik, cykel och gång. In-satser har gjorts för att minska bullerexponering och för att åtgärda problem i inomhusmiljön, men åtgärdstakten måste på sikt öka. Boverket genomförde tillsammans med Regional Utveckling & Samverkan i miljömålssystemet, RUS, den årliga miljömålsenkäten.
1.1.4.3.2 Klimatanpassning, risk och säkerhet i samhällsplaneringen
Ett förändrat klimat innebär nya förutsättningar att ta hänsyn till vid planering och byggande. Inte minst gäller detta för städer och tätorter, som med ett förändrat klimat måste kunna hantera kraftiga skyfall, stigande vattennivåer och långvariga värmeböljor. För att lyckas med detta be-hövs bland annat ytor som kan ta hand om avrinnande vatten och grönområden som kan bidra med svalka. Urbanisering och förtätning gör samtidigt att konkur-rensen om marken i städer och tätorter är hård. En aktiv och avvägd fysisk planering av våra tätorter är nödvändig för att säkerställa att tillräckliga ytor finns för att hantera dagens och framtidens utmaningar samtidigt som de många positiva sidorna av urbanisering och förtätning bejakas.
Under 2015 har Boverket genomfört en förstudie om kli-matanpassning i fysisk planering. Syftet har varit att inför kommande vägledningsarbete kartlägga vilket stöd läns-styrelser och kommuner är i behov av och flera vägled-ningsaktiviteter har identifierats.
Under 2014–2015 har Boverket deltagit i Sveriges mete-orologiska och hydrologiska instituts (SMHI) regerings-uppdrag om Underlag till kontrollstation 2015 för anpass-ning till ett förändrat klimat. Efter slutrapportering har Boverket svarat på remiss om föreslagna åtgärder inom klimatanpassning.
Boverket har också ingått i den referensgrupp under Dricksvattenutredningen som hanterat delbetänkande Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning12.
En ny vägledning om dagvattenhantering i detaljplan har under året publicerats på Boverkets webbplats PBL kun-skapsbanken. Vägledningen visar hur Boverket menar att dagvattenfrågan bör hanteras i detaljplan och har en tydlig koppling till det kommunala klimatanpassningsarbetet. I
samband med publiceringen genomförde Boverket även ett webbseminarium om dagvattenhantering.
Boverket har under året informerat om klimatanpassning i fysisk planering och bland annat presenterat vägledning om dagvatten vid flera konferenser och seminarier. Av de större kan nämnas Plan- och bostadsdagarna, Mälarkonfe-rensen och SKL:s konferens om Klimatanpassning vid nybyggnation.
Under hösten arrangerade Boverket en workshop om mångfunktionella ytor under den tredje plattformsdagen inom regeringsuppdraget Plattform för hållbar stadsut-veckling. Boverket höll tillsammans med länsstyrelserna en session om klimatanpassning och fysisk planering på Plattformsdagarna samt deltog också som medarrangör i Riksantikvarieämbetets Forum för klimat och kulturarv. Den förstudie som genomförts under året inom klimatan-passning och fysisk planering utgör ett internt kunskaps-underlag inför kommande vägledningsarbete.
1.1.4.3.3 Regional tillväxt
Boverket har regeringens uppdrag Samhällsplanering för näringslivsutveckling13 att tillsammans med Tillväxtverket
genomföra ett program för att stärka förutsättningarna till samspel mellan det lokala fysiska planeringsarbetet och det lokala arbetet för näringslivsutveckling och hållbar tillväxt. Femton kommunala, mellankommunala och regio- nala pilotprojekt har medfinansierats inom ramen för pro-grammet.
Under oktober 2015 arrangerade Boverket tillsammans med Tillväxtverket ett avslutningsseminarium för pilot-projekten. Samtidigt släpptes en antologi14 där åtta av
pilotprojekten presenteras tillsammans med bidrag från praktiker och akademiker som tillsammans lyfter fram och problematiserar kommunala samverkansprocesser med privata stadsbyggnadsaktörer.
Boverket har på regeringens uppdrag tagit fram en lång-siktig strategi, Boverkets strategi för regionalt tillväxt- arbete under perioden 2014–202015, som ska vägleda och
utveckla myndighetens medverkan i det regionala tillväxt- arbetet och EU:s sammanhållningspolitik under perioden 2014-2020. Strategin redovisar hur Boverket avser att samverka mer aktivt med den regionala nivån. 12 Delbetänkande Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning (SOU 2015:51).
