"Paddor i praktiken" Skolutveckling i digitala lärverktyg/iPads - från teori till praktik

Examensarbete

”Paddor i praktiken”

Skolutveckling i digitala lärverktyg/iPads

-från teori till praktik

“Toads in practice”, School development in digital tools/iPads

- from theory to practice

Christine Reuterskiöld

Examensarbete

Ange examensarbetets titel

Ange examensarbetets titel på engelska

Ange författares namn – en författare per rad

Specialpedagogexamen 90 hp Handledare: Ange handledare

Skolutveckling och ledarskap 2014-01-08

Examinator: Magnus Erlandsson Handledare: Anna Henningsson Yousif

Examinator: Ange examinator Handledare: Ange handledare

Lärande och samhälle Skolutveckling och

ledarskap

2

Förord

Nu är en lång ”studieresa” avslutad.

Jag vill tacka handledare och alla berörda som har deltagit i min studie och som har bidragit med mycket kunskap och erfarenheter.

Jag vill också tacka min familj som har stöttat och hejat på i både glada, fundersamma och ibland frustrerande tillfällen. Att de tålmodigt har lyssnat när jag har berättat om något nytt som jag lärt mig eller när jag sagt ”hur ska jag göra!?” Tack för att ni har stått ut med både sena kvällar och helger vilka har ägnats mer åt skrivande, än åt er. Nu ska det bli spännande att komma tillbaka till arbetslivet - och se om ”vingarna bär” med mina nya kunskaper och utbildning.

2014-01-20

3

Sammanfattning/Abstract

Reuterskiöld, Christine (2013). ”Paddor i praktiken”, Skolutveckling i digitala lärverktyg/iPad – från teori till praktik. (”Toads in practice” School development in digital tools/iPads – from theory to practice), specialpedagogik avancerad nivå, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle.

Problemområde. Skolutveckling kan vara medlet och metoden för att nå ett mål, eller

flera. Man skapar något nytt, ett hopp om förhoppningsvis något bättre, än det som redan finns. Det kan vara en utveckling i det lilla, men också som stora skolutvecklingsprojekt. Men ibland kanske, skolutveckling och förändringsarbete även används till att ”släcka bränder” när akuta problem uppstår?

Digitala lärverktyg då? Dessa kan skapa möjligheter till kunskap, lärande och kreativitet och även vara ett verktyg som ger elever i behov av särskilt stöd möjligheter till kunskap och lärande på samma villkor som alla elever i skolan ska få för att klara sin utbildning. Men ibland kan säkert ett digitalt lärverktyg även skapa frustration. Dess egenskaper och ibland brist på funktion, ekonomiska kostnader och tekniskt krångel, kan skapa mer irritation än tillfredsställelse hos användare. I mitt arbete som gymnasielärare har jag träffat många elever, i behov av särskilt stöd, med diagnos eller i behov under en viss tid. Hade dessa elever fått en bättre utbildning om jag använt mig mer av digitala lärverktyg?

I september månad 2013, var jag på en föreläsning om hur iPad kan fungera praktiskt för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Här såg jag och fick prova de funktioner som bl a finns i detta verktyg – fotografering, filma, lyssna, läsa, skriva, rita, scanna, dokumentera, hämta information, lyssna på musik, spela spel mm. Denna föreläsning skapade en nyfikenhet för verktyget och vad den kan användas till. Kan den vara ett hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd där möjligheter skapas att kunna lära och delta i undervisning i skolan och samhället som alla elever har rätt till? Är det möjligt att iPaden kan användas till allt detta? Ska den ersätta papper, penna och våra tryckta böcker? Många tankar och funderingar skapades.

Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM (www.spsm.se, 20140120) använder ordet tillgänglighet. Med det menas, att alla barn och elever som går i förskola och skola, ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det betyder bl a att man ska tänka på vilka individuella behov som kan finnas i en grupp och anpassa verksamheten efter det. SPSM (20140120) säger vidare att undersökningar har gjorts som visar att det behövs mer kunskaper

4

om vad som behövs och krävs, för att en verksamhet ska bli tillgänglig för barn och elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien är att undersöka, hur man på olika nivåer i en kommun i södra Sverige,

har kunnat införa digitala lärverktyg, från politisk vision, till förvaltningsnivå vidare till lärnivå, på en grundskola, vilken har valt iPads som digitalt lärverktyg. Vidare undersöks grundskolans möjligheter för tillgänglighet och lärande för alla elever på skolan, där även elever i behov av särskilt stöd, ingår.

Frågeställningar. Här nedan redovisas de problemformuleringar som min studie bygger på.

1. Kan användning av iPads på en grundskola, skapa tillgänglighet i lärandet för alla elever, även för elever i behov av särskilt stöd eller krävs det fler faktorer?

2. Vilka strategier har använts för att implementera digitala lärverktyg på kommunens skolor?

3. Vilka faktorer krävs, för att skolutveckling med digitala lärverktyg, ska kunna genomföras på olika nivåer i en kommun?

Teori. Studien beskriver en organisation utifrån Human Resource-perspektivet samt utifrån

den amerikanska psykologen Abraham Harald Maslows (1908-1970) teori om människans behov och motivation.

Metod. I denna studie har det genomförts fyra halvstrukturerade intervjuer samt en

enkätundersökning. Utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats d v s utifrån tolkning av samtal och texterna i mina intervjuer, samt de svar jag finner i enkät och i en kvalitetsredovisning vid namn Qualis, tolkas ”den levda vardagsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv” (Kvale, Brinkmann, citat 2009, s 39).

Resultat. Det beslut som politikerna i kommunen för studien har tagit kring utbyggnaden

av digital kompetens och implementering av digitala lärverktyg, har påverkat alla människor i organisationen. Budgeteringen för detsamma är det första steget mot möjligheten till skolutvecklingen. Att ta vara på människor förmågor, talanger, engagemang och kreativitet har också betydelse. En lärplattform, Vklass, har implementerats, vilket är viktigt för kommunikationen mot vårdnadshavare, kollegor och elever ska fungera väl, säger tjänstemän. När det gäller internet har det inte fungerat fullt ut tidigare. Nu ska nätverken däremot vara utbyggda på skolorna, vilket ska hjälpa till för större tillgänglighet.

Kunskap och förhållningssätt till It, blir en viktig undervisningsuppgift för skolan, för lärare, elever och vårdnadshavare. Det behövs undervisning kring etik- och källkritik med

5

eleverna samt att ge information kring hur eleven ska hantera internet, som skapar säkerhet och trygghet i användningen av it.

Vårdnadshavare är viktiga att få med i en så stor skolutvecklingssatsning där eleverna ska använda ett digitalt lärverktyg, i sitt dagliga lärande. Det är vårdnadshavare som möter eleven hemma, när läxor och uppgifter ska göras. Om en elev dessutom, är under 18 år, har föräldrarna ansvaret för eleven och kan här, ha åsikter kring användandet av It.

Kommunikation är ett ord som har återkommit i studien. Det har förts öppna diskussioner kring skolutvecklingsprojektet i kommunen. Detta visar på att man vill ha med alla ”på tåget”.

Kommunen har startat ett Skoldatatek i kommun som projekt. Flera intervjuade anser att det behövs i kommunen.

Skoldatateket har bl a startat en föräldrarutbildning för de föräldrar som har elever i behov av särskilt stöd. Här får föräldrarna lära sig hur eleverna använder iPads i sitt lärande. Det kan göra att det blir lättare att följa sitt barn hemma vid läxläsning och arbete hemma.

Ett ledarskap bör bevara och förnya de långsiktiga målen, under tiden skolutvecklingen pågår. Både tjänstemän i kommunen samt personal på grundskolan för studien försöker arbeta utifrån denna princip. Att utvärdera är viktigt.

