Internet som ett pedagogiskt redskap i undervisningen

”Nej! Det gör jag faktiskt inte...” (L1)

Bristen på disponibla datasalar för lärare som inte undervisar i datakunskap, är orsaken. Enligt L1 hade det varit omöjligt att hjälpa en hel klass vid datorerna om eleverna inte själva kan vara självreflekterande och kritiska. Utöver det uppger också L1 ha haft några samarbeten med olika lärare på medieprogrammet. Här har Internet som ett hjälpmedel vid vissa tillfällen ingått i uppgifterna. Hon tycker också att Internet, som ett verktyg, i vissa ämnen kan underlätta elevernas förståelse. På medieprogrammet behöver de till exempel ständigt söka nyare exempel och hålla sig uppdaterade.

L2 undervisar i datakunskap och menar att i kursen finns Internet som ett ämne.

Dels ska eleverna lära sig utnyttja de programvaror som används i andra ämnen, dels ska de lära sig hantera information på Internet. Vidare förklarar L2 att hon använder Internet mycket för att kommunicera med eleverna, via Skolportalen eller mail. Eleverna får veta vad som händer och har tillgång till olika kursmaterial varje gång de behöver det. Detta är speciellt viktigt för L2 som inte kan alltid träffa eleverna, vilket innebär att en del undervisning görs på distans.

L2 upplever inte elevernas Internet förkunskap som en resurs.

”Nej! Inte nu längre...” (L2)

Hon menar att dessa bestäms av vad de själva är intresserad av. I detta fall kan vi säga att elevernas IT-intresseområde inte inriktar sig på datakunskap som ett ämne. L2 brukar inte heller be sina elever om hjälp för att komma vidare.

L3 som bland annat undervisar i digitalfoto, förklarar att det finns speciella sidor för att lära sig om digital fotoredigering.

”Jo! Vi gör det faktiskt ibland...” (L3)

Många i branschen lägger ut varuprov som visar tidigare uppdrag och eleverna får möjlighet att titta närmare på olika fotografer. Precis som L2 gjorde, tycker inte L3 att elevernas förkunskap är en fördel i lärsituationen. Väldigt sällan har L3 till exempel fått hjälp av någon elev med specialintresse.

L4 använder sällan Internet i undervisningssituationen.

”Sällan! Det gör om det verkligen behövs...” (L4)

Han menar att jämfört med traditionella datasalar är alla datorer som används i kursen stationerad i olika små redigeringsgrupprum. På det sättet slipper han att ständigt behöva springa runt och styra tillbaka uppmärksamheten mot inlärningsobjektet.

Böcker är det läromedel som L4 gärna använder. Enligt honom ger det bra grunder i ämnena som undervisas. Däremot upplever han Internet som ett bra hjälpmedel och tycker det är synd att inte integrera det i undervisningen. Han menar till exempel att det finns mängde med e-tutorials som visar hur andra filmskapare arbetar. Väldigt många publicerar det de har producerat och detta kan användas som inspirationskälla. Utöver det har L4 aldrig behövt be sina elever om hjälp för att komma vidare.

När L4 väljer att inte använda sig av Internet i lärsituationen, visar L5 en hel annan bild.

”Ja! självklart...” (L5)

Man kan naturligtvis fundera över den extra arbetsinsats som krävs men för L5 är Internet användningen ändå en självklarhet. Precis som L1 menar L5 att lärarna behöver hjälpa eleverna och rusta dem med vad som krävs för att effektivt kunna använda Internet. Detta innebär självklart en extra insats från läraren.

Skolportalen är mycket viktigt för L5. Ofta låter han eleverna exponera sina uppsatser, där. Han menar med det att eleverna lägger sina arbeten på sin egen webbplats.

”De ger mig access till sina delade dokument och då kan jag titta hur långt de har kommit och sen kan jag ge dem, feedback” (L5)

Precis som L4, väljer L6 att inte inkludera Internet i undervisningen. Han har i ett flertal gånger blivit störd av nätverkets opålitlighet. Här definieras brist på nätverksprestanda som en nackdel. L6 som undervisar bacchalauerat elever, anser sig inte ha råd med några störningar. Däremot använder han mycket Internet utanför undervisningen.

”Biensur que l´Internet, c´est bien mais pour pouvoir l´utiliser, il faut que cela fonctionne, il ne faut pas qu´il y est des coupures de reseau toutes les quinze minutes. C´est tellement saturé que… euh! ici nous n´avons pas de structures vraiment adaptées à l´utilisation de l´Internet dans les cours” (L6).Självklart att Internet är bra, men för att kunna använda det, måste systemet fungera, det kan inte krascha varje femton minuter. Det är så mättat så att...! Här har vi ingen bra Internet infrastruktur.

Alla förutom L1 och L6 inkluderar alltid Internet i undervisningen. När L5 beskriver Internet som en självklarhet i lärsituationen, kan det enligt L3 också vara ett sätt att begränsa mängden material. Istället för att producera egna undervisningsmaterial, förlitar man sig på att uppgiften i form av tutorial redan finns att hämta.

L1 som ibland medverkar i projekt på medieprogrammet, brukar be sina elever om hjälp för att komma vidare. Övriga tycker sig själva ha det som krävs, eller anser inte elevernas förkunskap som en fördel i lärsituationen. L3 menar att elevernas Internetkunskap cirkulerar kring webbplatserna som eleverna själva är intresserade av. Däremot har elevernas IT-förkunskap ofta varit, enligt L1, avgörande för att komma vidare. Hon poängterar också att i vissa fall, har hon till och med fått hjälp utan att ha hunnit be om det.