13 Samhällsplanering för näringslivsutveckling (dnr 1610/2013).
14 Tillväxt kräver planering. En antologi om samverkan i den fysiska planeringen. ISBN: 978-91-7563-293-7. 15 Dnr 2446/2014.
Två övergripande insatsområden har lyfts fram:
•
att bidra till en förstärkt kunskapsförsörjning och metodutveckling i gränssnittet mellan kommunal över-siktlig fysisk planering och regionalt tillväxtarbete•
att stimulera, främja och utveckla samspelet mellan nationella, regionala och lokala aktörer ansvariga för fysisk planering och regionalt tillväxtarbete, både mellan och inom olika planeringsnivåer och planeringssektorer. Därutöver har myndigheterna under året bland annat arrangerat en projektledarträff, tre regionala dialogsemi-narier med inbjudna regioner, länsstyrelser, kommuner och näringslivsrepresentanter samt två gemensamma seminarier tillsammans med det parallellt pågående ut-vecklingsprojektet Den attraktiva regionen (DAR)16.DEN ATTRAKTIVA REGIONEN
Boverket medverkar sedan 2014 i DAR under Trafik- verkets ledning. Projektet syftar till att skapa bättre för-ståelse, kunskap och samverkan mellan regionala aktörer inom infrastruktur och samhällsplanering. Arbetet bedrivs huvudsakligen genom processtöd till ett antal pilotregioner. Projektet kommer att avslutas under 2016.
1.1.4.4 UPPFÖLJNINGSBARA MÅL FYSISK SAMHÄLLSPLANERING
I Boverkets regleringsbrev för 2015 fick Boverket i upp-drag att med utgångspunkt i innehållet i rapporten
Sam-manställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering (Rapport
2011:17) utarbeta förslag till ett antal konkreta och upp-följningsbara mål för hållbar fysisk samhällsplanering. I uppdragets genomförande ska jämställdhetsperspektivet synliggöras.
Uppdraget har resulterat i sju mål som kan användas för att följa upp resultatet av den fysiska samhällsplanering som bedrivs i landet. De sju målen innehåller alla de 21 identifierade politikområden (sammanställda i rapport 2011:17) som bedöms påverka fysisk samhällsplanering. Målens syfte är att, framför allt på nationell nivå, kunna följa resultaten av den aktuella samhällsplaneringspoli-tiken. Målen bedöms också kunna fungera som relevanta nationella mål som kommunerna ska förhålla sig till i sin planering.
1.1.4.5 FUNKTIONSHINDERSFRÅGOR
Funktionshinderspolitiken handlar bland annat om att samhället utformas så att människor med funktionsned-sättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Enligt Boverkets instruktion har myndigheten ett samlat ansvar, sektorsansvar, för funktionshindersfrågor med an-knytning till sitt verksamhetsområde. Boverket ska vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till andra parter i arbetet med fysisk tillgänglighet. Arbetet med funktionshinderfrågor spänner över hela myndig-heten, ett arbete som särskilt märks i arbetet med regler och i Boverkets samråd med funktionshinderförbunden. 1.1.4.5.1 Delmålen för funktionshinderpolitiken I mars 2015 lämnade Boverket sin fjärde uppföljning av arbetet med delmålen från uppdraget Strategi för genom-
förandet av funktionshinderpolitiken 2011–2016
(Rapport 2015:12). Den redogör för Boverkets arbete med delmålen samt samrådet med funktionshinderförbunden under 2014.
Sedan 2005 har Boverket ett permanent samråd med funk-tionshinderförbunden. I samrådet ingår även represen-tanter för SKL och länsstyrelserna. Dialogen i samrådet rör bland annat relevanta regeringsuppdrag, där de som ansvarar för uppdraget erbjuds att presentera sitt arbete. DELMÅL 1
En bättre kommunal tillsyn över hur bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder följs Boverket lämnade en återrapportering avseende 2014 års arbete under april 2015. Myndigheten redogjorde för och analyserade resultatet av kommunernas arbete med tillsyn av bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder som länsstyrelserna ställt samman och rapporterat in till Boverket17.
