Skola B arbetar med SET för att förmedla och förankra grundläggande värden som finns i samhället. Arbetet kring SET bygger på social och emotionell träning bland eleverna. På den här skolan är verksamheten uppbyggd på klasslärare som undervisar eleverna i alla ämnen bortsett från idrott, slöjd och musik där de har andra pedagoger. Visionen på skolan är att pedagogerna skall ta tillvara på elevernas nyfikenhet och kreativitet i undervisningen. Genom detta blir eleverna stimulerade och tillämpar sig nya kunskaper och färdigheter.
6.2.1 Elevintervju Emma och Adrian
Vi inledde intervjun med att fråga vad de associerar till när de hör ordet historia. Emma svarade att hon tänker på pergamentsrullar och fjäderpennor, medan Adrian berättade att han tänker på roliga och spännande saker från t ex stenåldern. Både Emma och Adrian tycker det är kul med historia även om det kan finnas en del jobbiga inslag i ämnet. Vidare berättare de att de ofta får skriva egna berättelser då de ska leva sig in i den tidsperiod som behandlas. I trean berättade de om sin egen historia vilket Emma inte förstod syftet med. Emma har nu insett att den typen av historia är bra och kan vara henne till nytta i framtiden för att kunna känna till om hur hennes egen historia har sett ut.
Vi frågade om de i klassen får vara med och bestämma något i historieundervisningen och båda svarade att deras lärare väljer vilken tidsperiod de ska arbeta med. Efter att deras klasslärare valt tidsperiod får de själva vara med och bestämma olika uppgifter som handlar om aktuell tidsperiod. De båda anser att det är bra att pedagogen väljer tidsperiod. Dessa uppgifter kan handla om alltifrån vilka kläder människorna under den aktuella tidsperioden använde till hur deras levnadsvillkor såg ut. De har även fått se historiska filmer där
arkeologer har berättat om utgrävningar som i längden kunde vara tråkiga. Emma och Adrian har även sett lite historiska underhållningsfilmer hemma, t.ex. om Robin Hood. De
poängterade återigen att det är bra att pedagogen bestämmer tidsperioden, men Emma sa att som lite äldre elev ska man kunna ta mer ansvar över undervisningen. Detta eftersom det då blir en större utmaning. Emma sa att om hon skulle få välja vilken tidsperiod som helst i historien som hon skulle vilja arbeta med, skulle det vara en tid som inte är så långt borta. Hon föreslog då 1800-talet eftersom hon ser skillnader och likheter mellan 1800-talet och vår tid. Adrian fortsatte att berätta hur 1600- talet intresserar honom eftersom det under denna tidsperiod fanns riddare. Vi undrade om de berättat för sin pedagog om sina önskemål som
inte behandlats i historieundervisningen. Emma svarade då att de inte berättat detta för pedagogen då hon anser att deras pedagog väljer bra ämnesområden i tidsordning. Vidare frågade vi vilket material de använder i historieundervisningen och om de är bekanta med historisk skönlitteratur. Båda svarade att de inte arbetat särskilt mycket med historisk skönlitteratur. Vidare berättade de att de använt sig av en del skönlitterära böcker som behandlar andra världskriget. Andra världskriget intresserar varken Adrian eller Emma och därför har de inte haft något större intresse av dessa skönlitterära böcker med historisk handling.
De fortsatte att berätta om andra material som används i historieundervisningen.
Historieundervisningens material kretsar främst kring skrivande, modellbygge av samhällen från aktuell tidsperiod, samt användandet av faktaböcker och Internet för att vidga sina faktakunskaper i historieämnet. I samma sal som vi intervjuade dessa elever fanns ett
modellbygge av ett medeltida samhälle som varit med i en tävlingsutställning. Modellbyggets grund är skapat av ett pappersark i storleken av en halv meter gånger en halv meter som man målat i naturens färger. På pappersarket har man sedan byggt hus och skog av pysselmaterial och naturmaterial. Vidare berättade Adrian att de arbetar med liknande material oavsett om det är historieundervisning eller annan undervisning eftersom ämnena integreras i varandra. De berättade att de ska starta historieundervisningen och den övriga OÄ-undervisningen med Europa som tematiskt arbetsområde. I slutet av intervjun frågade vi om de båda eleverna har något att tillägga. Då gav Emma oss rådet som blivande pedagoger att inte enbart stå framme vid katedern och förmedla kunskap eftersom det blir tråkigt att lyssna på efter ett tag och att man som elev tappar intresset för temaområdet. Hon förespråkar modellbyggen och
varierande arbetsuppgifter där man som elev är aktiv i kunskapssökandet. Emma berättade vidare att eleverna i klassen blir stökiga och att klimatet i klassrummet blir oroligt när de tappar intresset för ett temaområde. Som avslutning av intervjun säger hon att deras klasslärare är en bra lärare och Adrian sa att han håller med.
