Slutsatserna visar på hur komplext det är för den här målgruppen och därmed svårigheten i att visa på ett holistiskt perspektiv. Alla barn påverkas på ett individuellt sätt, alla barn är unika liksom den situation de ställs inför är unik. Det finns ingen universell påverkan som drabbar varje barn som har eller har haft en förälder i fängelse, det finns svårigheter i samband med situationen och det som majoriteten av barnen i den forskning vi har kartlagt upplever är en negativ påverkan. Den negativa påverkan kan beskrivas som effekter som sker till följd av den stigmatisering de här barnen kan behöva hantera på grund av frihetsberövandet.
Det finns inte något entydigt svar på vilken påverkan de här barnen kan uppleva, vilket innebär att de behöver få mer fokus i framtida forskning, som då utmynnar i mer kunskap om dem, främst för att de hjälp och stödinsatser som sätts in för dem ska vara så effektiva och fokuserade som möjligt på den situation det enskilda barnet står inför. I framtida forskning krävs ett holistiskt perspektiv, där varje barn ses som en helhet som kan påverkas på flera olika sätt och inte bara på det ena eller andra sättet. Det som framkommer tydligt är att det är tidiga insatser som skulle kunna göra som mest skillnad för de här utsatta och “osynliga” barnen i samband med att insatsen är utformad för det individuella barnet. Hög prioritet borde även vara på att se till att barnet och föräldern i så hög grad som möjligt kan ha en
regelbunden kontakt under tiden som föräldern är frihetsberövad. Att särskilda program utvecklas för att utbilda samhället i stort om de här barnen skulle kunna minska
stigmatiseringen som de kan uppleva. Effektiva hjälp och stödinsatser är ett måste för att de ska få en ordentlig chans att utvecklas och bli välfungerande vuxna.
36
Referenslista
Allmänna Arvsfonden. (2019). Projekt Kumulus - För barn med frihetsberövade föräldrar eller andra närstående. Hämtad från; https://www.arvsfonden.se/projekt/kumulus-for- barn-med-frihetsberovade-foraldrar-eller-andra-narstaende
Andersen, L. H. (2016) How children’s educational outcomes and criminality vary by duration and frequency of paternal incarceration. The Annals of the American Academy of Political and Social Science 665(1): 149–170.
Becker, H.S. (2006). Utanför: avvikandets sociologi. Lund: Arkiv.
Bradshaw, D., Hannigan, A., Creaven, A-M., & Muldoon, T. O. (2019). Longitudinal associations between parental incarceration and children's emotional and behavioural
development: Results from a population cohort study. Child: Care, Health and Development, 46(2), 195-202. doi: https://doi.org/10.1111/cch.12732
Branigan, R. A., & Wilderman, C. (2019). Parental Incarceration and Child Overweight: Results From a Sample of Disadvantaged Children in the United States. Sage Journals 134(4), 363-370. doi: doi.org/10.1177/0033354919854448
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Davis, L., & Shlafer, J. R. (2016). Mental health of adolescents with currently and formerly incarcerated parents. Journal of Adolescence, 54, 120-134.
doi: doi.org/10.1016/j.adolescence.2016.10.006
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4). Lund: Studentlitteratur AB.
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Folkhälsomyndigheten. (2017). Handledning för litteraturöversikter - Förutsättningar och metodsteg för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteratur vid
Folkhälsomyndigheten (2). Hämtad från www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/ Folkhälsomyndigheten. (2019). Kartläggning av insatser som syftar på att minska stigma om psykisk ohälsa. Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/k/kartlaggning-av-insatser-som-syftar-till-att-minska-stigma-om-psykisk-ohalsa/
37 Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4). Stockholm: Natur & kultur.
Gifford, J. E., Kozecke, E. L., Golonka, M., Hill, N. S., Costello, J. E., Shanahan, L., & Copeland, E. W. (2019). Association of Parental Incarceration With Psychiatric and Functional Outcomes of Young Adults. JAMA Network Open, 2(8). Doi:
10.1001/jamanetworkopen.2019.10005
Goffman, E. (2011). Stigma (4). Lund: Studentlitteratur AB.
