Specialpedagogiska implikationer

Kommunen och GS, strävar efter en inkluderande skola enligt intervjupersonerna i denna studie. Alla har tillgång till en egen iPad som ett lärverktyg på GS. I GS organiseras också det pedagogiska arbetet, utifrån en inkluderande syn och tillgänglighetsperspektiv. För en del elever kan tillgången till en dator eller en iPad, vara helt avgörande för, om en elev ska kunna ta till sig kunskap i tillräckligt stor omfattning eller inte, naturligtvis i samklang med andra metoder i inlärning, med hjälp av pedagoger och specialpedagoger i organisationen.

7.3 Metoddiskussion

Mitt förslag till grundskolan, var att enkäten skulle kunna besvaras, via en digital länk (Survey Monkey). Jag skulle också kunna finnas på grundskolan vid vissa tidpunkter, dag/dagar och plats. Ett annat alternativ var, att dela ut enkäten vid ett specifikt tillfälle, då alla lärare var på plats, på samma gång t ex vid ett stormöte. Det blev svårt att få ett besked från grundskolan, kring enkäthanteringen, p g a sjukdom, tjänsteresor, konferenser och dylikt. Grundskolan föreslog, att de själva via en specialpedagog, kunde ta emot enkäten och dela ut den, eftersom det hade dröjt med besked kring förfarandet.

Enkäten delades ut till lärarna, i pappersformat. Lärarna lämnade sedan in svaren, till specialpedagogen, i hennes fack eller på hennes arbetsrum, i en mapp.

Lärarna hade mycket att göra så här i slutet av terminen med bl.a betygsättning och lektioner, och var svåra att nå. Dagen innan skolavslutningen, hämtade jag de sista enkätsvaren. Jag fick in sju svar av nitton enkäter. I efterhand har jag tänkt på att det hade

55

varit bra om man redan i kurs 5 i utbildningen, hade börjat skriva enkäten och sedan skicka ut den, tidigare under höstterminen.

I frågan om enkäten mäter det den avser att mäta (validitet) och om svaren är tillförlitliga (reliabilitet), utifrån de sju svaren jag fick, så kan jag säga att enkäten infriar detta. Däremot, om man ska se enkäten ur ett större sammanhang d v s att utgå från hela svarsfrekvensen, så är reliabiliteten och validiteten (Patel, Tebelius, 1987) liten. Det går inte att mäta vad alla lärare i årskurs 6-9, anser i de olika frågorna. Här måste enkäten ses, som ett stickprov. Enkätfrågorna i sig, har dock besvarats korrekt av dem som har besvarat, enkäten. En fråga fick jag däremot inte svar på i en enkät, däremot blev den besvarad längre fram i enkäten, via en annan fråga.

Specialpedagogen som delade ut enkäten, menar att enkäten kanske upplevdes, som en extra belastning, utöver de arbetsuppgifter som lärarna hade i slutet av terminen. Lärarna hade också nyligen, besvarat ett antal andra enkäter som skulle användas till grundskolans kvalitetsrapport. Detta kan också vara en orsak till att lärarna inte prioriterade min enkät. Intervjuerna bokades betydligt fortare – det tog endast en vecka sammanlagt. Intervjuerna skedde i följande ordning; Skoldatatekets pedagog, intervju med specialpedagogerna och rektor på grundskolan till intervju med skolutvecklare och ikt-samordnare i kommunen. I efterhand, har det visat sig att det har varit en ”lyckad ordning”, vilket egentligen, var en slump från början. Intervjuerna fick en ”röd tråd”, d v s från det praktiska arbetet i Skoldatateket, till arbetet som specialpedagogerna utförde, på grundskolan. De teoretiska tankarna från skolutvecklare, IKT-samordnare och rektor, kring organisation, planering och genomförande av implementeringen av de digitala lärverktygen/iPads, kom sist. Att först få höra från pedagoger och specialpedagoger, hur verktygen fungerar ute i verkligheten och höra vad de anser om organisationen av det pedagogiska arbetet, gjorde intervjuerna väldigt intressanta att lyssna på. Det var som att få facit innan forskningsfrågorna var ställda. Det blev spännande att genomföra nästa intervju, vilket skapade tankar hos mig, kring studien. En risk finns med detta - det är lätt att ställa ledande frågor, ju fler intervjuer som blir gjorda. Jag var dock medveten om detta och försökte istället, använda mig av den kunskap jag har fått i utbildningen, kring hur man ställer frågor, vid handledning.

Intervjuerna dokumenterades, i en app ”Röstmemon” via min iPhone (smartphone, Apple inc.). Jag tyckte det skulle vara intressant att använda mig av en app, som också skulle kunna, användas i en iPad. På detta vis, fick jag själv, praktisera vad man kan göra och åstadkomma, via en iPhone/iPad. Det finns andra appar, som jag skulle kunna ha använt, där det som sägs, blir nedskrivet direkt, via appen. Jag provade flera stycken, för att se vilken som skulle passa

56

bäst. Det visade sig dock, att allt som sades vid prov-intervjun inte kom med i den nedskrivna texten. Ibland uppfattades vissa ord som något annat. Detta hade kunnat orsaka väldiga problem i trovärdigheten, och transkriberingen av min studie, vid de ”riktiga” intervjuerna. Valet föll alltså på en app, med endast diktafon-funktion. Om någon av de andra apparna, med nedskrivning av text fungerat fullt ut, hade detta sparat mycket tid. Jag försökte att lägga in mina filer via olika transkriberingsprogram, via datorn, som ett annat alternativ, men lyckades inte fullt ut. Det fick istället bli transkribering på manuell väg d v s lyssna, stänga av, memorera och skriva ned samtalet i ett worddokument i datorn. När det kom viktiga citat, angav jag dessa med klockslag för att veta var citaten, fanns i det inspelade materialet. Att göra en sammanfattande text av intervjumaterialet, visade sig också, inte vara helt enkelt. Det är svårt att välja, vad som är mindre viktigt att ta med. Allt känns viktigt i början. Därav flera avlyssningar, av det sagda.