Fråga 1: Kan användning av iPads på en grundskola, skapa tillgänglighet i lärandet för alla elever, även för elever i behov av särskilt stöd eller krävs det fler faktorer?
Skolutvecklaren och IKT-samordnaren, anser att elever i behov av särskilt stöd, har en hög tillgång till alternativa verktyg. De tycker båda, att iPaden i mycket hög grad, är intressant som ett specialpedagogiskt och pedagogiskt arbetsverktyg och att den i hög grad, underlättar för möjligheterna till anpassning av undervisningen. Det finns också gott om appar och god hjälp att få i nätverksgrupper. I iPaden finns också särskilda appar installerade för elever i behov av särskilt stöd. IKT-samordnaren tycker att iPaden är bra för lärares undervisning och förberedelse av lektioner till kommunikation med olika elevgrupper. Den kan även vara bra för dokumentation och uppföljning av elever samt när eleverna själva skriver uppsatser eller inlämningsuppgifter, läser något t ex böcker och tidningar samt när de räknar. Att använda den till presentationer vid t ex en redovisning, att söka information, arbeta med bilder, ljud, musik eller film, lära sig ett annat språk t ex engelska, spanska eller tyska, spela spel, som har med skolarbete att göra, individuellt arbete samt till grupparbete, är iPaden också bra, anser IKT-samordnaren. Den är dessutom lätt att ta med, flexibel och anpassningsbar.
32
iPadens betydelse i skolan, som ett pedagogiskt verktyg/hjälpmedel, anser båda att den i stor utsträckning är betydelsefull - för elever i behov av särskilt stöd men också för alla andra elever. Den utvecklar också elevernas itkompetens, i stor utsträckning. När det gäller motivation för skolarbetet, elevernas förmåga att söka och kritiskt använda information på internet går deras åsikter något isär. IKT-samordnaren tycker att eleverna får det i stor utsträckning medan skolutvecklaren tycker att det sker till viss utsträckning. Däremot är de överens om att iPaden stimulerar elevernas lärande i stor utsträckning och att skolorna använder den på ett sätt som ökar elevernas måluppfyllelse, utvecklar elevernas möjligheter att lösa problem samt utvecklar elevernas kommunikations- och samarbetsförmåga, i viss utsträckning.
Tillgången till andra alternativa verktyg ute på skolorna, utöver iPaden, finns t ex datorer och mobiler. Skolutvecklaren som tidigare har varit rektor på GS, tycker också att man på skolorna försöker anpassa lärandet ute. IKT-samordnaren tillägger att de försöker anpassa efter varje elevs behov. IKT-samordnaren och Skoldatatekets pedagog anordnar också ett ”öppet hus” för lärverktygs-utbildningar för de föräldrar som har barn i behov av särskilt stöd. Varje skola får själva bestämma vilket digitalt lärverktyg de vill ha. Datanäten på skolorna är byggda för att de ska kunna välja vad de vill ha.
IKT-samordnaren och skolutvecklaren studerar Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. De menar att om den sociala miljön är interaktiv och samspelande så fungerar den miljön för alla barn, med och utan, behov av särskilt stöd. De tycker att den fysiska miljön är väl anpassad för undervisning på GS. I den pedagogiska miljön är skolan i utbyggnadsfas på högstadiet liksom den sociala miljön eftersom åk 9, bara funnits en kort tid. Flera nya lärare är anställda sedan hösten 2012 på högstadiet. GS är en ganska stor enhet där det finns ett gott arbete med trygghet och trivsel, och de var först ut med trygghetssamordnare. GS har alla delarna i tillgänglighetsmodellen och har en bra grund och förutsättning för tillgänglighet, säger båda.
Forskningsfråga 2: Vilka strategier har använts för att implementera digitala lärverktyg på kommunens skolor?
Skolutvecklaren säger att det tar ca 5-8 år, för att en förändring ska ske. IKT-samordnaren berättar att 2008, togs det ett politiskt beslut i nämnden på förvaltningsnivå (kommunen) att gymnasiet skulle ha ”en till en” datorer. Detta föll i så kallad glömska. Sedan hände det inte så mycket med beslutet. IKT-samordnaren anställdes 2010. På ett möte i nämnden, i mars månad, skulle han presentera sig. Ett av partierna frågade honom om hur det gick med IKT-
33
planerna och vad han hade tänkt göra med dem. Det politiska partiet ansåg att det hade tagit lång tid sedan det blev beslutat om ”en till en” datorer. IKT-pedagogen svarade, att det berodde på nämndens planer, mål och vilka förutsättningar som fanns. Plötsligt beslöt man och sade att till hösten 2010 skulle eleverna på gymnasiet ha en egen dator. Från planeringsstadiet 2008 till verkställighet 2010 tog det alltså 2 år. Sedan gick det väldigt fort, berättar han. Han började arbeta med IKT-planerna i mars och i maj månad 2010 lades det beställningar på ungefär 700 datorer. Vad gjordes innan datorerna beställdes?
