Vilka är insatserna som beskrivs

Rehabiliteringsplanering

Om den försäkrade har rätt till sjukpenning ska behovet av rehabi- litering utredas. Handläggaren ska göra en planering för hur den för- säkrade så snart som möjligt ska kunna återgå i arbete.

Syftet med att göra en plan för återgång i arbete är att klargöra för alla inblandade hur den försäkrades väg tillbaka till arbete eller annan syssel- sättning ser ut. Planen är också ett verktyg för att ta tillvara den försäk- rades förmågor i processen från sjukskrivning till egen försörjning genom arbete. Planen en naturlig del av handläggningen genom hela ärendet eftersom du som handläggare i samråd med den försäkrade ska se till att behovet av rehabilitering snarast klarläggs och att de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering vidtas.7

Det är alltså handläggarens registrering av plan för återgång i arbete, som är grunden för de data som redovisas i dessa diagram.8

Handläggaren kan också besluta om att genomföra ett avstäm- ningsmöte eller en SASSAM-kartläggning. Avstämningsmöte är en av de insatser som Försäkringskassan kan använda för att bedöma den försäkrades medicinska tillstånd och arbetsförmåga och för att kunna planera för olika typer av rehabiliteringsåtgärder. SASSAM är den utredningsmetod som Försäkringskassan i första hand använ- der. SASSAM står för Strukturerad Arbetsmetodik för Sjukfallsut- redning och SAMordnad rehabilitering. Dessa metoder beskrivs ytterligare i kapitel 5.

7 _{Vägledning 2015:1, version 12 s. 292.}

8 _{Från och med den 1 juli 2018. har arbetsgivaren en skyldighet att ta fram en plan för återgång}

SOU 2020:6 Utvecklingen inom sjukförsäkringen

Figur 8.10 Andelen startade sjukpenningärenden med eller utan insats Med insats avses avstämningsmöte, SASSAM eller

rehabiliteringsplanering 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0% 100,0%

Kvinna Man Kvinna Man

2013 2018

Andel av startade sjukpenningsärenden med startdatum under 2013 resp 2018 som vid uttagtilfället 2019-11-06 har eller saknar insats. Med insats menas minst en förekomst av någan av följande mätpunkter (Avstämningsmöte, Rehabiliteringsplanering,, SASSAM)

UTAN_INSATS AVSTÄMNINGSMÖTEN REHABPLAN SASSAM

Källa: Försäkringskassan.

Omkring 75–85 procent av samtliga sjukärenden under åren 2006, 2010 och 2013 var ärenden där ingen av de ovan nämnda insatserna gjordes, se också föregående diagram. För 2018 var motsvarande siffra 96 procent, där ingen insats gjordes. När det gäller de insatser som redovisas så var förekomsten av någon av dessa insatser under 2013 mellan 8,2 och 13 procent av startade sjukpenningärenden. 2018 har motsvarande andel sjunkit kraftigt till mellan 0,2 och 2,2 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män är marginell.

De flesta sjukfall avslutas före dag 60 utan att det behövs någon särskild insats från Försäkringskassans sida. Det sker så att säga ett naturligt tillfrisknande och återgång i arbete vid de flesta sjukdo- marna. Vissa sjukdomar kan dock leda till en längre tid med nedsatt arbetsförmåga. Det kan då leda till den försäkrade kan behöva in- satser från Försäkringskassans sida för att se om det går att förkorta sjukdomsperioden.9 _{Nedan visas diagram för utvecklingen av sjukfall}

längre än 60 dagar med avseende på förekomsten av ingen eller minst en aktivitet för 2013 och 2018.

9 _{I detta sammanhang bortser vi från arbetsgivares, hälso-och sjukvårdens, Arbetsförmedlingens}

eller socialtjänstens behandlande och/eller rehabiliterande insatser, som givetvis kan vara helt avgörande för att möjliggöra en återgång i arbete.