Arbetet med tillsyn över enkelt avhjälpta hinder varierar stort mellan olika kommuner. En minoritet anger att de har tillräckligt med resurser för att arbeta med frågan och har fattat beslut om åtgärdsförelägganden om att åtgärda enkelt avhjälpta hinder.
Majoriteten av kommunerna uppger dock att de saknar resurser för att fullt ut arbeta med frågan, de saknar någon med ett övergripande ansvar för tillgänglighetsfrågan i kommunen och de saknar skriftliga rutiner för att hantera anmälningar som kommer in om enkelt avhjälpta hinder. 16 Den attraktiva regionen (dnr 3006/2013).
Byggnadsnämndernas sätt att säkerställa kompetens varierar, det vanligaste är att de har handläggare med utbildning och/eller erfarenhet av dessa frågor. Flera faktorer bidrar till att byggnadsnämnderna inte bedriver tillsyn i den omfattning som de borde. De saknar bland annat resurser för tillsyn och en tillsynsplan som grund för prioritering. Tillsynen över enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet är inte heller prioriterat och reglerna upplevs som svårtillämpade. Boverket har en löpande rättsfallsbevakning. Några nya rättsfall rörande enkelt avhjälpta hinder har inte avgjorts i domstol sedan texterna på PBL kunskapsbanken publicerades. Det tyder på att det är få ärenden som handläggs/överprövas. Boverket har under året genomfört ett webbseminarium som bland annat handlade om tillsyn och hur man formu-lerar ett föreläggande och hur tillsynsarbetet kan planeras. DELMÅL 2
En förbättrad tillämpning av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder
Boverket har tagit fram en tryckt broschyr om enkelt avhjälpta hinder i lokaler18. Det är en kortfattad
informa-tion om vad som gäller enligt bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder.
Ett samarbete med andra myndigheter inleddes bland annat med Riksantikvarieämbetet, Statens Fastighetsverk och Fortifikationsverket. Tillsammans med dessa tog Boverket fram och genomförde endagars tillgänglighets-utbildningar vid fem tillfällen under året 2015. Goda exempel på lösningar och regelverket för enkelt avhjälpta hinder var en viktig del av utbildningen.
I juni beslutade Regeringskansliet (UD) att lämna ett eko-nomiskt bidrag till Boverket för att genomföra projektet ”Nordiskt samarbete för harmoniserade regelverk när det gäller tillgänglighet” under år 2015. Under året genom- fördes två möten med Norge, Danmark, Island och Finland. För en större praktisk förståelse av byggreglerna anord-nades även studiebesök i samband med mötena. Som ett led i arbetet genomfördes en svensk studie om rullstolar. Harmoniseringsprojektet avslutades i december 2015 men kommer att rapporteras under första delen av 2016. Under Plattformsdagarna genomförde Boverket semina-riet Tillgänglighet och användbarhet – miljöer för oss alla!
och efterföljande workshop genomförde myndigheten i samarbete med Statens fastighetsverk. Tyngdpunkten låg på de regler som finns när det gäller tillgänglighet och speciellt enkelt avhjälpta hinder.
Boverket har genomfört en rad föresläsningar inom om-rådet och arbetat med tillgänglighetsomom-rådet på PBL kunskapsbanken , med nya vägledningstexter om ändring av byggnader.
DELMÅL 3
Fler kommuner ska ha inventerat sitt
flerbostadsbestånd ur tillgänglighetssynpunkt Under 2015 har Boverkets arbete med delmål 3 präglats av det ekonomiska stöd för att tillgänglighetsinventera flerbostadshus som kommuner har sökt åren 2014 och 2015. Under hösten 2015 påbörjades slutrapporter både för delmål 3 och för det ekonomiska stödet.
DELMÅL 4
Funktionshinderperspektivet ska tydligt avspegla sig i den fysiska planeringen vid utgången av 2016 Boverket har under 2015 arbetat med uppföljning och vägledning i översiktsplaneringsfrågor inom såväl reger-ingsuppdrag som övrig verksamhet i stort. Tillgänglig-hetsaspekten har behandlats i vägledningen för Hållbar ut-veckling i fysisk planering och PBL-processer19. Boverket
ser att allt fler kommuner har fokus på tillgänglighets- frågorna redan i översiktsplanen. Vägledningen har som syfte att peka på betydelsen av att ha med sig denna fråge-ställning i översiktsplaneringen och dessutom förstå inne-börden av tillgängligheten som allmänt intresse.