6.2.2 Elevintervju Zahra och Patrik
Deras erfarenheter av historieämnet är att de arbetat med vikingatiden och medeltiden. Patrik sa att medeltiden var roligare att läsa om än vikingatiden eftersom att det verkade vara en mer spännande tid att leva i. Vidare berättade han att det är medeltiden och riddarnas historia som intresserar honom. Det är deras gemensamma pedagog som är klasslärare som bestämmer
vilka tidsperioder i historien som ska behandlas. Zahra fortsatte att berätta att de får vara med och bestämma när det gäller redovisningsformen. Hon berättade att hon inte tycker om att stå inför klassen och prata och väljer därför bort detta moment i historieundervisningen. Patrik vidareutvecklade den muntliga redovisningsformen med att de t.ex. kan leva sig in i hur en historisk persons liv kunde se ut och redovisa detta muntligt inför klassen.
På frågan om vad de associerar till när de hör ordet historia svarade Patrik att historia handlar om hur det såg ut förr och vad det finns för skillnader och likheter mellan nu och då. Patrik utvecklade detta med att han visar intresse för olika kulturer och hur personerna levde och betedde sig under aktuell historisk tid. I årskurs tre hade de en annan klasslärare som tog upp utvalda delar av forntiden i historieundervisningen. Vi frågade om de har arbetat med sin egen familjs historia och då svarade de båda att de inte har arbetat med det. De tror att deras
pedagog lägger upp historieundervisningen utifrån en bestämd planering. Anledningen till detta kan vara att de som elever behöver dessa kunskaper t.ex. till de nationella proven. Materialet som de använder är främst böcker. Kunskapen från dessa kan senare
vidareutvecklas i kreativ form, såsom skrivande av egna berättelser. De tycker att det finns variationer i hur mycket de som elever får bestämma i undervisningen, detta elevinflytande kan se olika ut från ämne till ämne. I det stora hela är just historieundervisningen styrd av pedagogen.
6.2.3 Intervju med pedagogen Anders
Anders inledde intervjun med att berätta om det gemensamma arbetssättet mellan de
samhällsorienterande- och naturorienterande ämnena. På elevernas schema kan man läsa att det heter OÄ, orienterande ämnen, vilket även historieämnet ingår i. I sin OÄ-undervisning utgår Anders från en metod som kallas för storyline. Han berättade om ett exempel ifrån sin undervisning i storyline där han i undervisningen arbetar med historien och händelser från Big Bang-teorin till samtiden. I samband med introduktionen av detta arbetsområde visade
pedagogen filmer om hur Jorden skapats från Utbildningsradion (UR). Anders påpekade att historien bakom Jordens skapelse är ofta svårbegriplig för majoriteten av eleverna och
förklarade för sina elever att det viktigaste inte är att förstå Jordens skapelse in i minsta detalj utan att få en allmänbildning om teorin kring Big Bang. På frågan om hur han arbetar med historiemedvetande och tidsbegrepp i undervisningen svarade Anders att han arbetar med tidslinjer. I sitt senaste arbete med detta använder han sig ett 18-20 meter långt tygstycke som
symboliserade Jordens existens. Viktiga historiska händelser under Jordens existens visualiseras med hjälp av material från bland annat elevernas slöjdverksamhet. För att eleverna ska skapa sig en förståelse för att vi människor inte funnits länge på Jorden ännu. Jorden visualiserar den första människan på en av de sista millimetrarna på det 18-20 meter tygstycket.
