Tillvägagångssätt

I redovisningen av tillvägagångssättet för det fortsatta arbetet preciseras först vilka som har kontaktats, såväl inom som utanför Mälarenergi. Därefter definieras hur själva genomförandet av informationsinsamlingen har skett och avslutningsvis beskrivs i stora drag investeringsmodellens struktur samt hur analysen har genomförts.

5.2.1 Respondenter i utredningen

För att besvara undersökningsfrågorna i denna utredning har mycket uppgifter från Mälarenergi Elnät använts. Utöver diskussioner med vår handledare på Mätning/avräkning har bland annat ekonomiavdelningen, avdelningen för kartbearbetning och projektering (NIS) samt entreprenadavdelningen på Mälarenergi kontaktats. Vilken personal som kontaktats på respektive avdelning har i stor utsträckning styrts av vår handledare. Vi har även besökt de lager som Mälarenergi har idag och som förmodligen kommer att användas för lagring av mätutrustning vid installationen. Vidare har vi på plats studerat de system som idag finns installerade på Mälarenergi för att få en bättre förståelse för systemen och möjligtvis kunna besvara undersökningsfrågorna på ett bättre sätt. Att se systemen i drift var en bra förberedelse inför diskussioner med olika leverantörer.

Utöver information från Mälarenergi, har ett antal leverantörer av mätinsamlingssystem, elnätbolag samt branschföreträdare kontaktats. De leverantörer som har intervjuats är Enermet, Milab, Senea, HM Power, Iprobe samt Viterra och Techem. De fyra förstnämnda levererar mätinsamlingssystem som Mälarenergi idag testar i mindre skala. De hör till de främsta leverantörerna på den svenska marknaden. Iprobe är en leverantör med en helt ny teknik som kan bli aktuell i mindre fastigheter, medan Viterra och Techem säljer helhetslösningar där mätvärden levereras till Mälarenergi mot en fast årskostnad per mätpunkt. Kostnaden för en helhetslösning kommer i analysen ställas i relation till kostnaden att genomföra investeringen på egen hand.

Förutom Mälarenergi har två olika elnätbolag som redan har genomfört installationen av ett mätinsamlingssystem intervjuats. Det finns fortfarande endast ett fåtal system i full drift och vi har tillsammans med vår handledare och personal från Mälarenergi besökt Sollentuna Energi och Elverket Vallentuna, två kända nätbolag med installerade mätinsamlingssystem. Även synpunkter från en företrädare från branschen, Birger Eriksson på Svensk Energi har samlats in.

Vårt urval har blivit något skevt, eftersom det tar med betydligt fler leverantörer än elnätbolag och branschföreträdare. Detta beror på att det i dagsläget finns få nätbolag med färdiginstallerade system. Det blir därför av vikt att inte påverkas mer av leverantörerna, trots att de är fler, än av någon annan aktör.

117

- 65 -

5.2.2 Genomförande av datainsamling

Vi har genomfört intervjuer med samtliga aktuella aktörer. Vid själva intervjun har ett frågeformulär, som utgår från undersökningsfrågorna (se kapitel 4) använts. Beroende på om intervjun har skett med ett elnätbolag, en systemleverantör eller en branschföreträdare har ett specifikt frågeformulär utformats.

Undersökningsfrågorna är från uppgiftspreciseringen indelade i fem kategorier. I nedanstående tabell beskrivs vilka aktörer som i huvudsak har besvarat vilka frågor utifrån denna indelning. För att få en god överblick i tabellen har vi valt att inte sätta kryss om en aktör endast har besvarat någon enstaka fråga från ett område. Efter tabellen kommenteras kort hur vi har resonerat i kopplingen mellan undersökningsfrågor och aktörer.

Tabell 5.1: Kategorier av undersökningsfrågor och vilken aktör som ska besvara frågorna

Område Mälarenergi Elnätbolag Leverantör Branschföreträdare

Logistikkostnader X X

Material- och driftskostnader X X X

Besparingar X X X

Investeringsmodellen X X X

Geografisk kundfördelning och direktiv X

Många av de parametrar som driver logistikkostnader är företagsspecifika och har därmed besvarats av Mälarenergi. Dessa svar kommer även i viss utsträckning ställas i relation till erfarenheter från andra elnätbolag. Vissa frågor rörande tidsåtgång för montering och programmering har besvarats av elnätbolag som redan genomfört en större installation.

Frågeställningarna kring material- och driftskostnader berör framförallt de materialkostnader som är förknippade med valet av mätinsamlingssystem och dessa frågor har besvarats av respektive leverantör. Erfarenheter kring de olika systemens driftsäkerhet har vi fått uppgifter om från de tester som Mälarenergi gjort med olika system, samt från andra elnätbolag.

De besparingar som blir aktuella vid övergång till fjärravläsning har diskuterats med flera av aktörerna. För att bedömningen av storleken på dessa besparingar ska bli så korrekt som möjligt har uppgifter samlats in från såväl Mälarenergi, andra nätbolag som branschföreträdare.

De flesta frågor angående investeringsmodellen har ställts till Mälarenergi. Det finns dock frågor, som avskrivningsperiod och projektets livslängd som också har kunnat besvaras av branschföreträdare och andra elnätbolag.