Representanter från översiktsplaneringsgruppen har suttit med i Boverkets särskilda arbetsgrupp för tillgänglighets-frågor. Här har utbyte och dialog skett i tillgänglighets- relaterade frågor, både internt och med organisationer som representerar olika funktionsnedsatta grupper.
DELMÅL 5
Senast 2016 ska landets kommuner utöva en väl fungerande hantering av bostadsanpassnings-bidraget med en hög grad av rättssäkerhet Av delmål 5 framgår att Boverket inom ramen för sin tillsyn ska medverka till att landets kommuner ska utöva en väl fungerande hantering av bostadsanpassningsbidraget med hög grad av rättssäkerhet. Delmålet sammanfaller väl med målet för Boverkets tillsynsverksamhet.
18 Enkelt avhjälpt i lokaler, ISBN 978-91-7563-201-8. 19 ISBN 978-91-7583-215-9 (pdf).
För att följa upp utvecklingen i kommunerna och hanter-ingen av bidraget har Boverket under 2015 genomfört en uppföljande undersökning av kommunernas hantering av bidraget. Arbetet kommer att publiceras i en rapport under 2016 och i en slutredovisning av arbetet med delmål 5. 1.1.4.6 ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA
BOSTADSBOLAG
Enligt 4 § förordning (2011:1159) om allmännyttiga kom-munala bostadsaktiebolag ska Boverket varje år samman-ställa uppgifter om gjorda värdeöverföringar från de all-männyttiga kommunala bostadsaktiebolagen. Vidare ska myndigheten följa bolagens utveckling och roll på bostads- marknaden inklusive de förändrade förutsättningarna för bostadsaktiebolagen när det gäller konkurrens, valfrihet, segregation samt modernisering och underhåll av beståndet. Boverket ska även följa de allmännyttiga och kommunala bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden. I rapporten Värdeöverföringar från allmännyttiga
kommunala bostadsaktiebolag för räkenskapsåret 2013 (Rapport 2015:3) konstaterar Boverket att av de 260
allmännyttiga bostadsbolagen som har lämnat uppgifter har 61 procent inte lämnat någon värdeöverföring, 35 procent har lämnat värdeöverföringar med tillåtet belopp och 4 procent har lämnat värdeöverföringar utöver tillåtet belopp. Orsakerna till de otillåtna utdelningarna varierar. Något bolag har ägardirektiv som anger en viss avkast-ning medan andra bolag har använt sig av fel
statslåne-ränta. I ett fall handlar det om återbetalning av aktieägar-tillskott, i ett annat om förvärv av dotterbolag. Ett bolag har under flera år lämnat värdeöverföringar med otillåtet belopp.
De totala värdeöverföringarna från bostadsbolagen till ägarna/systerbolag uppgår för 2013 till nästan 1,2 mil-jarder kr. Av detta belopp utgör undantagen enligt lagstift-ningen20, drygt 1 miljard kr. De tre allmännyttiga
bostads-bolagen i Stockholms stad svarar för huvuddelen av undantagen, runt 90 procent.
Enligt förordning (2011:1159) om allmännyttiga kommu-nala bostadsaktiebolag ska Boverket bland annat följa de allmännyttiga och kommunala bostadsföretagens utveck-ling och roll på bostadsmarknaden. I uppdraget ingår de förändrade förutsättningarna för bostadsaktiebolagen när det gäller konkurrens, valfrihet, segregation samt modern-isering och underhåll av beståndet efter det att den nya lagen för de kommunala allmännyttiga bolagen kom 2011. I rapporten De allmännyttiga bostadsföretagens
utveck-ling på bostadsmarknaden 2013 och 2014 (Rapport
2015:11) behandlas för första gången frågan kring segre-gation. En uppdatering av valfrihetsfrågan utifrån försälj-ningar och ombildförsälj-ningar tas upp. Rapporten bygger på ett underlag från Statistiska centralbyrån (SCB) samt på Boverkets Bostadsmarknadsenkät från 2014 avseende 2013 och utvecklingstendenser under 2014.
20 Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag.
21 Boverkets vägledning för plan- och bygglagens hållbarhetsbestämmelser (dnr 193/2014).
22 http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/oversiktsplan/hallbar-utveckling-i-oversiktsplaneringen/ Hämtad 2016-01-29.
