Presentation av avhandlingarna

I denna del av uppsatsen kommer jag först att kort presentera de tre avhandlingar jag valt att analysera. Efter detta kommer en tematiskt uppdelad analys utifrån min frågeställningar där jag kommer att analysera och diskutera de tre avhandlingarnas användning av intersektionalitet.

6.1.1 Nationen på spel. Kropp, kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel 1948 - 1972.

Den första avhandlingen som jag valt att undersöka är Helena Tolvheds Nationen på spel. Kropp kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel 1948 - 1972. Syftet med avhandlingen är att undersöka den språkliga diskurs kring kropp och nation som uttrycks i ett antal veckotidningar under perioden. Både tidningar riktade främst till män, kvinnor och familj har använts som källmaterial. Kropp och nation utgör de två främsta analyskategorierna för avhandlingen men även de diskursiva maktordningarna kön, sexualitet, “ras”/etnicitet, klass och

71

ålder/generation spåras och blir del av analysen. Tolvhed använder genomgående begreppet kön i avhandlingen istället för genus eftersom hon anser det problematiskt att kunna skilja det biologiska könet från det sociala och kunskapsteoretiskt upprätta en tydlig distinktion emellan dessa. Avhandlingens syfte är även att genom detta belysa hur den nationella svenska självförståelsen formulerades. För att precisera handlar syftet om att analysera de betydelser och egenskaper som tillskrivs de kroppar som deltar som representanter för nationen. I avhandlingen analyseras sedan text och bilder från källmaterialet för att lyfta fram den språkliga diskurs som var gällande när det gällde mäns och kvinnors kroppar i detta sammanhang.

För att genomföra denna analys använder Tolvhed framförallt diskursanalys förstådd utifrån Joan Scotts poststrukturalistiska historieforskning. Foucaults konstruktivistiska syn på mänsklig identitet är också en viktig analytisk utgångspunkt i avhandlingen liksom hans maktteorier. När det gäller metod är det en form av textanalys som används med fokus på kontexten för att fördjupa förståelsen.

6.1.2 Soviet People with Female Bodies. Performing Beauty and Maternity in Soviet Russia in the mid 1930-1960s.

I denna avhandling, skriven av Yulia Gradskova, behandlas sovjetiska kvinnors uppfattning om moderskap och skönhet under perioden mitten av 1930-talet till mitten av 1960-talet. Syftet är att undersöka hur kvinnorna genom skönhets- och moderskapspraktiker producerar sovjetisk kvinnlighet(er). För att genomföra denna studie har Gradskova använt sig av flera olika källmaterial. För det första undersöker hon tryckt material som böcker, pamfletter, tidningsartiklar och så vidare som tar upp och behandlar skönhet och moderskap och riktar sig till kvinnor. För det andra har hon intervjuat ett antal kvinnor som fick barn under denna tid om deras bild av moderskap, men även skönhet. Urvalet har här gjorts av kvinnor som bott och fött sina barn i städer, men som många gånger levt större delen av sina liv på landsbygden.

De teorier och metoder som Gradskova använder är genusteori utifrån Joan Wallach Scott och hennes kritik av den historiska forskningen, men även Candace West och Don Zimmerman som trycker mer på performativitet och “att göra kön”. Historisk antropologi och Michel de Certeaus vidareutveckling av Foucaults idéer kring disciplin används också, liksom kritisk diskursanalys. Eftersom Gradskova även har muntliga källor använder hon sig av muntlig historisk metod. Exakt vad Gradskova menar med “muntlig historisk metod” är dock något oklart. Främst argumenterar hon för att muntliga narrationer går att använda inom forskning och att historikern inte bör fästa sig för mycket vid vad som är sant och falskt utan fokusera på “turning points” discontinuities, identities, taboos, meta-narrativs and objects of reference”192. Slutligen använder hon sig av det intersektionella angreppssättet i ett avslutande kapitel baserat på muntliga källor.

Avhandlingen har för det första ett mycket stort källmaterial och fokuserar två områden, skönhet och moderskap, som undersöks separat, vilket delar in avhandlingen i ett antal delundersökningar. Först undersöks moderskap utifrån det tryckta materialet och sedan skönhet. Där efter skiftar Gradskova över till intervjumaterialet och undersöker dessa berättelser utifrån skönhet och moderskap. Först i kapitel 7, Doing

192

Yulia Gradskova (2007) Soviet People with Female Bodies. Performing Beauty and Maternity in Soviet Russia in the midd 1930-1960s. Stockholm s. 34.

72

femininity: some case studies of beauty and maternity, använder sig Gradskova av den intersektionella analysen. Det är därför endast detta kapitel som har någon större relevans för min undersökning.

6.1.3 Populärkulturen och klassamhället. Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1900-talet.

Ulrika Holgerssons avhandling har som syfte att skapa en uppfattning om hur klassamhället konstruerades språkligt i en av Sveriges tidiga damtidningar, Svensk Damtidning. Syftet är även att undersöka kampen om olika representationer och de tankestrukturer som styrde hur människor tänkte om sig själva och andra. Undersökningen rör medel- och överklassens syn på arbetarklassen men även de olika samhällsklassernas självbilder.193 Källmaterialet består alltså av noveller, dikter, sociala reportage, etikettspalter och insändare i denna tidning mellan åren 1900- 1910.194

För att genomföra denna undersökning har begreppen diskurs, ideologi och hegemoni använts.195 Holgersson använder sig framförallt allt av de två post- marxisterna Ernesto Laclau och Chantal Mouffes vidareutveckling av Foucaults diskursbegrepp och Gramscis hegemoni begrepp. Holgersson knyter även an till ett antal andra teorietiker för att utreda identitet, erfarenhet och framför allt klassbegreppet.196