Slutsats

I denna undersökning undersöks vilka möjligheter och hinder datoranvändandet i lärsituationen medför. Resultatet visar ett brett spektrum av olika åsikter men visar också att Internet inte tar rättmätig plats i klassrummet. Det framkom att Internet som ett pedagogiskt verktyg till största delen medför möjligheter för lärsituationen. Eleverna kan lätt skicka iväg eller exponera sina produktioner. Det medför vidare att möjligheter ökar att söka kunskaper (via Internet). I samband med det, nämns flera gånger behovet av att lära sig källkritik. Speciellt intressant är att metoderna för att överföra källkritik varierar mycket, beroende på lärarens syn och förhållningssätt. När en lärare tycker att det behövs en mer individuell handledning, tycker någon annan att eleverna ska lära sig använda Internets funktionalitet. Här betonas att genom att lära sig trycka på rätt knapp, ger sökningen mer exakta resultat. Endast en av lärarna anser, konstigt nog, att lärarrollen är viktig för att lära sig källkritik. Samtliga är eniga om att Internet i undervisningen inte nödvändigtvis underlättar lärsituationen och beskriver det som att det ofta lockar bort uppmärksamheten från det som är viktigt. Utöver det tycker de flesta lärare att Internet är ett bra verktyg för kommunikation.

Anmärkningsvärt och värt att beakta är att det behavioristiska synsättet verkade vara fast förankrat i lärarnas syn på deras egen undervisningssituation. Här menas att lärarna föreföll behärska sin lärandesituation ut i fingerspetsarna, men frågan är om de verkligen gör det.

5. Diskussion

I detta arbete vill jag belysa hur gymnasielärare upplever sin egen och elevernas IT- kunskap. Här undersöks också hur dessa personer bättre kan utnyttja IT i undervisningen.

Utgångspunken för min uppsats var att jag trodde att Informationstekniken var en självklar del i undervisningen, i alla fall att de användes mer i klassrummet. Detta

kan självklart bero på att Internet inte finns i undervisningssalarna. Resultatet av mina intervjuer visade att respondenterna i huvudsak tyckte att det behövdes bättre rutiner för att Internet användandet skulle kunna förankras i lärsituationen. En intressant aspekt av detta som visade sig var att lärarna inte var införstådda på sin egen kompetens inom fältet.

Oavsett, om arbetets teoretiska del styrker behovet av IT i skolan, visar undersökningen att så inte riktigt är fallet i praktiken, det vill säga att Internet inte har blivit ett naturligt redskap i klassrummet. I teoridelen redovisas flera studier där användningen av Internet i skolan anses vara viktig. Med dessa studier har man försökt framhäva att tekniken påverkar inlärningssituationen till det bättre. Men lärarna i intervjustudien uppger att de använder Internet dagligen såväl privat som yrkesmässigt, men inte i klassrummet. Exempelvis betonar Ewa Thorslund (2007) att i och med tekniken finns så ska den utnyttjas. Vidare kan vi då säga att dessa lärare skaffat sig en Internet vana, och att Internet borde vara mer synlig i deras undervisning. Undersökningen visade ju också att endast en lärare inte hade tillgång till Internet i klassrummet. Redan på 1980-talets senare del framhävdes att IT hade en potential som ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Projektet ”dator och skolan” (DOS) som varade i tre år, hade bland annat för avsikt att skapa en klar bild över datoranvändningen i skolan. Goda resultat redovisades men datoranvändningen hade ändå inte förankras i rutinerna. För att effektivisera IT-användningen, behövdes nya rutiner för lärandet skapas. Här menas att för att lyckas, måste lärarna vänja sig vid att använda tekniken.

