Intersektionalitet och globaliseringen

Intersektionaliteten har under åren haft olika fokus. Följer vi Lykkes historieskrivning för detta perspektiv började det med maktaspekterna kön och ras för att sedan följas av kön och klass. Under 1980-talet var det åter igen kön och ras som hamnade i centrum och under 1990-talet kombinerades detta med ett postkolonialt perspektiv. Den senare forskningen inom intersektionalitet har utvidgats till att omfatta många fler identiteter hos människor, men fokus har ändå till stor del legat på kön - ras/etnicitet och detta från ett allt mer globalt perspektiv.181 Klassperspektivet har därför nästan försvunnit ur dagens intersektionella debatt och forskning.182

Det globala perspektivet har bland annat kunnat belysa hur framsteg och frigörelse för vissa grupper av kvinnor även inneburit fördjupad och beständig exploatering av andra grupper. de los Reyes och Mulinari menar att detta perspektiv är viktigt för att kunna förstå institutionell och strukturell rasism i dagens Sverige. Det förklarar även vardagsrasismen och ger möjligheter att analysera bilden av “den andra kvinnan” som vuxit fram inom den hegemoniska feminismen. Perspektivet belyser även det faktum att klass allt mer rasifieras i Sverige, enligt de los Reyes och Mulinari. Allt detta leder till en ökad ojämlikhet mellan olika grupper av kvinnor som är viktig att analysera. 183 Enligt de los Reyes och Mulinari finns det inom feminismen ett bristande intresse för att artikulera feminismen till globala processer. Detta kan enligt dem inte längre hänföras till bristande teoretiska resurser eller okunskap om området. Här riktas också kritik mot feminismens oförmåga att tänka kön utifrån en mer mångdimensionell och dynamisk förståelse av makt.184 Enligt de los Reyes och Mulinari finns det både inom den svenska välfärdsstaten och den hegemoniska feminismen en strävan efter normalisering och anpassning, och normalisering förutsätter efterlikningsstrategier. Därför blir efterlikning en av de strategier som underordnade grupper kan använda sig av för att skaffa sig makt och inflytande i samhället.185

3 Intersektionalitet och historieskrivningen

Inom postkolonialismen anses det att historieskrivningen i väst har hjälpt till att bygga upp en bild av Västeuropa som norm och de västeuropeiska erfarenheterna som allmängiltiga för mänskligheten. Genom detta har moderniseringsprojektet och den västerländska hegemonin i världen rättfärdigats. Det handlar även om att legitimera en

179

Sandell & Mulinari (2006) s. 134 - 135.

180 _{Sandell & Mulinari (2006) s. 141.} 181

Leslie McCall (2005) “Intersektionalitetens komplexitet” i Kvinnovetenskaplig Tidskrift 2005:2-3. s. 42.

182 _{Lundhal (2006) s. 227.} 183

de los Reyes & Mulinari (2005) s. 84-85.

184

de los Reyes & Mulinari (2005) s. 123.

185

65

bild av samhällets nödvändiga utvecklingsriktning.186 Här, anser jag, kan ett intersektionellt perspektiv hjälpa historieforskaren att belysa och lyfta fram grupper och aspekter som hamnar utanför denna hegemoni. de los Reyes som även stödjer sig på Doreen Masseys teser om tiden och rummets betydelse för maktens konstruktion, menar i likhet med henne att historieskrivningens makt ligger i möjligheten att diskursivt konstruera ojämlikheter som ett tidsbundet fenomen.187

Gunlög Fur argumenterar i sin text Historiska marginaler - genusforskarens arbetsfält? för en annorlunda form av intersektionalitet, den mellan teori och konkrektion. Fur menar att som historiker är det viktigt att även uppmärksamma det som finns i marginalen, det som sticker ut som avvikande och vid första anblick kan verka oväsentligt. Som genushistoriker har hon funnit flera exempel på händelser i källmaterial som många gånger är mycket bristfälliga på grund av att de nedtecknats av vita, manliga kolonisatörer vilka inte ansett händelsen viktig att dokumentera, men som vid närmare analys kunnat ge intressanta resultat. Kvinnor nämns ofta kortfattat, om alls, och deras handlingar får ingen närmare förklaring. Fur menar dock att genom att studera dessa marginella händelser i källmaterialet kan vi få insyn i bland annat andra kulturers könsmaktsordning. Ett av exemplen som Fur tar upp är en konflikt mellan svenska och holländska kolonisatörer i Amerika om vem som är den rättmätiga ägaren till mark som båda grupperna anser sig ha köp av lenapeindianerna. Svenskarna tillkallar då ett vittne som omnämns som “änkan Notke” och hon dömer i tvisten, denna gång till svenskarna fördel. Fur menar att det här är lätt att släppa denna korta och bristfälliga beskrivning i källmaterialet, men istället bestämde hon sig för att forska vidare. Genom detta upptäckte hon en mycket annorlunda och fascinerande genusordning hos lenapeindianerna som kunde förklara varför denna änka besatt så pass mycket makt och kunde döma i frågan. Enligt Fur är det därför viktigt att inte nöja sig med källmaterials ibland rena avfärdande av exempelvis kvinnor som oviktiga bara för att författaren av källmaterialet inte förstått eller ansett det viktigt att belysa ett annat sätt att konstruera makthierarkier. Med västerlandet som norm marginaliseras andra sätt att leva och konstruera samhällen och det kan vara svårt att hitta de få ledtrådar som finns i källmaterial.188

Även om samhället i dag många gånger är mer komplext när det gäller hur olika sociala kategorier påverkar och konstituerar varandra, så finns det ett värde i att beakta dessa vid historisk forskning. Det kanske inte alla gånger handlar om intersektionen mellan samma sociala kategorier som står i fokus för mer nutida forskning, men vikten av att inte bara fokusera på en social kategori för att förklara historiska händelser och relationer kan jag inte understryka mer. Att inte heller nöja sig med någon form av additativ metod utan verkligen studera hur intersektionen mellan dessa i olika situationer konstituerar och befäster olika maktordningar. En av det intersektionella perspektivets styrkor är att de kategorier som kan räknas in i en analys är obegränsade

186 _{Paulina de los Reyes (2002) “Olika tider - Ojämlika platser. Historia, tillväxt och arbete i det}

moderna paradigmet.” i Olikhetens paradigm - intersektionellt perspektiv på o(jäm)likhetsskapande. s. 161.

187 _{de los Reyes (2006) s. 39-40.} 188

Gunlög Fur (2006) “Historiska marginaler - genusforskarens arbetsfält?” i Feministiska interventioner. Berättelser om och från en annan värld. Kerstin Sandell & Diana Mulinari (Red). s. 304-318.

66

både i form av vilka man väljer att studera och hur många. Som framkommit i den tidigare debatten kring intersektionalitet finns det naturligtvis ett syfte med att begränsa, och också motivera sin begränsning av sociala kategorier, för att analysen ska bli hanterbar. Egentligen kan alla de argument som förts fram i debatten också föras fram här för att motivera ett intersektionellt perspektiv i historieforskning. Bara för att genus studeras i ett historiskt perspektiv så försvinner inte intersektionen med andra sociala kategorier, och dessa kategorier har även historiskt konstituerats och påverkat varandra intersektionellt. Det är också viktigt att ha en förståelse för att sammanflätningen av olika kategorier inte ser likadan ut i alla historiska sammanhang. De ekonomiska, politiska och sociala processer som påverkar utformningen vid varje historiskt tillfälle måste undersökas.189

4 McCalls definitioner av antikategorisk komplexitet, intrakategorisk