Rektor har klara uttalade åsikter kring pedagogisk organisation, inkludering, tillgänglighet och satsning på digitala lärverktyg. Engagemang hos rektorer och personer i ledarställning skapar också engagemang bland övriga medarbetare på skolan. Rosenqvist (2013) beskriver en idéskiss, för hur en alternativ organisation av klass- och gruppindelning kan se ut, i ”varierande grupper och gruppstorlekar”. Utifrån denna modell, finns många av de idéer, som rektorn har, kring sin organisation av det inre pedagogiska arbetet på grundskolan för studien. Denna och annat arbete på skolan, har resulterat i en certifiering av skolans kvalitet. Enligt Qualis kvalitetsutvärdering har pedagoger, föräldrar och elever förtroende för ledningen på skolan. Eftersom organisationen av det pedagogiska arbetet endast, varit igång under en termin, så går det inte att uttala sig om det färdiga resultatet ännu. Den nya organisationen för det pedagogiska arbetet på GS bidrar, anser jag, till elevers möjligheter till tillgänglighet, inkludering och delaktighet i det dagliga arbetet på skolan. iPaden har gjort eleverna mer inkluderade, genom att alla elever har tillgång till lärverktyget.

Tillgänglighetsmodellen visar helheten för en tillgänglig utbildning. Alla intervjuade i studien, har fått se och fundera över modellen vid intervjutillfällena. De konstaterar att modellen måste ses, utifrån varje enskild elevs specifika behov.

6

Mer kompetensutveckling behövs kring arbetet med iPads, i funktionen och kurser i konkret lärande med lärplattan. Det finns ett behov av en kunskap, kring hur man använder iPads och digitala lärverktyg på ett annat sätt – ”att tänka utanför boxen”. Att arbeta utifrån Ruben R. Puenteduras modell, SAMR-modellen (www.hippasus,com/rrpweblog) är ett sätt. Genom det, ska fler elever kunna utveckla sitt lärande och få större måluppfyllelse via iPads.

Specialpedagogerna kommenterar att elever i behov av särskilt stöd, inte blir så synliga, i och med att alla elever, har tillgång till iPad med individuellt sammansatta appar för varje elev, utifrån deras individuella behov. Elever i behov av särskilt stöd, använder sina alternativa verktyg mer idag än tidigare när de hade datorer, säger en specialpedagog. Det är dock inte bara själva iPaden, som har betydelse för elevers tillgänglighet och inkludering av utbildning, på skolan. Pedagogik, vuxnas närvaro med olika kompetens, organisationen samt vikten av den fysiska och sociala miljön spelar också roll.

Maslows behovspyramid (Bolman, Deal, 2012)

1. Fysiologiska behov - behov av föda, vatten, syre, fysisk hälsa och välbefinnande. 2. Säkerhet - behov av att vara förskonad från faror, angrepp och hot

3. Tillhörighet och kärlek - behov av positiva och kärleksfulla relationer med andra människor.

4. Uppskattning och självkänsla - behov av att känna sig uppskattad och värdefull 5.Självförverkligande - behov av att utveckla och förverkliga sin inneboende potential

Steg 1 och 2 har högst prioritet i Maslows behovspyramid. De fem stegen i behovspyramiden spelar roll i hela organisationen. Varje individ påverkar utvecklingen eller ”icke-utvecklingen” i organisation.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att grundskolan för studien, gör ett gediget arbete, med elever som är i behov av särskilt stöd. För en elev i behov av särskilt stöd, tror jag att det måste kännas skönt att bli självständig, genom att ha alla sina alternativa verktyg i en enhet, som iPaden, men att de också finns andra verktyg att använda. Att dessutom ha iPaden både i skolan och hemma för läxläsning och dylikt, skapar en frihet för eleven. Skolan ska ju lära för livet och skapa möjligheter till ett självständigt liv, i framtiden. Nu återstår, att alla pedagoger får kunskap i hur man arbetar med de enskilda eleverna utifrån deras specifika behov för att verktygets kapacitet ska komma till användning fullt ut. Det är lätt att uttrycka, men det krävs mycket tid och kraft från hela organisationen från kommun till pedagog, för att det praktiskt ska infrias. Nu gäller det att finna hur och med vad man ska arbeta vidare med, för att de

7

digitala lärverktygen ska komma eleven till godo fullt ut, för att en likvärdig, tillgänglig och inkluderad skola ska bli verklighet tillsammans med all den kunskap som människorna i kommunen och på grundskolan för studien har.