1.1.5 Handbok/vägledning
1.1.5.1 VÄGLEDNING PBL HÅLLBARHETSBESTÄMMELSER
Enligt uppdrag från regeringen har Boverket tagit fram en vägledning till plan- och bygglagens hållbarhetsbestäm-melser21. Regeringsuppdraget gjordes i samverkan med
Tillväxtverket och Naturvårdsverket. Arbetet med väg- ledningen skedde även i nära dialog med SKL, länsstyrel-serna och en referensgrupp bestående av personer med erfarenhet inom såväl översiktsplanering som fysisk planering.
Vägledningen avgränsades till hållbar utveckling inom översiktsplaneringen. I mitten av september 2015 publi- cerades Vägledningen för Hållbar utveckling i
översikts-planeringen på PBL kunskapsbanken22. Under november
2015 genomfördes slutligen ett webbseminarium som vände sig till kommunala tjänstemän och politiker där vägledningen presenterades.
1.1.5.2 GODA LJUDMILJÖER – BULLERFRÅGOR Sedan några år bedrivs en nationell samordning av om-givningsbuller. Boverket deltar i samverkan med Natur-vårdsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Folkhälso-myndigheten och länsstyrelserna. Syftet med samverkan är att utveckla en samsyn och en gemensam kunskapsbas i bullerfrågor, att utbyta erfarenheter och identifiera behov av ökade kunskaper och att kommunicera resultaten av samordningen. Arbetet bedrivs inom olika områden med
representanter för ovan nämnda myndigheter och av- rapporteras löpande till en styrgrupp.
Under året har tre olika arbetsgrupper tagit fram underlag för beslut 2016. Dessa är riktvärden och kunskapsunder-lag om stomljud och vibrationer, lågfrekvent ljud från trafik och andra källor utanför byggnader och översyn av nationella metoder för beräkning och mätning av buller. Under året har flera beslut tagits inom bullerområdet som särskilt berör möjligheterna att bygga bostäder i miljöer som påverkas av omgivningsbuller. Ändrade regler om buller i plan- och bygglagen och miljöbalken trädde i kraft 2 januari 2015. Ytterligare regeländringar med kopp-ling till dessa, beslutades av riksdagen i november med ikraftträdande 1 januari 2016. Regeringen har även beslutat om en förordning med riktvärden för trafikbuller som gäller sedan 1 juni 2015.
Boverket har under en period bidragit med expertresurser till regeringskansliet för arbetet med regeländringarna. Den nya situation som ändringarna innebär har medfört ett behov av informationsinsatser från Boverket. Ett flertal in-komna frågor, önskemål om medverkan i externa arrange-mang och förfrågningar om stöd och vägledande informa-tion vittnar om behov av mer utförliga underlag. Genom samverkan mellan flera berörda enheter och Boverkets svarstjänst, har frågor besvarats. Boverket har även med-verkat vid ett flertal externa arrangemang och diskuterat bullerfrågor vid ett webbseminarium under juni.
1.1.5.3 BARNS OCH UNGAS UTEMILJÖER
Skolans och förskolans utemiljöer är centrala delar av vardagen för de flesta barn och unga. Trenden i stads- byggandet idag är dock att friytorna för barn och unga minskar och deras rörelsefrihet begränsas. Samtidigt stiger ohälsotalen bland barn och unga med ökad psykisk ohälsa och mindre fysisk aktivitet.
Boverket har under 2014 haft regeringens uppdrag att till-sammans med tankesmedjan Movium, Sveriges lantbruks-universitet, ta fram en vägledning för barns och ungas ute-miljö med särskilt fokus på skolgårdar och förskolegårdar23.
Boverket har också samverkat med Folkhälsomyndigheten, Statens skolverk, Sveriges kommuner och landsting samt haft ett nära samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet. Uppdraget slutrapporterades till regeringen (Närings- departementet) i början av året i och med vägledningen
Gör plats för barn och unga! En vägledning för plane-ring, utformning och förvaltning av skolans och för-skolans utemiljö (Rapport 2015:8). De delar av
vägled-ningen som rör planering och prövning enligt PBL finns som särskilda vägledningstexter om barns och ungas ute-miljö på PBL Kunskapsbanken.
