Internet: möjligheter och hinder

L1 använder sig oftast av välkända s.k. säkra källor som NE. Wikipedia finns också på listan men endast om hon känner till ämnet och kan bedöma sanningshalten i uppgifterna. Däremot har eleverna uppenbara problem med källkritiken. Hon menar att de inte alltid verkar förstå att det är nödvändigt att vara källkritisk även när man har litterära källor. Enligt henne behövs ofta en mer individuell handledning för att eleven ska kunna överföra källkritik till sin egen situation. Hon uttrycker det också som att det ibland kan vara lite omständligt vilket inte nödvändigtvis underlättar ”lärsituationen”.

Enligt L2 finns det på Internet ett flertal olika sätt att söka information. Här menas att eleverna själva kan välja metoden.

”Detta är riktigt bra, och ofta hittar eleverna ett sätt som passar dem bäst” (L2). L2 menar också att alla olika sökmotorer har sina nackdelar. I vissa fall, kan det vara mycket svårt att hitta relevant information och elever måste lära sig att begränsa sökningen. Det kan göras genom att använda avancerad sökning. Här betonas vikten

av att specificera sökningen som ger mer exakta resultat. L2 menar att om en elev behöver veta om en viss sak, kan han/hon med hjälp av en rad olika specifika nyckelord, snabbt hitta mer exakta information.

”Eleverna brukar sitta vid msn och chatta med varandra, när de ska fokusera på sina uppgifter” (L2).

L2 menar vidare att eleverna inte kan låta bli att koppla sig online, så fort de får tag i en dator. Här beskrivs ”Internet abstinens”, som en stor nackdel för lärsituationen. Läraren behöver ständigt styra tillbaka uppmärksamheten mot det som är viktigt.

”Ungdomarna får reda på vad andra tycker...” (L2).

Ibland kan till och med lärare hamna i mindre trevliga situationer, där en elev som inte vill logga ut blir otrevlig.

L3 uttrycker det som att det finns en ”dark side”. Här poängteras att i undervisningssituationen kan Internet locka bort uppmärksamheten från inlärningsobjektet.

”… lunarstorm var en sådan sida och det dyker upp ständigt sådana nya sidor men nu har vi diskuterat om att vi skulle spärra dem så att vi slipper problemet …” (L3) Precis som L2, tycker L3 att nackdelen med Internet ligger framför allt i det enorma utbudet av ”Community” siter, som till exempel bilddagboken, lunastorm och msn. Enligt dessa lärare, har community webbplatser en stor betydelse i elevernas liv. Ett resultat av detta är att L3 begränsar Internet användningen i undervisningssituationen. Däremot tycker han att Internet bidrar till att de får se exempel på hur andra inom branschen har gjort. En utmärkt bieffekt är att eleverna får lära sig utifrån riktiga produkter.

Enligt L3, bestäms en lyckad informationssökning av hur mycket baskunskap man har om en viss sak. Ju mer man kan om en viss sak, desto lättare blir sökningen av information och desto mer trovärdig blir informationen. Det är också viktigt att använda så många nyckelord som möjligt i sökningen. Detta är speciellt viktigt i ett

informationssamhälle där informationen ständigt förändras. Själv har inte L3 problem med att hitta rätt information på Internet.

Vidare definierar han elevernas Internetkunskap i källkritik som väldigt begränsade. Enligt honom räcker det inte med att eleverna lär sig söka på rätt sätt. Här beskrivs baskunskapen om en viss sak, som avgörande. Utöver detta anser L3 att Internets snabbhet underlättar lärsituationen. Här beskrivs kommunikations möjligheter som en stor fördel. Eleverna snabbt kan skicka via mail sitt arbete till läraren.

Enligt L4 finns det elever som tycker att det går att kopiera direkt vad andra har gjort. Här definieras plagiatrisken som allvarligt. Eleverna ska kunna härleda sitt arbete så att plagiatrisken reduceras.

”Ibland är Internet inkluderat i undervisningen men inte mycket. Ibland behöver eleverna läsa om Etiska rådet som har slagit ner och kritiserat, både bilder och filmer… men ofta hamnar på andra siter och glömmer bort sina uppgifter… ibland har jag till och med fått tillbaka uppsatser de hittade någonstans på Internet… Ja så är det… Vi har tagit upp det flera gånger i arbetslaget, men det händer ingenting!” (L4)

L5 är väldigt kritisk och definierar Internet som fragmentiserat. Han menar att Internet som källa, består av små bitar av ofullständig kunskap. Det gäller verkligen att lära sig hantera det på rätt sätt. Därtill förklarar han att eleverna redan i låg ålder har utvecklat ett beroende av Internet. Enligt honom är detta ett hinder för elevernas mentala, motoriska och kognitiva utveckling.

L5 har inte heller svårt att hitta rätt information på Internet. Han menar även att rätt utnyttjat kan Internet bli ett tillskott. Han uppge sig även använda wikipedia väldigt mycket och definierar det som en organisk och levande källa.

Precis som övriga lärare i undersökningen, upplever han elevernas kunskap i källkritik som väldigt begränsad. När detta relateras till elevernas förmåga att lära sig källkritik menar han istället att eleverna lätt skulle kunna lära sig utveckla sitt kritiska sinne. Här påpekas elevernas brist på tålamod som ett hinder. Eleverna nöjer

sig med att informationen finns överhuvudtaget. Enligt L5 kan det bero på att lärare inte vet vilka krav som ska ställas.

L6 i sin tur definierar Internet som överlägset bästa informationskällan.

”c´est une boite d´actualisation des connaissances” (L6) detta innebär att på Internet är kunskapen alltid uppdaterad.

Han uppger sig inte ha blivit utbildad i källkritik. Vidare verkar han inte uppleva detta som ett hinder. Han beskriver att för att informationssökningen ska vara konsekvent så måste två fundamentala steg poängteras. Det ena steget anser att man måste äga en del baskunskap. Annars kan inte sökningen ge några relevanta resultat. Här definieras valet av nyckelord som centralt. Det andra steget lägger fokus på att sökningen ska göras på flera olika webbplatser och därefter ska informationen jämföras. Det är viktigt att inte tro att den första information som man har hittat är sann. Ju mer man söker på olika webbplatser, desto mer sann blir informationen. Detta riktar sig mot eleverna som enligt L6 inte har lärt sig att hantera informationen på Internet. Eleverna brukar inte kunna skilja mellan det som är viktigt, och det som inte är det. L6 beskriver det som att eleverna inte är vana vid att vara kritiska. Här betonas lärarens roll som central. I och med att L6 inte använder Internet i undervisningen, kunde han inte riktigt svara på hur Internet underlättar lärsituationen.