Installationen vid Sollentuna Energ

Sollentuna Energi ägs till 100 procent av Sollentuna kommun och har ett 40-tal anställda. Bolaget omsätter runt 300 MSEK och levererar årligen 450 GWh el till 24 400 kunder i

regionen.145 Nätområdet är mycket samlat och innefattar i stort sett bara tätort. Den 20 maj 1997 påbörjade nätbolaget, som ett av de första i landet, installationen av ett automatiskt mätinsamlingssystem. Sollentuna Energi valde att implementera en enda kommunikationslösning i hela nätområdet och valde Seneas CustCom-teknologi. Terminalen Counter 1000 monterades hos samtliga elkunder tillsammans med såväl befintliga analoga som nya digitala elmätare. Hos 600 kunder monterades terminaler som även klarar fjärrvärmeavläsning. Systemlösningen omfattade även 200 repeterare, 270 collectorer, 250 linjeledare och modem, 10 operatörsdatorer och en databasserver. Ungefär 14 000 mantimmar senare, den 31 december 1997, var monteringen i stort sett avklarad. Investeringen uppgick sammanlagt till 32 MSEK.

7.1.1 Organisation och administration

Sollentuna Energi valde att själva behålla kontrollen över installationsprojektet. Själva monteringsarbetet utfördes av två inhyrda entreprenadfirmor, men projektledning, förarbete och administration sköttes internt i samråd med Senea. Projektorganisationen omfattade en projektledare, fyra tekniker, tre administratörer och i genomsnitt tio externa montörer. Dessutom anställdes två nya personer till kundtjänst, vilka ansvarade för att enbart handlägga frågor från allmänheten gällande det nya mätinsamlingssystemet. Dessa blev särskilt insatta i projektet och kunde bemöta kunderna proffsigt och effektivt. Teknikerna arbetade halvtid med intern hantering i form av förmontering, programmering, packning och märkning av terminaler. Mycket tid kunde här sparas genom att komponenterna levererades utan kartonger, bara lätt inplastade. Resterande tid gick till att stötta och handleda montörerna i deras arbete (sortera terminaler, ta fram nycklar och kartor etc.). Administratörerna planerade hela

145

- 82 -

genomförandet och ansvarade för avisering och tidsbokning. All nödvändig information fanns samlad i 227 pärmar, en per nätstation, innehållande samtliga mätarbytesunderlag.

7.1.2 Logistik

Mycket arbete lades ned på att skapa ett effektivt materialflöde vid installationen. Ansvaret för de olika uppgifterna i projektet fördelades huvudsakligen på tre olika grupper; administratörer, tekniker (intern hantering) och montörer. Mellan dessa grupper var det avgörande att ha en öppen och frekvent kommunikation. Ett flödesschema för mätar- och terminalhanteringen i projektet åskådliggörs nedan.

Figur 7.1: Flödesschema för mätar- och terminalhanteringen på Sollentuna Energi (Källa: PowerPoint-presentation från Sollentuna Energi)

Sollentuna Energi gjorde upp avtal med två olika monteringsfirmor som ansvarade för montering av samtliga mätare och terminaler. Kostnaden för detta var 125 SEK per monterad trefasmätare med tillhörande terminal och 85 SEK per enfasmätare. Detta inkluderade även transportkostnader och ett återbesök hos kunden vid behov. Montörerna jobbade på ackord i olika lag och kunde avsluta arbetet efter avklarat dagsverke. Genom att anlita en extern part som var specialiserad på enbart montering uppnåddes hög effektivitet. Tekniker från Sollentuna Energi förberedde varje dag all utrustning till monteringen och tillhandahöll med kartor och nycklar. På så sätt kunde montörerna snabbt plocka tilldelat arbetsmaterial på morgonen och påbörja monteringsarbetet. I genomsnitt monterades 145 terminaler och 94 elmätare per dag, fördelat på tio montörer. Installationstakten var relativt jämn under projektet, men ökade något i slutet (max 175/dag).

I början av projektet monterades alla collectorer med tillhörande delar av tekniker från Sollentuna energi, vilket tog ungefär en halv dag per collector. Monteringen av terminaler och elmätare följde sedan strukturen i elnätet och gjordes områdesvis. En nätstation slutfördes innan man gick vidare till nästföljande. I de fall där mätaren satt placerad inomhus gjordes en avisering innan besöket och de flesta kunde då vara hemma vid avtalad tid. I annat fall ombads kunden ta kontakt och avtala en ny tid. Andelen mätare som montörerna misslyckades att sätta upp och som krävde större ingrepp var väldigt få, runt 20 av 24 400, mycket tack vare att installationen huvudsakligen skedde i tätort.

Leverans Uppackning Inregistrering Märkning med _terminalnr. Mätarhantering Administration Packning i plastlådor Märkning av plastlådor M O N T Ö R E R M O N T & D E M O N T E R I N G Kallförråd dörr 8 Terminalhantering

Leverans Uppackning Inregistrering Programmering Packning i plastlådor Märkning av plastlådor Kallförråd dörr 8 Programmering hos kund Kontorsbod vid förråd _{Tidsbeställningar} Mätarbytesunderlag Mätarreturer

- 83 -

Leverans av terminaler skedde dagligen, eftersom Senea tillverkade sina produkter parallellt med att installationen pågick. Något säkerhetslager fanns inte hos Sollentuna Energi, utan Senea ansvarade för att leverera ca 150 terminaler per dag. Detta upplägg fungerade i stort sett bra. En enda gång uteblev leveransen och då blev montörerna stående utan arbete. Leveranser av elmätare skedde fyra till fem gånger under hela projektet. Någon kontroll av elmätare och terminaler behövde inte genomföras, eftersom tillfredsställande kvalitet garanterades av leverantörerna enligt avtal.