Specialpedagogiska implikationer. Kommunen och grundskolan GS, strävar efter en

inkluderande och tillgänglig skola enligt intervjupersonerna i denna studie. Alla ska ha tillgång till iPad som ett lärverktyg. Det pedagogiska arbetet på GS organiseras, utifrån en inkluderande syn. För en del elever kan tillgången till en dator eller en Ipad, vara helt avgörande för, om en elev ska kunna ta till sig kunskap i tillräckligt stor omfattning, eller inte.

9

Innehållsförteckning

”Paddor i praktiken”, Skolutveckling i digitala lärverktyg/iPads – från teori till praktik ”Toads in practice”, School development in digital tools/iPads – from theory to practice

FÖRORD ...2 SAMMANFATTNING/ABSTRACT ...3 1.INLEDNING ...11 -FIGUR 1:TILLGÄNGLIGHETSMODELLEN, SPSM ...13 2.SYFTE ...14 2.1PRECISERADE FRÅGESTÄLLNINGAR ...14 2.2 CENTRALA BEGREPP ...14 3.TIDIGARE FORSKNING ...17

3.1FORSKNINGUTIFRÅNETTGRUPP-OCHORGANISATIONSPERSPEKTIV ...17

3.2 FORSKNING UTIFRÅN INDIVIDPERSPEKTIV ...19

- FIGUR 2: IDÉSKISS OVER ORGANISATIONSMODELL, JERRY ROSENQVIST ...21

- FIGUR 3: IDÉSKISS ÖVER ORGANISATIONSMODELL, JERRY ROSENQVIST ...21

- FIGUR 4: SAMR-MODELLEN RUBEN R. PUENTEDURA ...23

4.TEORETISK FÖRANKRING ...24

4.1HUMANRESOURCE-PERSPKTIVOCH MASLOWSBEHOVSPYRAMID ...24

- FIGUR 5: MASLOWS BEHOVSPYRAMID ...25

5.METOD ...26

5.1METODVAL OCH URVALSGRUPP ...26

5.2ANALYS OCH BEARBETNING ...27

5.3ETISKA ASPEKTER ...28

6.RESULTAT/ANALYS ...29

6.1QUALISOCHSKOLINSPEKTIONEN ...29

6.2 INTERVJU MED SKOLUTVECKLARE OCH IKT-SAMORDNARE I KOMMUNEN...31

6.3 INTERVJU MED SKOLDATATEKETS PEDAGOG ...34

6.4INTERVJUMEDREKTORPÅGRUNDSKOLAN(GS) ...37

10

6.5 INTERVJU MED SPECIALPEDAGOGERNA PÅ GRUNDSKOLAN (GS) ...41

6.6ENKÄTTILLLÄRAREPÅGRUNDSKOLAN(GS) ...44

7.DISKUSSION ...45

7.1ANALYS ...45

7.2 SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 54

7.3 METODDISKUSSION ...54

7.4FÖRSLAGPÅFORTSATTFORSKNING ...56

8.REFERENSER ...57

9.BILAGOR ...59

BILAGA 1: KOMMUNENS SKOLORGANISATION, GRUNDSKOLANS ORGANISATION, SKOLDATATEKETS ORGANISATION, IKT-HANDLINGSPLAN FÖR KOMMUN OCH GRUNDSKOLA ...60

BILAGA 2: FÖLJEBREV TILL ENKÄT OCH ENKÄTFORMULÄR ...64

BILAGA 3: ENKÄTSAMMANSTÄLLNING ...70

BILAGA4: RESULTATMODELLFÖRSTUDIEN ...75

11

1. Inledning

Vad är det som är så intressant med skolutveckling och digitala lärverktyg?

