Intersektionellt förhållningssätt

Utifrån det intersektionella förhållningssättet kan resultat kring påverkan på etnicitet, klass, ålder och kön presenteras, men inga resultat om påverkan på sexualitet eller religion finns att tillgå i den litteratur som används i den här studien.

Etnicitet

Barn med frihetsberövade har blivit en minoritetsgrupp i politikers, tjänstemäns och allmänhetens ögon eftersom forskare de senaste åren har fokuserat på dem som en enskild grupp (Philips & Gates, 2010). Barn som är med i en minoritetsgrupp har större negativ påverkan än andra barn, men det är de som inte är med i minoritetsgrupper som till störst del är diagnostiserade med psykiska problem, beteendeproblem eller som har fått hjälp och stöd för psykisk ohälsa (Davis & Shlafer, 2016). Som ett resultat har samhället startat olika hjälp och stödinsatser för barn i minoritetsgrupper och fokus har legat på att ta reda på vilka behov de här barnen har, med det specifika målet att hjälpa barn med frihetsberövade föräldrar som just nu benämns som “en osynlig grupp” (Philips & Gates, 2010).

Det är en relativt obesvarad fråga hur stigmatiseringen ser ut för barn som både har en

förälder i fängelse och ingår i en minoritetsgrupp på grund av sin etnicitet. Det finns data som påstår att de i etniska minoritetsgrupper påverkas mer negativt av att ha en frihetsberövad förälder, än andra barn som har en förälder i fängelse men inte ingår i en minoritetsgrupp. Däremot sker frihetsberövande i högre grad i områden där minoritetsgrupper och

låginkomsttagare bor och i ett sådant område kan det vara mindre stigmatiserande att ha utfört ett brott, än i andra områden (Philips & Gates, 2010).

Att vara i en minoritetsgrupp är i viss mån förknippat med beteendeproblematik,

självmordstankar, självmordsförsök, självskadebeteende och till större del negativt associerat med diagnoser av psykisk och känslomässig art samt med olika behandlingar för den psykiska hälsans skull, än andra barn som har en förälder i fängelse. De som är med i en

minoritetsgrupp har både större behov av hjälp och stöd samtidigt som de har mindre chans att få de insatser som egentligen krävs. Däremot går det inte att styrka att den negativa påverkan bara är kopplad till personens etnicitet, utan det kan även bero på andra faktorer (Davis &

29 Shlafer, 2016). Bradshaw et al. (2019) menar däremot tvärtom, att förälderns etnicitet inte påverkar ett barn som har eller har haft en frihetsberövad förälder.

Klass

De barn som haft en förälder i fängelse under barndomen är mer utsatta för ekonomisk utsatthet (Källström et al., 2019). Ekonomisk utsatthet är något som många barn med frihetsberövade föräldrar upplever i hög grad, jämfört med andra barn (Davis & Shlafer, 2016). Den frihetsberövade föräldern kan inte arbeta och försörja familjen på samma sätt som innan domen samtidigt som olika böter, avgifter och juridiska skulder samlas på hög, vilket påverkar familjens ekonomiska situation (Turney & Goodsell, 2018). Familjens struktur och fattigdom under själva frihetsberövandet är kopplat till att barnens psykiska hälsa försämras (Davis & Shlafer, 2016). Barnet behöver materiell säkerhet och att slippa komplexitet inom familjen så att det finns chans till en bra kontakt mellan barnet och den frihetsberövade föräldern (Western & Smith, 2018).

Det är möjligt att en person som haft en förälder i fängelse under barndomen och sedan själv utför ett brott i vuxen ålder gör det för att personen inte haft ett tillräckligt högt skyddsnät som barn, på grund av att den ena föräldern var frånvarande. Det är troligt att förälderns frånvaro påverkade familjens ekonomi och andra resurser, som skulle kunna ha hjälpt barnet att inte påverkas lika negativt av förälderns frihetsberövande (Will et al., 2014).