Det som behövdes var dels att diskutera om man skulle ha Mac-datorer (Apple inc.) eller PC- datorer och det fokuserades väldigt mycket på vilka datorprogram man skulle ha. Det slutade med att kommunen tog ett beslut om att göra det väldigt öppet för vilka datorprogram man skulle ha. Det skapades möjligheter för varje individ att ladda ner de program som man behövde. Eleven fick i stort sett en tom dator. Det är ofta så elever arbetar, menar ikt- samordnaren och på så vis lär också lärarna sig. Det är detta som man i kommunens iktplan, kallar ”learning by the job”.
2011 fortsatte man med iPads. Det var egentligen skolorna i kommunen som själva initierade till ett projekt ”att skriva sig till läsning”. IKT-samordnaren fick se över, hur mycket kunskap det fanns kring iPads och köpte sedan in utbildning för iPad-användning. 105 pedagoger fick gå en utbildning för att lära sig arbeta med verktyget. Detta projekt ”att skriva sig till läsning” har egentligen slagit ut bäst, anser IKT-samordnaren. När lärarna jobbar med iPadsen på GS ser man hur de ska användas.
Enligt skolutvecklaren, tillgängliggör kommunen allt material som de har även till friskolorna i kommunen. Det är tydligt från politiskt håll att det som kommunernas skolor gör, också ska erbjudas till de fristående. Det ska finnas en öppenhet och inbjudan till friskolorna i kommunen.
Skolutvecklaren säger också att för fem år sedan var det väldigt mycket teknikprat men det är det inte längre. Idag tror man inte på ”en till en” längre utan man tror på en skola där eleverna använder olika saker för sitt lärande. Det som eleverna har i fickan och som de har med sig. Det kan också vara tre enheter på en elev. Det viktigaste är att nå målen.
Idag är alla skolor med i implementeringen av digitala lärverktyg. Politikerna är också intresserade av om rätt verktyg används, om vi är kopplade till forskningen, att de gör på rätt sätt. Kommunen är med i ett Ifous-projekt genom SKL, Sveriges kommuner och Landsting. Ifous står för ”Innovation, forskning och utveckling i skolan” och är ett oberoende forskningsinstitut. Här tittar man på just digitaliseringen av skolan.
34
Det finns ett projekt i Falkenberg som har pågått i fyra år nu, säger IKT-samordnaren. Här har man upptäckt under sitt arbete att på sikt, ger digitaliseringen positiva resultat, men att man har en ”dipp”, i början. Han berättar att han har varit i Maine i USA och tittat på världens största genomförandeprojekt (Puentedura). Där har man 70.000 datorer i hela delstaten och där har man varit i gång i 11-12 år. Det är väldigt nyttigt att göra studieresor för att lära sig, dels hur det ser ut i ögonblicket, men också hur det kommer att se ut i framtiden. Han menar att kommunen är på väg. Nästa år är de uppe i 4000 enheter.
Hur tar lärare och specialpedagoger detta med det digitala som står med det praktiska hantverket? Där menar IKT-samordnaren att det är viktigt att kommunen har sökt pengar för Skoldatateket. Han tror att man nu kan börja fokusera mer på att se till så att skolorna använder verktygen på rätt sätt och att man hjälper och stöttar lärarna på skolorna.
Det är olika, hur långt pedagogerna på skolorna har kommit i sin digitala kompetens. Båda anser att det är viktigt med ett kollegialt lärande där man hjälps åt. Skolutvecklaren menar;
”………… jag tycker att det ligger, naturligtvis, ett stort ansvar på både förvaltning, kommun, rektorer att leda det, men i alla yrkeskategorier så är det också ett individuellt ansvar…..att hålla sig anställningsbar…..och där vill jag mena att vi har nått en nivå att hantera de vanligaste digitala verktygen ….det är ett måste.”
Det har landat väldigt olika på olika skolor i kommunen. Det kan skolutvecklaren utläsa från olika protokoll kring digitaliseringen.
Forskningsfråga 3: Vilka faktorer krävs, för att skolutveckling med digitala lärverktyg, ska kunna genomföras på olika nivåer i en kommun?
Visioner, och ett mål. Från kommunens politiker finns det en uttalad vision att ”vi ska ha en skola i toppklass”. Styrning och ledning är viktigt, samt att analysera var man befinner sig och vill vara, och sedan arbeta den visionen. Man behöver mål och delmål som utvärderas och revideras. Sedan skapas nya mål. Skolutvecklaren vill se en organisation som en amöba, men som det ska finnas strukturer och organisering i. Ledning och kulturen på skolan ska samverka - ramen för organisation, är den statliga och den kommunala styrningen.