Frågor gällande den geografiska kundfördelningen i Mälarregionen har besvarats av Mälarenergi. Informationen har dock varit svåråtkomlig och har därför fått samlas in från flera olika avdelningar, vilket i vissa fall har gett motsägelsefulla data. I dessa fall har ett rimligt värde interpolerats fram i samråd med vår handledare.

Anteckningar i samband med intervjuerna har dokumenterats direkt på bärbar dator och för hand. Efter redigering och sammanställning av de uppgifter som har framkommit vid respektive intervju har dessa verifierats. Dokumentationen har översänts till den eller de intervjuade personerna per e-post. För att vi inte skulle köra fast i utredningen har vi bett om svar inom två arbetsveckor. Detta har fungerat väl och samtliga intervjuade personer har verifierat intervjuunderlaget.

- 66 -

5.2.3 Investeringsmodellens uppbyggnad

Den investeringsmodell som har skapats i Excel kan ses som ett delresultat för sedan kunna beräkna investeringens lönsamhet. Modellen är uppbyggd på ett flertal olika kalkylblad som är sammanlänkade med formler. Indata till modellen anges under flikarna grunddata, systemspecifika kostnader, logistikkostnader, övriga kostnader och besparingar. Därefter presenteras automatiskt utfallet under flikarna resultat, diagram och känslighetsanalys. Modellen följer alltså samma uppdelning som är gjord i uppgiftspreciseringen i rapporten. I grunddata anges grundläggande parametrar såsom kalkylränta, projektlivslängd, avskrivningstid etc. Här anges också timkostnader för involverad personal, lagerparametrar samt antalet mätpunkter som respektive mätinsamlingssystem innefattar. Modellen kan utvärdera upp till fyra olika system parallellt. Varje system har en flik där systemspecifika kostnader uppdelade i hårdvarukostnader, drift- och underhållskostnader samt system- specifika logistikkostnader beräknas. Modellen beräknar automatiskt hur många montörer och elektriker som behövs för installation av respektive system. I figuren nedan illustreras ett utdrag där hårdvarukostnader kalkyleras. Observera att priserna endast utgör ett exempel.

Figur 5.2: Exempel från investeringsmodell, hårdvarukostnader

Ett stort arbete har lagts ner på att modellen automatiskt ska fördela kassaflöden rätt i tiden. Kostnader som uppkommer under installationstiden har fördelats jämnt över denna period, medan andra kostnader som drift- och underhållskostnader har fördelats över hela projektets livslängd. Vissa kostnader och besparingar tilltar eller avtar också under projektets löptid, vilket då justeras automatiskt med hjälp av formler. Förutom de totala logistikkostnaderna i projektet beräknas även beställningskvantitet, beställningsperiodicitet och säkerhetslager- nivåer för respektive system.

För varje år diskonteras kassaflödet hem till år noll (se figur ovan) med hjälp av den formel för nuvärdesumman som presenterats i ekvation 3.7. I beräkningarna används en nominell kalkylränta efter skatt. Kostnader som uppkommer precis vid projektets inledning, såsom marknadsföring, inköp av handdatorer, upphandlingskostnad med mera behöver inte diskonteras. Det beräknade nuvärdet kapitaliseras sedan ut som annuiteter över det antal år som projektet löper och presenteras i resultatfliken som total årskostnad samt kostnaden per mätpunkt och år. Även installationskostnaden per mätpunkt och kassaflödet under projektet presenteras.

Figur 5.3: Exempel från investeringsmodell, resultat

Resultatet presenteras också i olika diagram som visar kassaflöde samt procentuell fördelning av kostnader och besparingar. Dessa diagram kommer att återges i analysen. I den sista fliken behandlas slutligen resultatet i en känslighetsanalys.

- 67 -

5.2.4 Genomförande av analys

För att kunna jämföra olika mätinsamlingssystem med varandra inleddes analysen med att modellen matades med indata i det arbetsmoment som vi har valt att kalla Applicering av investeringsmodellen. Data, som besvarar alla de undersökningsfrågor som ligger till grund för det fortsatta arbetet, matades då in i investeringsmodellen. Uppgifterna berör såväl olika leverantörer som Mälarenergi. I de fall som otillräcklig information har getts från Mälarenergi har en diskussion förts med handledaren för att uppskatta eventuella värden. Om information kring någon kostnadspost uteblivit från samtliga leverantörer av mätinsamlingssystem, har även denna uppskattats. Vi har dock i första hand försökt komplettera dessa data genom att ta kontakt med leverantören igen och i andra hand att tvingats uppskatta värdet.

Analysen har delats upp i ett antal delmoment. Inledningsvis har tidpunkten för investeringen och logistiken analyserats. I logistiken berörs bland annat beställningskvantitet, säkerhetslager, lagerkostnader och organisation. Därefter har scenarier med olika insamlingssystem jämförts. Här har det framkommit vilka som är de mest kostnadseffektiva lösningar. Sist har en känslighetsanalys av de viktigaste parametrarna gjorts samt en extremvärdesanalys.