Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar
Not 3 Intäkter av bidrag
Miljoner kronor 2006 2005
EU-bidrag Statens jordbruksverk
- gårdsstöd och djurbidrag 7 190 6 483
- miljöstöd m.m. 1 618 2 233
- övriga stöd 888 119
Summa Statens jordbruksverk 9 696 8 835
Länsstyrelserna
- bidrag från regionalfonden 1 163 1 331
- bidrag från socialfonden 270 318
Arbetsmarknadsverket
- bidrag från socialfonden 1 345 1 289
Övriga EU-bidrag 1 366 1 364
Summa EU-bidrag 13 840 13 137
Försäkringskassan
- underhållsstöd 1 816 1 876
- assistantersättning 3 201 2 987
Erhållna bidrag vid universitet och högskolor
(exklusvie EU-bidrag) 4 341 4 451
Erhållna bidrag vid övriga myndigheter 2 790 2 249
Total summa 25 988 24 700
Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har ökat med nära 1 300 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det är främst bidragen från EU som ökat med 702 miljoner kronor.
Statens jordbruksverk redovisar en stor del av bidragen från EU som ökat med 860 miljoner kronor under året. Redovisningen av bidragen från EU är periodiserade dvs. intäkten redovisas under det år den är hänförlig till, vilket avviker från redovisningen på inkomsttitlar.
Försäkringskassan redovisar intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga samt intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning.
Bidragen från universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna belopp för universitet och högskolor utgör 621 miljoner kronor av övriga EU-bidrag i sammanställningen, bidrag till universitet och högskolor.
Not 4 Transfereringar
Miljoner kronor 2006 2005
Socialförsäkring 419 618 408 704
Allmänna bidrag till kommuner 109 359 106 472
Arbetsmarknad 68 169 71 052
Nettoöverföring till ålderspensionssystemet 33 136 33 382 Avgiften till Europeiska gemenskapen 25 920 25 636 Bistånd och andra internationella bidrag,
migration och integration 29 262 24 700
Utbildning, studiestöd 26 838 19 868
Övrigt 46 735 52 178
Summa 759 037 741 992
Nedan specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori och syfte
Transfereringar 2006 2005
Miljoner kronor
Transfereringar till hushåll
inkl. hushållens övriga organisationer Socialförsäkring (Försäkringskassan)
Ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten 176 213 169 149
Ekonomisk äldrepolitik 45 019 46 078
Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. 102 841 104 344 varav sjukpenning m.m. 30 886 32 479 varav sjuk- och aktivitetsersättning 57 491 56 791
Handikappolitik 16 338 14 603
Ekonomisk familjepolitik 58 415 54 232
Summa socialförsäkring till hushåll 398 826 388 406
Arbetsmarknadspolitik
Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 39 190 42 559 varav Arbetsmarknadsverket 27 433 31 043 varav Försäkringskassan 11 757 11 516 Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga
kostnader, Arbetsmarknadsverket 2 415 2 920 Övrig arbetsmarknadspolitik, Arbetsmarknads-
verket 2 200 1 821
Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 663 875 Summa arbetsmarknadspolitik till hushåll 44 468 48 175
Utbildningspolitik
Studiestöd , Centrala studiestödsnämnden 13 431 12 881 Kostnad resp. återföring av reservation för
förluster i utlåningsverksamheten, Centrala
studiestödsnämnden 103 -5 877
Bidrag till folkbildningsorganisationer,
Kammarkollegiet 2 810 2 753
Bistånd m.m., migration och integration Bistånd och andra internationella bidrag (bidrag till organisationer), Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete 2 927 2 719
Migrationspolitik, Migrationsverket 913 981
Övrigt 10 723 10 081
Summa transfereringar till hushåll 474 201 460 119
Transfereringar till företag Arbetsmarknadspolitik
Lönebidrag och Samhall m.m., Arbetsmarknads-
verket 8 388 7 799
Anställningsstöd, Skatteverket 2 366 1 809 Summa arbetsmarknadspolitik till företag 10 754 9 608
Livsmedelspolitik, lantbygdspolitik m.m.,
Statens jordbruksverk 11 936 10 866
Energipolitik, ersättning till Vattenfall 4 100 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildnings-
samordnare, Kammarkollegiet 1 839 1 747
Bostadpolitik, Räntebidrag m.m., Boverket 1 540 1 606 Kulturpolitik, Kammarkollegiet 1 209 1 136 Forskningspolitik, Verket för innovationssystem 1 040 716 Regionalpolitik m.m., Verket för näringslivs-
utveckling 944 799
Regionalpolitik, Länsstyrelserna 818 1 027
Transportpolitik, Trafikupphandling, Rikstrafiken 749 840
Miljöpolitik, Naturvårdsverket 676 667
Kulturpolitik, Statens kulturråd 653 198
Mediepolitik, Presstödsnämnden 647 631
Försök med trängselskatt, Regeringskansliet 567 344
Transportpolitik, Banverket 401 785
Övrigt 4 311 3 477
Summa transfereringar till företag 38 084 38 547