Enligt Riis (1991) kommer ungdomarna att påskynda utvecklingen av IT. Vi kan lugnt säga att hennes uttalande om ungdomarnas aktiva påverkan i utvecklingen, var sann. Ett bra exempel som framkom i resultatet av intervjustudien är det enorma utbudet av Internet Community siter som till exempel msn och bilddagboken. Enligt respondenterna har dessa siter blivit del av ungdomarnas tillvaro. World Internet Projekt (WIP) som bland annat undersöker ungdomarnas Internet vanor, hävdar att Internet kommunikationssidor har en stor påverkan i ungdomarnas liv

(http://www.wii.se 081217). Vi kan också säga att ungdomarnas efterfrågan på kommunikationssiter – en slags beroende - bidrar till att fler sådana siter utvecklas.

Vidare illustreras i teoridelen, olika förhållningssätt för lärandet och utvecklingsperspektiv som lyfter behovet av att fundera över hur tekniken kan möta lärandet. Riis i sin bok Skolan Och Datorn menar att för att lyckas med det, behövs lärare som är entusiaster. Med andra ord att lärarnas intresse ligger till grund för att tekniken ska kunna integreras i undervisningen (a.a.). Bara en lärare i undersökningen visar denna nödvändighet. Denna lärare erkänner Internet pedagogiska kvaliteter. Till exempel används Internet mycket som ett kommunikativt verktyg.

Det framkom tydligt, såväl i teorin som i undersökningen att eleverna redan har blivit flitiga användare. Även om lärarna konstaterar att Internet bidrar till en kvalitetsökning i lärsituationen, väljer ändå de flesta att inte använda det. Jag undrar varför? Lärandet är inte statiskt. Säljö (2009) som karakteriserar det konstruktivistiska synsättet beskriver lärandet som performativ och menar att det finns olika tillvägagångssätt för lärsituationen. I en sådan miljö möter lärare och elever varandra för att tillsammans med hjälp av dialog, konstruera kunskap.

Resultatet av min undersökning visar en viss oro inför elevernas Internetanvändning. Kanske befarar läraren att eleverna ska använda Internet till lek och spel, eller kommunikation med andra elever. Det finns även en rädsla för att inte vara den som har svaren på alla frågor eleverna ställer och att läraren riskerar att framstå som okunnig eller otillräckligt. I teoridelen beskrivs dialogen som en viktig faktor för lärandet. Precis som Säljö, beskriver Dysthe (2001) lärsituationen som en kommunikativ miljö där lärares roll är väldigt unik. I klassrummet finns både möjligheter att lära ut samt lära in. I en sådan miljö är elevernas förkunskap inom IT central, och lärare kan be sina elever om hjälp för att komma vidare.

Genom att låta eleverna undersöka, via Internet, vad som gäller just nu, får de inspiration till att hitta något eget. I samband får de också reda på vilka trender som finns. Detta är speciellt viktigt inom karaktärsämnena. I undersökningen framkom att Internet kan vara en viktig länk mellan näringslivet och skolan.

Gemensamt för de intervjuade lärarna var deras önskan att få eleverna att förhålla sig källkritiskt till sitt material. I uppsatsen såväl som i studieintervjun blev det uppenbarat att källkritik är viktigt och att det inte räckte med att vara tekniskt kunnig. Det krävs även en grundläggande förståelse för informationen på Internet. Thorslund (2007) menar att informationssökningen ska göras under vissa premisser. Är inte informationen av något värde, kan den inte knytas till samanhanget. I detta fall innebär det att man inte har kunnat värdera informationen som trovärdig.

I framtiden menar jag att det kunde vara intressant att utvidga min undersökning till att omfatta fler lärare, och kanske även på grundskolan. Jag skulle också vilja undersöka om det finns ett eventuellt samband mellan vilka IT-utbildningar som ger den mest positiva inställningen till Internetanvändning i skolan.

Referenslitteratur

Buckingham, David (2005). Media education literacy – Learning and Contemporary Culture, Cambridge UK: Polity Press.

Buckhöj-Lago, Lena (2000). Utvecklingssamtal/perspektiv och genomförande, Stockholm: Stockholm Gothia.

Dysthe, Olga (2001). Dialog, samspel och lärande, Lund: Studentlitteratur. Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet, Lund: Studentlitteratur. Dysthe, Olga (2002). The Learning Potential of a Web-mediated Discussion in a university Course, Studies in Higher Education Volume 27, No 3, London: Carfax Publishing.