I arbetet med vägledningen framkom behovet av att för-tydliga kravet i PBL på friyta vid skola och förskola. Boverket beslöt därför att ta fram allmänna råd gällande friyta vid fritidshem, skola, förskola och liknande verk-samhet kopplade till 8 kap. 9 § andra stycket PBL. De allmänna råden lyfter fram vilka kvaliteter som bör känne- teckna barns och ungas utemiljö vid skola, förskola och fritidshem samt var friytan bör vara placerad i relation till verksamheten. Förslaget till allmänna råd, konsekvensut-redning och vägledning remitterades under senhösten 2014 och fick stort positivt gensvar. Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, för-skolor, skolor eller liknande verksamhet trädde i kraft 1 mars 201524.
I juni 2015 genomförde Boverket tillsammans med Movium en nationell konferens under två dagar varav konferensens första dag filmades av Utbildningsradion som har sänt före- läsningarna i Kunskapskanalen25. Barns och ungas
ute-miljö har även varit med i Boverkets webbseminarium Planera för en god livsmiljö och Boverket har också före-läst om vägledningen vid flera tillfällen, bland annat på Sweden Green Building Conference under september 2015.
Boverket har även tagit fram en rapport med internationell utblick för att belysa regelverk som rör barns och ungas utemiljö i fem nordiska och europeiska länder, Barns och
ungas utemiljö – en europeisk utblick. Planering av förskole- och skolmiljöer i Norden, England och Frankrike. (Rapport 2015:30).
23 Dnr 147/2014.
24 Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet, FRI 1. 25 http://www.ur.se/produkter/. Hämtad 2016-02-05.
1.1.6.1 STÖD TILL ALLMÄNNA SAMLINGSLOKALER Tabell 3 Stöd till allmänna samlingslokaler
2015 2014 2013
Antal utbetalningar 132 94 82
Utbetalt belopp mnkr 28,6 31,8 31,4
- varav investeringsbidrag 19,8 23,1 22,6
- varav bidrag för
verksam-hetsutveckling 8,8* 8,8* 8,8*
- varav bidrag till samlings-lokalhållande föreningars
riksorganisationer -* -* -*
Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso. *3,98 miljoner kr avser beviljat stöd till riksorganisationerna Folket hus och parker, Bygdegårdarnas riksförbund och Våra gårdar. Ingår i ”varav bidrag för verksamhetsutveckling”. (3 st till organisationer och 12 st till ung01).
Stöd lämnas enligt förordning (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler. Stödet kan ges dels som inves-teringsbidrag, dels som utvecklingsbidrag.
INVESTERINGSBIDRAG
Till beslutsomgång 2015 inkom sammanlagt 231 ansök-ningar om stöd, varav Boverket beviljade 98 ansökansök-ningar motsvarande 23,4 miljoner kr. Boverket beslutade om stöd i maj 2015. Ansökningsperioden var 1 januari till 31 dec- ember 2014.
Under året genomförde Boverket tillsammans med Sam-lingslokaldelegationen en studieresa i Stockholmsområdet med syfte att besöka allmänna samlingslokaler samt delta i seminarier.
BIDRAG FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING
Av årets anslag på totalt 8,8 miljoner kr har knappt 4 mil-joner kr fördelats för verksamhetsutveckling till riksorga-nisationerna; dels för organisationernas allmänna utveck-lings-, informations- och rådgivningsarbete, dels för respektive organisations arbete i anslutning till ansökningar om statligt stöd. De knappt 4 miljoner kr har fördelats en-ligt följande: 1,6 miljoner kr till Folkets Hus och Parker, 1,5 miljoner kr till Bygdegårdarnas Riksförbund och 0,9 miljoner kr till Våra Gårdar.
Till beslutsomgången för 2015 inkom sammanlagt 50 ansökningar om stöd, varav Boverket beviljade 12 ansökningar, motsvarande 4,8 miljoner kr. Boverket beslutade om stöd vid ett tillfälle under 2015. Ansök-ningsperiod var 1 september 2014 till 31 augusti 2015. Enligt regeringsuppdrag har utvecklingsbidraget följts upp under 2015 i rapporten Uppföljning av
verksam-hetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler
(Rapport 2015:13). I rapporten har stödet även redovisats ur ett genusperspektiv.