Transfereringar till kommuner Allmänna bidrag till kommuner
Kommun-och landstingsmoms, Skatteverket 36 631 34 246 Utjämningsbidrag LSS, kommuner,
Skatteverket 1 898 1 767
Allmänna bidrag till kommuner,
Regeringskansliet 215 348
Kommunalekonomisk utjämning till kommuner,
Skatteverket 53 297 52 703
Kommunalekonomisk utjämning till landsting,
Skatteverket 17 318 17 408
Allmänna bidrag till kommuner 109 359 106 472 Bidrag motsvarande skuld på mervärdes-
skattekonto kommuner och landsting,
Skatteverket - 5 574 Socialförsäkring (Hälso- och sjukvårdspolitik),
Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m.,
Socialstyrelsen 20 792 20 298
Arbetsmarknadspolitik
Anställningsstöd m.m. till kommuner och
landsting, Skatteverket 10 133 10 961
Arbetsmarknadspolitik, Arbetsmarknadsverket 2 814 2 308 varav: Lönebidrag och Samhall m.m. 1 135 1 057 Summa arbetsmarknadspolitik till kommuner 12 947 13 269
Utbildningspolitik, Skolverket:
varav: Maxtaxa i barnomsorgen, 3 660 3 660 Bidrag till personalförstärkningar i skola och
fritidshem, 923 1 437
Bidrag till personalförstärkningar i förskola, 2 277 663 Statligt stöd för utbildning av vuxna 1 794 2 341 Övrig utbildningspolitik, Skolverket 1 263 Summa utbildningspolitik till kommuner 8 655 8 364
Integrationspolitik, Integrationsverket 3 283 1 907 Migrationspolitik, Migrationsverket 1 047 1 166
Övrigt 9 157 7 762
Summa transfereringar till kommuner 165 240 164 812
Transfereringar till utlandet
BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 17 723 18 893 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 4 227 3 113
Storbritanniens budgetreduktion, Skatteverket 262 369
Tullavgift, Tullverket 3 538 3 003
Jordbrukstull,Tullverket 145 158
Jordbruksavgifter, Statens Jordbruksverk 25 100
Avgiften till Europeiska gemenskapen 25 920 25 636 Bistånd och andra internationella bidrag,
Styrelsen för internationellt utvecklings-
samarbete 11 536 9 623
Bistånd och andra internationella bidrag,
Regeringskansliet 9 556 8 304
Övrigt 1 364 1 569
Summa transfereringar till utlandet 48 376 45 132
Nettoöverföring till ålderspensionssystemet
Överföring till premiepensionssystemet 26 033 23 805
Överföring till AP-fonderna 7 103 9 577
Nettoöverföring till ålderspensionssystemet 33 136 33 382 Total summa transfereringar 759 037 741 992
Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation.
Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet.
Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, företag, kommuner, utlandet samt ålderspensionssystemet. Hushåll innefattar enskilda personer och ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn.
Med socialförsäkring avses i princip transfereringar som hanteras av Försäkringskassan. Utöver ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk familjepolitik, ersättning vid arbetsoförmåga som sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetsskadeersättning och vissa stöd till funktionshindrade. Dessutom ingår bidrag till landsting för läkemedelsförmånerna som utbetalas av Socialstyrelsen.
De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 17 miljarder kronor mellan 2005 och 2006 men i förändringen ingår både stora ökningar och minskningar.
Transfereringar till hushåll
Transfereringar till hushåll har under 2006 ökat med 14 miljarder kronor eller 3 procent.
Transfereringarna som redovisas här avser utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift finns med i statsbudgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. dem som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Överföringarna till och från pensionssystemet nettoredovisas dock under rubriken Nettoöverföring till ålderspensionssystemet och de tas därför bort från transfereringar till hushåll.
Bland transfereringar till hushåll har kostnaderna för socialförsäkringen har ökat med 10,4 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 7 miljarder kronor eller 4 procent. Ökningen beror främst på den positiva inkomstutvecklingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger till grund för ett index som används i ålderspensionssystemet och som styr uppräkningen av förmånerna inkomstpension och tilläggspension. Kostnaderna för handikappolitik avser främst den statliga assistansersättningen som ökade med 1,7 miljarder kronor eller 12 procent. Ökningen beror på att antalet ersättningsberättigade och antalet beviljade timmar per person har fortsatt att öka. Dessutom höjs timbeloppet för assistansersättningen varje år. Ekonomisk äldrepolitik har minskat med 1,1 miljarder främst till följd av en minskning av antalet personer som uppbär garantipension.
Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning, efter förra årets trendbrott, fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 1,6 miljarder kronor eller 5 procent 2006, vilket förklaras av att antalet sjukpenningdagar har fortsatt minska.
Aktivitets- och sjukersättningen ökade däremot med 0,7 miljarder kronor eller 1 procent.(Sjuk- och aktivitetsersättning ersatte förtidspension inom pensionssystemet under 2003.)
Inom området ekonomisk familjepolitik ökade kostnaderna för barnbidragen och föräldraförsäkringen med 2,2 respektive 1,8 respektive miljarder kronor vardera. De allmänna barnbidragen höjdes med 100 kronor per barn och månad från den 1 januari 2006. År 2006 föddes cirka 106 000 barn i Sverige, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med 2005. Inom området har också en rad regeländringar skett vilka
bidrar till högre försäkringskostnader. En ytterligare faktor är ökat uttag av föräldrapenningdagar av män, som i genomsnitt har högre sjukpenninggrundande inkomst.
Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar har ökat med 6,5 miljarder kronor. Kostnaden för utbetalda studiestöd har ökat 0,5 miljarder men 2005 gjordes en återföring av reservation för för för förluster på lånefordringar med 5,9 miljarder kronor bl.a. på grund av lägre ränteläge. Återföringen minskade kostnaderna för 2005 medan endast små förändringar har skett under 2006 av reservationen för förluster.
Inom området arbetsmarknadspolitik minskade kostnaderna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med 3,4 miljarder kronor till följd av lägre arbetslöshet.
Transfereringar till företag
Bland transfereringar till företag minskade kostnaderna främst till följd av att ersättning till Vattenfall för utebliven produktion vid stängningen av Barsebäck 2 redovisades 2005.
Inom området livsmedelspolitik ökade kostnaderna med 1 miljard kronor. Mest ökade gårdsstöd och djurbidrag.
Även kostnaderna för arbetsmarknadspolitik ökade: Lönebidrag och samhall liksom anställningsstöd ökade båda med 0,6 miljarder kronor.
Transfereringar till kommuner
Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 0,4 miljarder kronor.
De allmänna bidragen till kommuner ökade med 2,9 miljarder. Här ingår den kommunalekonomiska utjämningen som fr.o.m. 2005 nettoredovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift och regleringsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 12,5 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp på statsbudgeten. Föregående år var de kommunala utjämningsavgifterna 15 miljarder kronor. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som sedan 2003 nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statsbudgeten med 36,6 miljarder 2006. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 49,1 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2006.
Föregående år gjordes en reglering motsvarande kommunernas skuld på mervärdesskattekonto i det avskaffade kommunkontosystemet med 5,6 miljarder kronor som redovisades som bidrag till kommunerna.
Transfereringar till kommuner avseende bidrag till personalförstärkning i förskola ökade med 1,6 miljarder kronor. Bidrag avseende integrationspolitik ökade med 1,4 miljarder kronor till följd av att den tillfälliga asyllagen medfört ökade ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande.
Anställningsstöd m.m. till kommuner och landsting har minskat med 0,8 miljarder kronor.
Transfereringar till utlandet
Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen ökat med 0,3 miljarder kronor.
Avgiften redovisas här periodiserat till skillnad mot redovisningen på statsbudgeten. Den mervärdeskattebaserade avgiften ökade med 1,1 miljarder kronor. Orsaken är att EU-kommissionen justerat beräkningar av medlemsländernas momsunderlag, vilket resulterat i en högre avgift för Sverige.
Den avgift som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI) minskade med 1,2 miljarder kronor. Det beror främst på att EU-kommissionen även justerat beräkningarna av medlemsländernas bruttonationalinkomst (BNI), både för i år och bakåt i tiden. Sveriges BNI har visat sig vara mindre relativt övriga länder, vilket innebar en sänkt avgift för 2006. Tullavgifterna har ökat med 0,5 miljoner kronor, vilket beror på en ökad handel och import.
Kostnaden för biståndsverksamhet och internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och Regeringskansliet ökade med 1,9 respektive 1,3 miljarder kronor. Ökningen är bland annat en följd av att biståndsmålet höjts från 0,88 till 1 procent av BNI och av förändrade BNI-prognoser. I posten ingår även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet utöver bistånd.
Nettoöverföring till ålderspensionssystemet
Överföringen av inbetalda pensionsavgifter till ålderspensionssystemets premiepensionsdel har ökat med 2,2 miljarder kronor medan överföringen till AP-fonderna har minskat med 2,5 miljarder kronor.
Överföringen till AP-fonderna avser skillnaden mellan inbetalda socialavgifter och allmänna pensionsavgifter samt de statliga ålderspensionsavgifter som förs till AP-fonderna å ena sidan och de medel som rekvirerats från fonderna för utbetalda pensioner å den andra.