Grönqvist, H., Dobbie, W., Niknami, S., Palme, M. & Priks, M. (2019). När en förälder döms till fängelse. Vilka är effekterna på barnens livschanser?. IFAU - Institutet för
arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Jackson, B. D., & Vaughn, G. M. (2017). Parental Incarceration and Child Sleep and Eating Behaviors. The journal of pediatrics, 185, 211-217. doi: 10.1016/j.jpeds.2017.03.026 Johnson, I. E., & Easterling, A. B. (2015). Navigating Discrepancy: Youth Perspectives on Parental Reentry From Prison. Journal of Offender Rehabilitation 54(1), 60-83. doi: doi.org/10.1080/10509674.2014.972604
Kjellstrand, J. M., & Eddy, J. M. (2011a). Mediators of the effect of parental incarceration on adolescent externalizing behaviors. J Community Psychol, 39(5), 551-565. Doi:
doi.org/10.1002/jcop.20451
Kjellstrand, J. M., & Eddy, J. M. (2011b). Parental Incarceration During Childhood, Family Context, and Youth Problem Behavior Across Adolescence. Journal of Offender
Rehabilitation, 50(1), 18-36. Doi: 10.1080/10509674.2011.536720 Kriminalvården. (2018). Bortglömda barn behöver stöd. Hämtad från;
https://www.kriminalvarden.se/om-kriminalvarden/nyheter/2018/juli/bortglomda-barn-behover-mer-stod/
Källström, Å., Hellfeldt, K., & Nylander, P-Å. (2019). Parental imprisonment, child victimization and adult problems. European Journal of Criminology, 16(6), 671–688. Doi: doi.org/10.1177/1477370818775286
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete, teori, reflektion och praxis (2 uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
McGinley, M., & Jones, C. (2018). Growing Up with Parental Imprisonment: Children's Experiences of Managing Stigma, Secrecy and Shame. Practice journal - social work in action, 30(5), 341-357. doi: doi.org/10.1080/09503153.2018.1450497
38 McMillan, E., Stanga, N., & Van Sell, S. L. (2018). Holism: a concept analysis. International Journal of Nursing & Clinical Practices, 5(282), 1-6. doi: https://doi.org/10.15344/2394-4978/2018/282
Murray, J., Farrington, D. P., & Sekol, I. (2012). Children's Antisocial Behavior, Mental Health, Drug Use, and Educational Performance After Parental Incarceration: A Systematic Review and Meta-Analysis. Psychological Bulletin, 138(2), 175–210.
Nationalencyklopedin. (u.å). Intersektionalitet. Hämtad från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intersektionalitet
Nesmith, A., & Ruhland, E. (2008). Children of incarcerated parents: Challenges and resiliency, in their own words. Children and Youth Services Review, 30(10), 1119–1130. Nylander, P-Å., Hellfeldt, K., & Källström, Å. (2018). After a childhood with a parent in prison: Relationships and well-being as child and young adult. Journal of Prisoners’ Health 14(1), 34-45. doi: 10.1108/ijph-12-2016-0074
Philips, D. S., & Gates, T. (2010). A Conceptual Framework for Understanding the
Stigmatization of Children of Incarcerated Parents. Journal of Child & Family Studies, 20, 286–294. doi: doi.org/10.1007/s10826-010-9391-6
Psykologiguiden. (u.å). Det holistiska perspektivet. Hämtad från https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=holism
Siennick, E. S. (2014). Parental Incarceration and Intergenerational Transfers to Young Adults. SAGE journals, 37(10), 1433–1457. doi: doi.org/10.1177/0192513X14550366 Socialstyrelsen. (2018). Barn med frihetsberövade föräldrar: Kartläggning och analys. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-12-54.pdf
Turney, K., & Goodsell, R. (2018). Parental Incarceration and Children's Wellbeing. The future of children, 28(1), 147-164. doi: www.jstor.org/stable/26641551
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vetenskapsrådet. (2018). Bedömning av ansökningar. Hämtad från https://www.vr.se/soka-finansiering/bedomning-av-ansokningar.html
Western, B., & Smith, N. (2018). Formerly Incarcerated Parents and Their Children. Demography, 55, 823-847. doi: doi.org/10.1007/s13524-018-0677-4
39 Wilderman, C. (2010). Paternal Incarceration and Children's Physically Aggressive
Behaviors: Evidence from the Fragile Families and Child Wellbeing Study. Social forces 89(1), 285-309. doi: doi.org/10.1353/sof.2010.0055
Will, L. J., Whalen, L. M., & Loper, B. A. (2014). From One Generation to the Next: Childhood Experiences of Antisocial Behavior and Parental Incarceration Among Adult Inmates. Journal of Offender Rehabilitation, 53(3), 190-210. Doi:
40