Egidius, Henry (2002). Pedagogik för 2000-talet, Stockholm: Natur och Kultur.

Elevdata (2009). Alternativa verktyg i lärandet, Malmö: Elevdata.

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn – och ungdomspsykologi Lund: Studentlitteratur.

Forcier, Richard C och Descy, Don E (2005). The computer as an Educational Tool – Productivity and Problem Solving, Ohio: Prentice Hall

Jedeskog, Gunilla (2001). “Maila mig sen!”- Lärarintentionen och förändrade gränser för elevers arbete, Lindköpings Universitet.

Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94

Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap, Skolverket Forskning i fokus nr 5.

Herskin, Bjarne (1999). IT-undervisning – med användaren i centrum, Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur. Papert, Seymour (1992). The Children’s machine – Rethinking school in the age of the computer, New York: BasicBooks.

Papert, Seymour (1980). Mindstorms- Children, Computers and Powerful Ideas, New York: BasicBooks.

Riis, Ulla (1991). Skolan Och Datorn – Satsningen datorn som pedagogiskt hjälpmedel 1988-1991, Lindköping Universitet.

Säljö Roger (2005). Lärande & kulturella redskap, Norstedts, Stockholm: Akademiska förlag.

Säljö, Roger och Rystedt, Hans (2008). Kunskap och människan redskap: teknik och lärande, Lund: Studentlitteratur.

Thorslund, Ewa (2007). Säker på nätet – En handbok för föräldrar och andra vuxna, Tyskland.

Vygotskij, L.S (1994). Vygotskij and Education – Instruktion implications and applications of sociohistorical psychology, London: Cambridge.

Vygotskij, L.S (2005). Tänkande och språk, Göteborg: Daidalos

Kafay, Yasmin och Resnick, Michel (1996). constructionism in Practice – Designing, Thinking, and Learning in a digital World, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates

Internetkällor

Axzion – data i Klippan presenterar: IT-Historia http://www.axzion.biz (090523)

Charles Babbage (Dec, 1791 – Oct. 1871) http://www.charlesbabbage.net/ (080225)

Datorn i utbildningen nr 1-08: Efterlyses: Långsiktig strategi för it-utvecklingen http://www.diu.se/nr1-08/nr1-08.asp?artikel=s14 (080211)

Föreningen och Stiftelsen Datorn i Utbildningen http://www.diu.se/diu.asp?val=fdiu (090215)

Feltänkt, Gymnasieelevers användning av Internet, 2005

http://biblioteksforeningen.blogs.com/bibliotekspedagogik/2006/03/gymnasieelevers .html (060326)

Filosofen Hans Larssons vision om det intuitiva livet

IT-kommissionen, Verksamheten hos IT-kommissionen upphör 30 maj 2003 http://www.itkommissionen.se/index-2.html (040407)

LearnIT- Bakgrund och historik

http://www.learnit.org.gu.se/omlearnit/historik/ (061019)

Optimaka: företag som tillhandahåller konsulttjänster inom systemutveckling och matematik http://www.optimatika.se/about.html (090114) PIM http://www.pim.skolutveckling.se/information/om_pim/till_huvudman/ (2006) PM: 1/ 2009: Gränslösa mötesplatser, http://www.pedagogiskamagasinet.net/ (090418)

Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Dnr U2007/7921/SAM/G

http://www.regeringen.se (090415) Unga svenskar och Internet

http://www.wii.se (081217) World Internet Project Report http://www.wii.se (081125)

Översikt över metoder baserade på empirisk-holistisk (kvalitativ) kunskapsansats http://www.infovoice.se/fou/ (061027)

Bilaga

Syftet med denna intervju är att undersöka hur lärare och rektor på gymnasieskolan ser på sin egen och elevernas Internetkunskap, och hur de kan nå en högre och mer pedagogiskt utnyttjande av Internet i skolan.

Intervjufrågor:

1. Kan du berätta lite om dig själv? Hur länge har du varit lärare eller