Eftersom denna studie är, som jag nämnt tidigare, en liten studie med tre respondenter kan inga större slutsatser dras. Istället får studien fungera som ett komplement till forskning och litteratur i strävan efter att beskriva hur mottagningen av nyanlända elever i grundskolans tidigare år kan, och bör, fungera. De intervjufrågor som jag använt täckte, i stort sett, det jag ville veta. Några frågor kunde formulerats om, till exempel den nionde frågan till lärarna: ”Vad , tycker du, är det mest positiva och givande med att jobba med nyanlända barn?”. Jag förstod på lärarna att de tyckte att frågan var svår och generaliserande att svara på. Dock var det en intressant fråga att få svar på. Jag är medveten om att jag har tolkat intervjusvaren utifrån mina erfarenheter och kunskaper. Om någon annan hade genomfört, skrivit ut och tolkat de inspelade intervjuerna hade de förmodligen inte kommit fram till samma resultat som jag. Det hade därför varit bra för validiteten att vara två i detta arbete. De tre intervjuer som genomfördes gav endast ett fåtal praktiska tips på hur arbetet med nyanlända elever kan gå till. I stället talade lärarna och mottagningssamordnaren om övergripande insatser som att anpassa undervisningen efter eleverna och vikten av en öppen inställning till elever och föräldrar med
utländsk bakgrund. Detta kan bero på mitt sätt att formulera frågorna. Om jag tydligt hade frågat efter praktiska tips hade jag troligtvis fått sådana.
Den problematik som, enligt mottagningssamordnaren, kan uppstå när de svenska eleverna kommer i kontakt med de nyanlända eleverna intresserar mig. Hon berättar om de svenska föräldrarnas oro när deras barn fick möta de elever som upplevt krig och trauman. Hur skulle jag som lärare bemöta sådana reaktioner? Den uppgivenhet som lärare ett beskrev att hon kände som nyutbildad lärare kan jag känna igen. Vad ska jag göra med de barn som inte talar svenska? Ingen av de båda lärarna minns att de fick någon utbildning i arbete med nyanlända elever, eller elever med utländsk bakgrund som inte talar svenska. De kan inte heller minnas om Lgr 80 var till någon hjälp. De beskriver att den plan för arbetet i svenska som andraspråk som arbetades fram på nittiotalet inte fungerade speciellt bra. Nu har Skolverket (2008) givit ut ett nytt dokument om hur arbetet med de nyanlända eleverna bör gå till. Förhoppningsvis når denna skrift ut till de kommuner, skolledningar och lärare som kan få hjälp av dess innehåll. Jag har också insett hur viktigt det är med samarbete mellan flera yrkesgrupper och myndigheter, men att det är svårt att genomföra en större förändring om den inte sker på organisationsnivå. Under arbetet med den här uppsatsen har jag förstått hur viktig lärarens värdegrund och attityd är i arbetet med de nyanlända eleverna. För att läraren ska kunna bedriva interkulturell undervisning krävs att läraren själv är öppen för kulturer som inte liknar den egna kulturen.
Antal-Lundström, I. (1997). Musikens gåva. Uppsala: Konsultförlaget AB.
Almqvist. K., Eriksson, A & Socialstyrelsen. (1992). Flyktingbarn. Stockholm: Allmänna Förlaget.
Axelsson, M. (red.). (1999). Tvåspråkiga barn och skolframgång – mångfalden som resurs. Stockholm: Rinkeby Språkforskningsinstitut.
Bergstedt, B. & Lorentz, H. (red.). (2006). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur.
Bigestans, A. & Sjögren, A. (red.). (2001). Lyssna. Interkulturella perspektiv på multietniska skolmiljöer. Botkyrka: Mångkulturellt centrum.
Blob, M. (2004). Skolintroduktion för nyanlända flykting- och invandrarbarn. En översiktsstudie av arbetet i fyra storstadskommuner.
Centrum för forsknings- och bioetik (Uppsala universitet) & Vetenskapsrådet. Online. Internet. http://www.codex.vr.se/ Sökdatum:090115.
Davidson, B. & Patel, R. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Dagens Nyheter, Hamrud, A. (27/11 2008). Hemspråk ger elever bättre betyg. http://dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=856687
Eklund, M. (2003:34). Interkulturellt lärande. Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början. Luleå tekniska universitet. Institutionen för Lärarutbildning. Avdelningen för Forskarutbildning.