1.1.6.2 BIDRAG TILL ÅTGÄRDER MOT RADON I BOSTÄDER
Tabell 4 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
2015 2014 2013
Antal utbetalningar 651 1913 1920
Utbetalt belopp mnkr 7,8 22,9 22,4
Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso. Boverket administrerar statens bidrag till radonsanering i egnahem tillsammans med landets länsstyrelser. Bidraget håller på att avvecklas och sista dag för att söka bidraget var den 31 december 2014. Under 2015 har arbetet främst bestått av att hantera begäran om utbetalning i tidigare beviljade ärenden.
1.1.6.3 STÖD TILL ICKE-STATLIGA KULTURLOKALER Tabell 5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler
2015 2014 2013
Antal utbetalningar 15 9 9
Utbetalt belopp mnkr 8,3 9,4 9,9
Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso Stöd till icke-statliga kulturlokaler infördes 1990 genom förordning (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler.
Till 2015 års beslutsomgång som inträffade i februari 2015 inkom sammanlagt 34 ansökningar om stöd, varav Boverket beviljade 18 ansökningar, motsvarande ca 9,9 miljoner kr.
Ansökningsperioden var 1 oktober 2013 till 30 september 2014. För ansökningar som kommit in 2015 fattas beslut av Samlingslokaldelegationen under februari 2016. 1.1.6.4 JÄMSTÄLLDHET I OFFENTLIGA MILJÖER Tabell 6 Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer
2015 2014 2013*
Antal utbetalningar 15 6
-Utbetalt belopp mnkr 15,2 5,0
-Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso *Bidraget infördes 2014
Företag, kommuner med flera kan söka stöd till utveck-lingsprojekt som på ett varaktigt sätt bidrar till jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter. Stöd lämnas enligt förordning (2013:1102) om stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter. Stöd får ges till den som avser att genomföra ett utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter som innebär fysiska, strategiska eller metodutvecklande åt-gärder. Stödet trädde i kraft 1 februari 2014 och är sökbart till och med 31 mars 2016.
Till 2015 års beslutsomgång inkom sammanlagt 54 ansök-ningar om stöd. Boverket har under 2015 beviljat 14 ansök- ningar. Projekten har beviljats stöd för åtgärder som på ett tydligt sätt bidrar till integrering ur ett jämställdhetsper-spektiv genom åtgärder i bland annat fritidslokaler, på lekplatser, parker och torg och med en geografisk sprid-ning över hela landet.
Boverket anordnade under året en inspirationsträff i Stockholm för alla som beviljats stöd.
1.1.6.5 STÖD TILL HÅLLBARA STÄDER Tabell 7 Stöd till hållbara städer
2015 2014 2013
Antal utbetalningar 37 17 24
Utbetalt belopp mnkr -8,2* 3,2 10,6
Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso *Utbetalt belopp minus återkrav
Boverket betalar ut stöd till projekt för utveckling av håll-bara städer vilket innefattar förskott, att godkänna slutrap-porter för projekten och utbetalningar av resterande bidrag. Anslaget är inte längre öppet för nya ansökningar. Totalt beviljade delegationen under programperioden 2008– 2012 357 miljoner kr i stöd till sammanlagt 102 projekt, varav nio är stora och flerdimensionella investeringspro-jekt. Övriga 93 är planeringsprojekt som innefattar förstu-dier, processutveckling och informationsinsatser. Projekten löper under flera år, där de sista kommer att avslutas den 31 december 2016. Boverket har omprövat delegationens beslut och reducerat beviljade medel med den del som avser åtgärder som inte utförts. Totalt under program- perioden har 108 miljoner kr av ursprungligt beviljade medel återkallats. Boverket har även under program- perioden beslutat om återkrav av utbetalt stöd med ca 52 miljoner kr, varav ca 30,8 miljoner kr under 2015. Våren 2015 lämnades nio lägesrapporter in. Alla läges-rapporter innehöll tillräcklig information för Boverkets tillsyn. Åtta ansökningar om ändringar hanterades. 38 be-slut togs under året om godkännande av be-slutrapport och fastställande av slutligt stöd för avslutade projekt.
1.1.7
Föreskrifter och allmänna råd
En förändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anord-ningar beslutades under slutet av året med ikraftträdande 1 januari 201626. Denna ändring innehåller kompetenskrav
på de nationella besiktningsorgan som är ackrediterade för uppgifter mot författningen. Ackrediteringsmyndigheten Swedac behöver dessa regler för sina ackrediteringar av nationella besiktningsorgan, eftersom de upphävt sina egna tidigare regler efter 2015.