Ålder och kön

Ålder och kön är kopplat till barnets psykiska hälsa, där äldre barn verkar ha en högre

riskfaktor (Davis & Shlafer, 2016). Barn i trettonårsåldern som haft en förälder i fängelse vid nio års ålder visar tecken på en högre nivå av psykisk påverkan, jämfört med andra barn. Som ett exempel påverkas barnens känsla av lycka och glädje negativt, då barnen med

frihetsberövade föräldrar verkar känna dessa känslor i en lägre grad än andra barn. Det är till exempel mer troligt att de barn som har en frihetsberövad förälder vid nio års ålder har en lägre socioekonomisk status och att de har upplevt mer negativa livshändelser, än andra barn (Bradshaw et al., 2019). Barn som haft en förälder i fängelse under barndomen och som hamnar i fängelse när de är vuxna har i högre grad haft ett kriminellt beteende redan i ung ålder eller har utfört andra typer brott, då ofta drogrelaterade brott och kvarsittning, än vad vuxna som begått brott utan att ha haft en förälder i fängelse under barndomen haft (Will et al., 2014).

En mammas frihetsberövande i ung ålder kan påverka barnet att få depressiva symptom som ung vuxen. Forskning kring äldre barn visar att ett barn med en frihetsberövad mamma hade lägre chans att få en högskoleexamen, vilket föreslår att påverkan på ett barn vars mamma är frihetsberövad kan öka över tid (Turney & Goodsell, 2018). Barn som haft en förälder i fängelse under barndomen och som hamnar i fängelse när de är vuxna har i högre grad haft ett

30 kriminellt beteende redan i ung ålder, då ofta drogrelaterade brott och kvarsittning i skolan, i högre grad än vad vuxna som begått brott utan att ha haft en förälder i fängelse under

barndomen haft (Will et al., 2014). I hushåll som varit med om frihetsberövandet av en förälder är det mer sannolikt att mamman är yngre än andra mammor eller att det är en icke-biologisk förälder som tar hand om barnet, jämfört med andra hushåll. Det är också troligt att den som tar hand om barnet har en lägre nivå av utbildning och att en större del av den månatliga inkomsten kommer från välfärdssystemet (Bradshaw et al., 2019). Det har också genomförts studier som visar på att det till och med kan påverka ett barn om en klasskamrat har en frihetsberövad mamma, trots att de själva inte har det (Turney & Goodsell, 2018). Barn till frihetsberövade föräldrar upplever fler motgångar inom familjen, så som missbruk och att bli utsatt för våld i hemmet, oavsett könet på den frihetsberövade föräldern. Dessa motgångar visar på en del av de stressfaktorer och anpassningssvårigheter som kan finnas hos familjer som finns inom rättssystemet (Will et al., 2014). Att vara utsatt för någon form av våld är vanligare hos de barn som har eller har haft en frihetsberövad förälder, än ett barn som inte har haft det (Källström et al., 2019). Både män och kvinnor som är andra generationens förbrytare, alltså de som hamnat i fängelse som vuxen som har haft en förälder i fängelse under sin barndom, har fler beteendestörningar före femton års ålder, jämfört med de som är första generationens förbrytare (Will et al., 2014). Både män och kvinnor som haft en frihetsberövad förälder under barndomen har större risk att uppleva depression, fysiska utbrott, ångest och kriminalitet, medan mäns påverkan till större del är alkoholmissbruk och kvinnors påverkan till större del är adhd, vid jämförelse mellan könen (Källström et al., 2019). Tjejers utåtagerande beteende verkar också påverkas av förälderns frihetsberövande, även om det mest forskas kring pojkars utåtagerande beteenden. Däremot verkar tjejer påbörja sitt utåtagerande och kriminella beteende senare än pojkar, det kan hända att tjejer inte inleder sin kriminella bana förrän vid arton års ålder. Emellertid skulle det vara möjligt att ana att tjejer i ett tidigt skede börjar utveckla ett antisocialt beteende som sedan utvecklas till ett

31