Ekstrand, LH., Löfgren, H. & Petersen, B. (1985). Invandrarelever i svensk skola på 1980-talet: Resultat och debatt. (Rapp: 57: 501) Malmö: Lärarhögskolan, institutionen för pedagogik.
Engström, K. (2008). Det mångkulturella klassrummet – villkor och möjligheter. Växjö: Växjö universitet.
Ewers, A. & Yesil, R. (2007). Nyanlända flykting- och invandrarbarns skolintroduktion. En jämförande studie av två skolors arbetssätt. Södertörns högskola.
Floyd, C. (red.). (2004). Möten. En inspirationsbok om migration. Kristianstad: Kritianstads boktryckeri AB.
FN:s generalförsamling. (1989). FN:s konvention om barnets rättigheter. Online. Internet.
http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/020521/a2fe554 24340e999aed047eb281537d7/fn_891120.pdf. Sökdatum: 081226.
Halinder, A. & Risan, P. (1993). Flykting igår och idag. Skellefteå: Artemis bokförlag.
Hedberg, A. (2007). Skolintroduktion av nyanlända elever i grundskolan. En studie av den kommunala skolintroduktionen av nyanlända elever i grundskolan i Södertälje kommun. Södertörns högskola.
Introduktionsenheten för flyktingbarn i Göteborgs kommun. (2001). Med rätt att bli sedd – Introduktion av nyanlända flyktingbarn. Göteborg: Swea Media.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kärre, M. (red.). (1980). Invandrare i vård, skola, barnomsorg. Nacka: Esselte Herzogs.
Lahdenperä, P. (1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? En textanalytisk studie av åtgärdsprogram förelever med invandrarbakgrund. Stockholm: HLS Förlag
Lahdenperä, P. (red.). (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Lahdenperä, P. (red.). (1995). Interkulturella lärprocesser. Stockholm: HLS Förlag Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, S & Rystad, G. (red.). (2000). Att möta främlingar. Lund: Arkiv förlag. Lärarnas tidning. (2008) Nummer 19, årgång 19.
Malmström, C. (red.). (2006). Satsa på barnens vardagsmiljöer – mottagande och introduktion av flyktingbarn och ungdomar. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Maslow. A. (1943). A Theory of Human Motivation. Psychological Review: 50, 370- 396.
Myndigheten för skolutveckling. (2007). Förslag till Nationell strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar.
Myndigheten för skolutveckling. (2003). Starkare än du tror. Stockholm: Liber. distribution.
Myndigheten för skolutveckling. (2005). Vid sidan av eller mitt i? Stockholm: Liber. Passer, W. M. & Smith, E. R. (2007). Psychology. The sience of mind and behavior.
Rutter, J. (1994). Refugee children in the classroom. Oakhill: Threntham Books Limited
Skolverket. (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm: Fritzes.
Skolverket, Jönsson, E. (2007). Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever. Redovisning av ett regeringsuppdrag.
Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
Skolöverstyrelsen. (1988). Hemspråksklasser och sammansatta klasser. Kommentarmaterial Lgr 80. Stockholm: Liber.
Skolöverstyrelsen. (1985). Svenska som andraspråk: grundläggande färdigheter. Kommentarmaterial Lgr 80. Stockholm: Liber.
Skolöverstyrelsen. (1989). Svenska som andraspråk. Läs- och skrivinlärning. Kommentarmaterial Lgr 80. Stockholm: Liber.
Socialstyrelsen, Nyström, E. (1998). Integrering – inte isolering. SoS rapport 1998:18 Spånga: Socialstyrelsen.
Statistiska centralbyrån. (2005). Tillsammans – integration i det svenska samhället. studie av åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Stockholm: HLS Förlag.
Statistiska centralbyrån. (2008). Integration – en beskrivning av läget i Sverige. Online.Internet.
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LEO105_2008AO1_BR_BE57BR08 01.pdf Sökdatum: 090115
Uddholm, M. (2003). Pedagogen och den musikaliska människan. Mölndal: Musikförlaget Lutfisken AB.
Utbildningsdepartementet. (1985:1100) Skollag. Online. Internet.
www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&dok_id=SFS1985:1100 Sökdatum: 081226.