1.1.7.1 LOGGBOK
Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utreda om det finns förutsättningar för att reglera ett dokumentations-system för byggprodukter vid nybyggnation, kallat logg- bok, i byggregelverket. Boverket har, i samråd med Trafik-verket, Transportstyrelsen, Naturvårdsverket och
Kemi-kalieinspektionen, bedömt att det finns sådana förutsätt-ningar. Boverket redovisade uppdraget under december27.
Boverket föreslag innebär att loggbok ska tas fram och användas för vissa byggnadsverk, men att byggherren själv kan välja vilket loggbokssystem som ska användas, bara vissa grundläggande krav uppfylls. För de byggnads-verk som inte omfattas av regleringen ska det fortfarande vara frivilligt att använda loggbok.
Användningen av loggbok kommer därmed att spridas till de byggherrar som idag inte intresserar sig för denna typ av dokumentering. Förutom ett förslag på bestämmelse om att loggboken ska bevaras, föreslår Boverket inte några detaljerade regler om loggbokens utformning.
26 Se Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd. (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna
anordningar (BFS 2015:8).
Inom målområde Fungerande bostads-marknad har Boverket genomfört en rad aktiviteter i syfte att utveckla förståelsen för marknadens funktionssätt. Det har till exempel skett genom olika typer av analyser som pekar på hinder för en välfungerande marknad. Genom att peka på olika problem och visa på behovet av korrigerande åtgärder, kan myndigheten göra det enklare för beslutsfattare och andra aktörer att komma med bättre lösningar för att marknaden ska fungera så bra som möjligt.
Boverket gör både kvantitativa och kvalitativa analyser samt utredningar utifrån diverse perspektiv, som utgår från den en-skildes, företagens eller myndigheternas behovsbild. Området bostadsmarknad omfattar olika typer av bostäder och upp- låtelseformer, och innefattar både stad och land.
MÅLOMRÅDE
Fungerande
bostadsmarknad
1.2.1 Resursanvändning
Tabell 8 Resursanvändning inom målområde Fungerande bo-stadsmarknad
2015 2014 2013
åak mnkr åak mnkr åak mnkr
Intäkter av anslag* 474,2 589,6 556,1 Övriga intäkter 111,8 104,2 121,7 Årets kapital-förändring -15,2 -27,1 -108,6 Kostnader -570,8 -666,8 -569,2 -Förvaltnings- kostnader -133,1 -117,8 -32,0 -Transfere-ringar -437,7 -549,0 -537,2 Åak 118,1 116,1 97,5 Källa: Agresso
*Merparten av bidragsutbetalningarna (transfereringarna) låg 2014 under Effektiv statsförvaltning. 2015 har dessa flyttats till Fungerande bostadsmarknad. Nästan alla av myndighetens bidrag (solcellstödet undantaget) är finansierade med anslag.
Figur 5 Prestationstypernas i antal årsarbetskrafter per år inom målområdet Fungerande bostadsmarknad. Källa: Agresso.
För att bidra till måluppfyllelse inom målområdet har Boverket genomfört aktiviteter som styr mot de långsik-tiga strategiska målen samt de ettåriga etappmålen. Kunskapsunderlag utgör den största prestationstypen inom målområdet. De strategiska målen för målområdet Fungerande bostadsmarknad är
•
ökad rörlighet på bostadsmarknaden och bättre nyttjande av beståndet – för kvinnor och män, flickors och pojkar på lika villkor•
ett ökat bostadsbyggande –som har både kvinnors och mäns, flickors och pojkars situation i åtanke•
förenkla medborgarnas och företagens vardag – som har både kvinnors och mäns, flickors och pojkars situation i åtanke.Under 2015 har Boverket fortsatt arbetet enligt den strate-giska inriktningen med att stödja den regionala nivån som förutsättning för att verka för en jämställd fungerande marknad.
Det har gjorts bland annat genom en rad uppdrag, exem-pelvis regeringsuppdraget kring andrahandshyresmark-naden, och egeninitierade projekt. Under slutet av året genomfördes en omfattande regional satsning på att besöka flera kommuner i varje län. Syftet var att få en samlad bild av läget i landet över kommunernas strategiska planbered-skap av bostadsförsörjningen. Både nybyggandet men också hur det befintliga beståndet ska kunna användas bättre var i fokus.