Det var viktigt för framgången i projektet att kommunikationsstrukturen byggdes upp snabbt och att hela funktionaliteten testades i ett område innan monteringen fortsatte. På så sätt skedde en kvalitetssäkring och riskerna blev mindre i slutfasen av projektet. Trots detta var det många terminaler som inte fick kontakt när monteringen var färdig. Enligt Per Lilja vid Sollentuna Energi var monteringen lätt, det stora arbetet låg i att genom felsökning upprätta kontakt med samtliga mätpunkter. Ett år efter att installationen var färdig fick man fortfarande bara in ca 21 000 av mätvärdena och det skulle dröja ända till juni 1999 (1,5 år) innan samtliga mätpunkter hade kontakt.

Den övriga utrustning som behövde köpas in i samband med projektet innefattade framförallt bärbara datorer samt grå plastboxar, vilka användes vid förflyttning av mätare och terminaler till monteringsplats. De gamla elmätare som monterats ner och fortfarande var i gott skick (ca 6000) lyckades Sollentuna Energi sälja till Baltikum mot en symbolisk summa.

7.1.3 Drift och underhåll

Idag arbetar en person heltid med att övervaka och underhålla mätinsamlingssystemet. Hittills har ungefär en procent av terminaler och elmätare behövt bytas ut per år och under de sex år som systemet varit i drift har fem av de 270 collectorerna bytts ut. Stickprovskontroller av mätare och terminal genomförs årligen under två månader av en heltidsarbetande. I övrigt ser man inget större merarbete i all behandla en större mängd data, bara systemen fungerar. Någon direkt kommunikationskostnad har inte Sollentuna Energi för systemet eftersom denna sker via det egna el- och fibernätet. Däremot måste ett 20-tal terminaler av olika anledningar åtgärdas varje månad, vilket innebär att ungefär 1 % av terminalerna måste ses över årligen (20st x 12 mån/24 400 st).

7.1.4 Besparingar

De besparingar som har realiserats på Sollentuna Energi efter införandet av automatisk mätinsamling sammanfattas i följande punkter:

• Slipper kostnader för manuella avläsningar och registrering.

• Antalet anställda i kundtjänst har kunnat minskas från fem till tre personer, en besparing på 40 %.

• Mängden nätförluster har minskat med 1-2 % genom att de digitala elmätarna är mer rättvisande än de analoga.

• 5 % färre nyinvesteringar har behövt göras i nätet tack vare bättre kontroll på effektnivåerna, elnätseffektivisering.

• Övriga fördelar ligger i en enklare nätberäkning, att det är lättare för kundtjänst att diskutera med kunden och att tarifferna enkelt kan styras. Här finns dock inga exakta siffror.

7.1.5 Lärdomar från projektet

Om Sollentuna Energi fick möjlighet att göra om projektet idag skulle de enligt Per Lilja gå till väga på ungefär samma sätt som beskrivits. De skulle behålla kontrollen och styrningen av

- 84 -

projektet, men utöver monteringen skulle de även lägga ut det administrativa arbetet med avisering och tidsbokning externt och istället involvera fler personer i projektplanering och styrning. Det är en fördel om projektet kan drivas vid sidan av den ordinarie verksamheten och personer i största möjliga mån kan friställas till enbart projektarbetet. En tydlig ansvarsfördelning är också viktig. Montörerna ska exempelvis bara montera, medan andra personer får sköta hanteringen av papper, kartor och nycklar.

Idag skulle Sollentuna Energi också ha valt att automatisera så mycket som möjligt av det administrativa arbetet och utnyttja handterminaler mm. Man skulle även satsa på integrerade mätare för att slippa förmonteringen, vilken tog mycket tid. En sammanfattning av större framgångar och motgångar i projektet återges i följande tabell.

Tabell 7.1: Erfarenheter från installationen vid Sollentuna Energi

Framgångar Motgångar

Helheten var genomtänkt och logistiken rätt upplagd från början till slut. Anlitade en extern monteringsfirma vilket gav hög effektivitet.

Det blev mycket övertid och kändes väldigt mastigt. Personal riskerar att bränna ut sig. Hade behövts fler till projektledning och styrning. Det var rätt att satsa mycket pengar på marknadsföring

och information (ca 200 000SEK), både internt på företaget och externt till kunder.

Leveranserna var mycket viktiga eftersom det inte fanns något säkerhetslager. Uppstod problem när de kom sent.

Alla på företaget som berördes av projektet var delaktiga. Mycket satsades på information och kommunikation internt och externt.

Var inte riktigt beredda på att felsökningen efter monteringen skulle var ett så stort jobb. Monteringen gick ju lätt…

Kunderna uppskattade att Sollentuna Energi lämnade en lapp i brevlådan med information om att mätaren bytts ut och vad mätvärdet var på den gamla mätaren.

Har haft problem med störningar det senaste året (5-6 fall). Förstärker med repeterare, men det innebär en extra kostnad.

Monterade områdesvis och testade hela

funktionaliteten (insamling och debitering) innan man gick vidare så att inte allt skulle sättas i drift i slutet.

Det krävdes mer arbete än beräknat att koppla mätvärdesdatabasen till övriga datasystem, exempelvis debiteringssystemet.

Det var en fördel att ha personal i kundtjänst som arbetade specifikt med frågor gällande det nya mätinsamlingssystemet.