Utvecklingen inom sjukförsäkringen SOU 2020:6

Figur 8.11 Andel av ärenden längre än 60 dagar med aktiviteter Ärenden med ingen eller minst en av aktiviteterna

Avstämningsmöten, SASSAM eller Rehabiliteringsplanering

0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0% 100,0% 0 1 2 >=3 0 1 2 >=3 2013 2018 Källa: Försäkringskassan.

Vad gäller uppgifter för 2018 kan viss efterregistrering ske så att de slutliga totala uppgifterna kan skilja sig från dem som ligger till grund för ovanstående och följande diagram. Dessa bedöms dock inte på- verka de konstaterade trenderna för den utveckling som beskrivs.

För sjukfall längre än 60 dagar fick den försäkrade i fem av tio fall någon av aktiviteterna 2013. Under 2018 fick en av tio en sådan aktivitet.

Utvecklingen av dessa tre typer av insatser kan också illustreras av nedanstående diagram.

SOU 2020:6 Utvecklingen inom sjukförsäkringen

Figur 8.12 Utvecklingen av antal avstämningsmöten, SASSAM,

Rehabiliteringsplanering 2004 2018 (totalt) 0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Källa: Försäkringskassan.

Avstämningsmöten och SASSAM började 2003 att användas som metoder i Försäkringskassans utredningsarbete inom sjukförsäk- ringen. De kom att bli viktiga inslag i arbetet med att uppnå det så kallade halveringsmålet i utbetalda sjukpenningdagar till 2008. På senare år har de använts i allt mindre utsträckning.

I de sjukfall där avstämningsmöte genomförts under 2013 har av- stämningsmötet i omkring 60 procent av fallen skett under sjuk- fallets första 180 dagar. Drygt 20 procent har skett mellan dag 180 och 365, tio procent har skett efter ett–två år och cirka fem procent har skett efter två års sjukfrånvaro.10 _{Under 2018 genomfördes dessa av-}

stämningsmöten i omkring 17 procent av fallen de första 180 dagarna i sjukfallet. I stället sker avstämningsmöten 2018 i huvudsak då sjuk- fallet varat mellan ett år och två år.11

Drygt 80 procent av SASSAM-kartläggningarna genomfördes 2013 under de första 180 sjukdagarna.12 _{2018 genomfördes cirka 11 pro-}

cent av de drygt 2 000 registrerade SASSAM-kartläggningarna under motsvarande tidsperiod.13

10 _{SOU 2015:21, s. 563.}

11 _{Inhämtade uppgifter från Försäkringskassan.} 12 _{SOU 2015:21, s. 564.}

Utvecklingen inom sjukförsäkringen SOU 2020:6

Ställningstagande till samordning

Sedan 2012 görs en registrering i Försäkringskassans diagnos- och arbetsgivarregister om dem som uppbär sjukpenning bedöms ha be- hov av samordnade insatser för att återfå arbetsförmågan. Genom att utreda behovet av samordning tar Försäkringskassan ställning till vilka insatser som behövs för att utreda rätten till ersättning och utreda mål och behov av samordningsinsatser.

Figur 8.13 Utvecklingen av ställningstagande samordning behövs inte

0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Samordning behövs inte

Källa: Försäkringskassan.

Under 2013 bedömdes att samordning var obehövlig i cirka 109 000 sjukfall. 2018 bedömdes den försäkrade inte vara i behov av samord- nande insatser i 319 000 sjukfall. Samordning bedömdes inte nöd- vändig i tre gånger fler fall under 2018 jämfört med 2013.

Försäkringskassan har på vår förfrågan kommenterat utvecklingen av de ovan nämnda aktiviteterna (eller aktivitetsmätpunkter som För- säkringskassan benämner dem) nedan:

Aktivitetsmätpunkternas utveckling påverkas dels av tillgängliga resur- ser där avdelningen under senare år tvingats minska de ärenden som kan få aktiva samordningsinsatser. Detta märks kanske tydligast i antalet avstämningsmöten och rehabiliteringsplaner. Beträffande SASSAM så har denna utredningsform inte prioriterats då den är kostnadskrävande.

SOU 2020:6 Utvecklingen inom sjukförsäkringen

I stället har antalet telefonutredningar över tid ökat då detta är vårt ut- talade förstaval för utredningar.14