Intervju med Jan Åke Uppman, Håme

Håmex anlitar sedan maj 2003 Lindebergs Grant Thornton (Lindebergs) i Stockholm eftersom moderbolaget anlitar dem. Revisorn i Stockholm anlitar i sin tur en revisor på Lindebergs i Linköping för att sköta det löpande arbetet. Innan Lindebergs har Håmex anlitat Deloitte och Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, men bytte revisionsbyrå efter att ägarstrukturen förändrades. Uppman anger att Håmex är ett förhållandevis lätt bolag med så enkla uppgifter att de inte kräver så mycket av en revisor, varför alla större revisionsbyråer skulle kunna anlitas. Han anser dock inte att det är bra att byta

revisor då det är så stora inkörningskostnader för företagen, även om det finns risk att revisorer blir hemmablinda om de har uppdraget för länge.

På små företag som Håmex vill man ha revisorn som bollplank, att använda till finansierings- och strategifrågor eller vad det nu kan vara säger Uppman. Dels på grund av brist på kompetens, men även om man bara vill stämma av. Kontakt med revisorn sker huvudsakligen i samband med bokslutet och vid enstaka tillfällen under året. Revisorn ska kunna skatteplanering och skattekonsekvenser, kunna göra vinstdispositioner om det blir något överskott. Revisorn ska också kunna bistå vid årsredovisningstillfället och deklarationstillfället. Det är svårt att veta själv om de olika sätt som finns att avsluta ett år, menar Uppman.

Viktigt är även samarbetet, revisorns engagemang, samt sekretess. Personkemin och att revisor känner för företaget uppskattar Håmex, men det som kan brista är engagemanget då revisorn har så många uppdrag att tiden inte räcker till. Uppman önskar även mer affärsmässighet, att revisorn ser nya expansionsmöjligheter för företaget och använder sina kontakter till hjälp för kunderna.

Kvalitet i revisionen anser Uppman innebär professionella jobb; att så optimalt som möjligt, avsluta ett år ekonomiskt, samt att utnyttja de möjligheter som finns till avsättningar. Kvalitet är även att de inte missar några väsentliga saker, att arbeta standardiserat är olyckligt, utan det krävs anpassning. Revisorn måste se vad som är bäst för företaget tillägger Uppman och säger att ”skatt… det är mycket det som det handlar om”. Kvalitet för en revisor tror Uppman är främst ordning och reda. Han tror även revisorer uppskattar engagemang från kunderna, men att ägarna i små företag är inte så intresserade på grund av dåliga kunskaper om ekonomi och redovisning. Uppman har inte märkt att revisorer arbetar aktivt med kvalitet.

Revisorns oberoende anser Uppman är att denne inte ska vara i ett sådant förhållande att han gynnas på något sätt. Revisorn ska inte ha några fördelar förutom sitt arvode. Revisorn ska inte heller vara med att fatta beslut som gynnar honom själv. Uppman menar däremot att det är lättare att få

information om ett företag om de har en bra kontakt med sin revisor. Revisorn ska inte vara en anonym person i randig kostym, utan istället arbeta för att kunderna inte ska uppleva det som att revisorn snokar och granskar och ska avslöja. Då har revisorn förlorat och får inget förtroende. Revisorn ska alltså vara en i gänget och känna gemenskap, eftersom det är med nära kontakt som företag har nytta av revisorn och kan få många idéer och uppslag.

Att revisorn både är granskare och rådgivare är revisorernas stora problem enligt Uppman. De kan säga att så här ser lagen ut men och så här är möjligheterna. De säger alltid vad som står i lagen, men kan tillägga att det alltid är upp till er. Uppman har aldrig varit med om att revisorn uppmanat till något olagligt, utan att de alltid säger hur det ska vara, men att en revisor aldrig kan tvinga företagen att följa deras ord. Gör företagen sedan något som inte revisorn tycker är okej -visst det går om man inte blir upptäckt, säger Uppman.

Om rådgivning skulle förbjudas i Sverige tror Uppman att det skulle lösas på andra sätt och företagen får den rådgivning de vill ha i alla fall. Om inte revisorer får ge råd kommer det dyka upp en annan organisation, eller struktur, som fyller behovet. Uppman skulle skaffa en annan rådgivare och ha kvar revisorn då det många gånger är juridiska spörsmål som kommer in, vilket en jurist är bättre på. Att förbjuda rådgivningen är en svår fråga, men Uppman tycker att det fungerar bra i dagsläget med revisorn som rådgivare.

Uppman tror att företag anlitar revisorer på grund av alla krångliga regler och att de inte skulle behövas annars. Uppman anser att det i dagsläget är alldeles för mycket regler och lagar, men att han inte kan se någon annan lösnin g än att just lagstifta. Han ser dock inget behov att skärpa lagstiftningen, men att bättre moral vore önskvärt.

Uppman uppger att han tror på talesättet att om man fostrar den lille blir det en bra stor, översatt till ekonomispråk ska man se till de små bolagen och ge dem bra förutsättningar att bli bra stora företag. Han tror inte det vore bra att ha olika lagstiftning för stora och små bolag, och i vart fall inte minska på reglerna till de små, som att slopa revisionsplikten.

Den ekonomiska informationen som revisionen ger skickas till finansiella institut och banker, samt leasingbolag, annars är det sällan den efterfrågas. Uppman menar att informationen inte är så viktig då bolaget inte är publikt. Internt används inte information från revisionen då det enligt Uppman är historisk information. När revisionen är färdig jobbar Håmex redan med nästa årsbudget.

Uppman berättar att rollen som revisor som han ser det förändrats från detaljgranskning till mer av konsekvensbedömning, hur företagen jobbar, lönsamhet, vilket är det som gör den nya revisorsrollen bättre. Uppman tror även att revisorns roll kommer att fortsätta förändras, även om debet och kredit hängt med ett bra tag. Han tror även att rådgivning är det som är framtiden och att det inte är denna som skapar problem, utan snarare att ett stopp av rådgivning vore förödande. Det är närheten till revisorn som är viktig, att man är på ”speaking terms” och kan ställa frågor utan att känna sig dum. Helst ska även revisorn ställa frågor, ringa och kolla, tips, ja helt enkelt visa intresse. När närhet fungerar känns det bra, säger Uppman.