Intervju med pedagogen Fredrik

Fredrik berättade att han jobbar åldersintegrerat med årskurserna 4-6, vilket innebär att de läser de flesta kulturämnena som omfattar de traditionella Natur- och Samhällsorienterande ämnena. Detta jobbar de med tematiskt och varje termin har de ett utvalt ämne. I samband med vårt besök berättade Fredrik att det aktuella temat är Europa och Skåne. Detta gör alla eleverna från årskurs 4-6 i grupper och arbetsstationer. Tidigare var historia ett temaområde men det har pedagogerna ändrat på eftersom de anser att det blir för svårt. Pedagogerna anser att årskurs fyra inte är mogna att läsa alla delar i historien förrän de blir äldre. Alla fyrorna läser om vikingatiden och i samband med det brukar ett besök vid Fotevikens vikingaby anordnas där de har en temadag. I årskurs fem läser alla medeltiden och årskurs sex läser

Vasatiden samt stormaktstiden. Eftersom detta upplägg är nytt för i år läste sexorna aldrig medeltiden i femman, därför arbetar även de med medeltiden nu. De nuvarande femmorna har redan läst medeltiden

Vidare berättade Fredrik att de inte håller sig till en och samma lärobok under

historieundervisningen utan vill även att eleverna själva letar fakta i böcker, på Internet osv. De lägger även stor vikt på berättandet i historieundervisningen. En gång i veckan har de kultursamling då de inspirerar barnen genom berättandet för att väcka deras nyfikenhet och intresse om spännande historier i samband med fakta. Inför varje arbetsområde brukar pedagogerna sammanställa ett häfte där det finns ett arbetskort eleverna själva kan kryssa i efter varje fullföljt moment. Detta är åldersanpassat utifrån vem som ska ha det. I anknytning till arbetshäftet har de i slutet av häftena satt in olika texter, som eleverna under den sista lektionen muntligt ska berätta för varandra. Meningen med detta är att eleverna ska lära sig av varandra och upptäcka nya saker i historien. Just när det gäller historia följer pedagogerna den kronologiskt för att eleverna ska få en större förståelse på varför samhällsstrukturer ser ut som de gör idag, då man måste gå tillbaka till historien, och därmed även den sociala biten med hem och familj. Fredrik anser att det vore önskvärt att läsa historien i skolan på ett annat sätt. Man måste skilja på lokalperspektiv och globalperspektiv i historieundervisningen. I viss mån tar klasserna in världshistorien, genom en global utblick vad som hände samtidigt någon annanstans i världen. Varje termin har eleverna ett fördjupningsämne som de tillsammans med någon av pedagogerna har kommit överens om. Många väljer att fördjupa sig i internationella historiska händelser, som t.ex. romarna och Jeanne D’Arc är populära områden. Fredrik arbetar mycket med kristendomen och den kristna historien eftersom det tillhör det svenska kulturarvet. Samtidigt arbetar de mycket med tidslinjer för att visualisera historien och kunna placera in historiska händelser innan och efter det aktuella området. I Fredriks arbetslag använder sig pedagogerna av tre metoder när det kommer till

elevinflytande; absolut elevinflytande, fiktivt elevinflytande och inget elevinflytande. Dessa tillämpas på olika saker beroende på vad det är och i vilket sammanhang. I en del av de fasta områden har eleverna inget inflytande, bortsett från att de får välja hur de ska söka fakta. När det gäller sökandet av faktakunskaper kan eleverna använda sig av Internet, uppslagsböcker, böcker i allmänhet, nyttja kunskaper elever emellan samt kunskaper som föräldrar och/eller syskon har. Ofta väljer eleverna fritt en fördjupningsuppgift som berör det aktuella temat.

Fredrik betonar sin handledarroll som pedagog och menar att han inte är kunskapsförmedlare utan att eleverna aktivt ska söka efter kunskaperna. Det fiktiva elevinflytandet kommer in i samband med att eleverna kan välja ordningen på olika arbetsområden. Fredrik berättar att de idag har fyra aktuella arbetsområden och alla elever ska ha arbetat med alla områden men de får själva välja i vilken ordning. Fredrik känner tillsammans med sina arbetskollegor att de måste ha denna form av struktur. Tidigare utgick arbetslaget inte från denna struktur utan hade fem olika temaområden igång samtidigt vilket planerades in i början av varje termin. Då var elevinflytandet större men nackdelen var att elevernas egna val var problematiska

eftersom då de valde ämnesområden som ibland var för avancerat för dem. Dessutom kunde eleverna välja att läsa historia i fyran och då ingen historia i femman och sexan. Det blev ett organisatoriskt problem som nu kan undvikas i och med bättre struktur.

Alla eleverna arbetar inom samma temaområde, även om de inte läser exakt samma sak. Det finns en röd tråd i arbetsgången där både pedagoger och elever kan dra nytta av varandra. Organisatoriskt blir det i arbetslaget mycket bättre samarbetare och därmed kan de planera undervisningen tillsammans, vilket gör den mer samarbete. Nackdelen är att det blir mer styrt och flertalet upprepningar för pedagogerna. Fredrik ser ändå fördelar med detta arbetssätt där man utvecklas som pedagog och blir mer erfaren i de specifika ämnena.

Elevernas förkunskaper är av blandad kvalité, där finns pojkar som intresserar sig för historiska händelser medan andra elever tycker att historieämnet är det tråkigaste som finns. Fredrik tror att antingen är man fascinerad eller likgiltig av historia och historieämnet. Historia är ett av de ämnen som eleverna tycker är abstrakt, vilket pedagogerna försöker motverka genom visuellt arbete där fakta och tidslinjer står i fokus i historieundervisningen. Ett exempel på visuellt arbete är när eleverna forskar om sin familjs historia. När de arbetar med denna form av visuell undervisning har eleverna inte alltid kopplat innehållet till

historieämnet. Ytterligare exempel av visualiserad undervisning är när femmorna gjort besök på stadsarkivet där de arbetat med foto och bilder samt olika sorters arkivmaterial i en pärm. På stadsarkivet har eleverna fått undervisning i hur man söker efter fakta i arkiv. Fredriks erfarenhet är att historien blir mer abstrakt för eleverna när den aktuella historien ligger nära i tiden, t.ex. uppfattar vissa elever att 1800-talet är så nära nutiden att de inte får någon

förståelse av den stora skillnaden på levnadsstandarden. Samtidigt kan de ha lättare att förstå sig på romartiden trots att det är längre tillbaka i tiden än 1800-talet.