Eleverna integreras i historieundervisningen när de kommer med förslag och idéer till pedagogen. Anders anser att eleverna är alldeles för unga för att själva ta initiativ till att planera större arbetsområden och menar att man som pedagog bör ta det ansvaret. När elevernas egna idéer kläcks inför pedagogen och klasskamraterna sker en demokratisk röstning om det aktuella elevinflytande förslaget. Man integrerar elevinflytandet i historieundervisningen på detta sätt. Vidare berättade han att det är kunskapen invävt i kreativa metoder som engagerar och väcker elevernas historiska intresse. När Anders nuvarande elever gick i årskurs 3 hade de vernissage för eleverna i årskurs 1 och 2 som handlade om deras historiska arbete med vikingatiden och Gustav Vasa. Under vernissagen presenterades bland annat vikingatidens slag, kläder, smycken samt mat. Anders säger att kläder och smycken intresserar flickorna mer medan slag och krig ligger mer som intresse hos pojkarna. Man måste väcka elevernas historieintresse bland både flickor och pojkar. I
samband med arbetet om vikingatiden i årskurs 3 använde sig eleverna av elevstyrt material som var Montessoriinspirerat. De arbetade då, liksom även nu i årskurs 4, med sökande av kunskapsfakta på Internet och i böcker. Anders poängterade att det är viktigt att man som pedagog tar tillvara på det material som finns i skolan och samtidigt är beredd att pröva nya saker för att utveckla undervisningen och även påverka elevinflytandet.
I samband med Skåneresan som gjordes i slutet av årskurs 3 fick berörda elever i uppdrag att samla in material utifrån de platserna som de besökte och behandla detta för att kunna göra en turistbroschyr som de skulle skicka till sin vänskola i Sundsvall. I utbyte fick dessa elever en turistbroschyr om Sundsvall. Ett annat sätt som inspirerar eleverna är det historiska
berättandet, detta tar Anders tillvara på. Senast hade han bjudit in en släkting till honom själv som är överlevande från andra världskrigets koncentrationsläger Auschwitz. Den överlevande personen anpassade sina upplevelser till elevernas åldrar. Eftersom det finns ett varierat elevintresse av historieämnet försöker Anders inspirera och locka både elever och deras föräldrar genom veckobrev. I dessa veckobrev skriver Anders om aktuella historiska utställningar och andra OÄ inspirerande händelser i både kommunen och grannkommuner.
Anders berättade att det viktigaste i historieundervisningen är att möta individens behov samtidigt som man presenterar godsaker, det som lockar varje elevs intresse. Ett uppskattat exempel på detta är när Anders visar egna fotografier och filmer samt berättar om historiska platser som han besökt under sin fritid och semester. Anders avslutade med att berätta att han anser att det är av stor vikt att man som pedagog är intresserad av omvärlden och reser mycket för att kunna utvecklas som pedagog. Detta är guld värt i undervisningssammanhang, att kunna berätta om sina egna resor, då det väcker elevernas intresse på ett helt annat plan än den traditionella undervisningen. Då kan du som pedagog berätta utan att ”tro” för då har du sett det med egna ögon.
6.2.4 Pedagogintervju med Ann-Marie
Ann-Marie har arbetat som pedagog i 42 år och berättade därför att hon sett prov på många olika arbetssätt i historieämnet och dess undervisning. Inför ett nytt historietema berättar Ann- Marie att hon använder sig av tankekartor för att kunna se elevernas förkunskaper för det aktuella temat. Hon tycker att denna inledning av ett nytt temaområde fungerar bra eftersom att hon får en inblick i elevernas förkunskaper. Nackdelen med metoden är att en del elever inte aktivt deltar i tankekartan medan andra elever tenderar att ta över processen. När hon tar reda på förkunskaperna hos de eleverna som inte är aktiva under tankekarsprocessen försöker hon att möta dem individuellt. Ann-Marie lägger upp planeringen för historieundervisningen efter att hon tagit reda på elevernas förförståelse. Då planerar hon undervisningens innehåll efter generella förkunskaperna som finns bland eleverna i klassen. Ann-Marie anser att det är pedagogen i det stora hela som ska besluta och planera temaområdet. Hon förespråkar
estetiskt innehåll i historieundervisningen och berättar att de i samband med idrottslektionerna lekt lekar som kan ha lekts av jämnåriga barn under vikingatiden. Vidare berättade hon att de under träslöjdslektionerna tillverkat riddarsköldar i samband med historieundervisningen om medeltiden.
7 Analys
Kapitlet behandlar våra analyser av de kvalitativa intervjuerna, där kunskapsbakgrundens innehåll vävs in i ett större sammanhang. Elevintervjuarna från samma skola presenteras i en gemensam analys. Anledningen är att elevernas intervjuer vävs in i varandra beror på de liknande uppfattningarna som eleverna har om förkunskaper, historieämnet och dess undervisning samt elevinflytandet. Pedagogintervjuerna presenteras enskilt eftersom det uppkom individuella pedagogiska synpunkter och elevinflytande i historieundervisningen.