Skolutveckling kan vara medlet och metoden för att nå ett mål, eller flera. Man skapar något nytt, ett hopp om förhoppningsvis något bättre, än det som redan finns. Det kan vara en utveckling i det lilla, men också som stora skolutvecklingsprojekt. Men ibland kanske skolutveckling och förändringsarbete även används till att ”släcka bränder” när akuta problem uppstår?

”Vi tränade hårt – men varje gång vi började få fram fungerande grupper skulle vi omorgansiseras. Jag lärde mig senare i livet att vi är benägna att möta varje ny situation genom omorganisation och också vilken underbar metod detta är för att skapa illusionen av framsteg medan den åstadkommer kaos, ineffektivitet och demoralisering” Gaius Petronius (död 60 e Kr)

Jag funderar på om människan genom alla tider, haft en benägenhet att ständigt vilja förändra?

Digitala lärverktyg då? Dessa kan skapa möjligheter till kunskap, lärande och kreativitet och även vara ett verktyg som ger elever i behov av särskilt stöd möjligheter till kunskap och lärande på samma villkor som alla elever i skolan ska få för att klara sin utbildning. Men ibland kan säkert ett digitalt lärverktyg även skapa frustration. Dess egenskaper och ibland brist på funktion, ekonomiska kostnader och tekniskt krångel, kan skapa mer irritation än tillfredsställelse hos användare. I mitt arbete som gymnasielärare har jag träffat många elever, i behov av särskilt stöd, med diagnos eller i behov under en viss tid. Hade dessa elever fått en bättre utbildning om jag använt mig mer av digitala lärverktyg?

Jag har en krokig utbildningsväg, men med en röd tråd, genom skolsystemet. Efter utbildning till idrottspedagog, förskollärare och gymnasielärare i Barn- och fritidsämnen, har jag arbetat inom olika delar av skolväsendet – några år inom förskolan, förskoleklass och grundskolan, flera år inom Komvux och de sju senaste åren inom gymnasium och gymnasiesärskolan. Utöver mitt lärarjobb har jag också arbetat med projekt. Som projektledare lärde jag mig mycket kring hur olika organisationer kan fungera samt vad skolutveckling kan medföra och åstadkomma.

I september månad 2013, var jag på en föreläsning om hur iPad kan fungera praktiskt för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Här såg jag och fick prova de funktioner som

12

bl a finns i detta verktyg – fotografering, filma, lyssna, läsa, skriva, rita, scanna, dokumentera, hämta information, lyssna på musik, spela spel mm. Denna föreläsning skapade en nyfikenhet för verktyget och vad den kan användas till. Kan den vara ett hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd där möjligheter skapas att kunna lära och delta i undervisning i skolan och samhället som alla elever har rätt till? Är det möjligt att iPaden kan användas till allt detta? Ska den ersätta papper, penna och våra tryckta böcker? Många tankar och funderingar skapades.

Skollagen säger i 1 kap. 5§, ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Det står även (2 kap.35, skollagen, 2010:800) att lokaler och utrustning ska finnas, som behövs för att utbildningens syfte ska kunna uppfyllas. I läroplanen för grundskolan, Lgr 11, står det också att skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt ge eleverna en livslång lust att vilja lära och kunna delta i samhällslivet. Skolan har också ett uppdrag att anpassa undervisningen till varje enskild elevs utgångspunkt, möjligheter och behov. Vidare står det att eleven ska kunna ”använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”(Lgr 11, s 14). Detta är texter som skolans organisation, ledning och personal ska förhålla sig till och handla efter i det dagliga arbetet i skolan.

Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM (www.spsm.se, 20140120) använder ordet tillgänglighet. Med det menas, att alla barn och elever som går i förskola och skola, ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det betyder bl a att man ska tänka på vilka individuella behov som kan finnas i en grupp. Utifrån det ska sedan lokaler anpassas och användas på ett medvetet sätt vid undervisning så att alla barn och elever känner delaktighet och social trygghet. Dessutom ska läromedel och utrustning vara tillgängliga d v s finnas och vara åtkomliga samt lokalerna ska samtidigt vara framkomliga och inbjudande till lärande. SPSM (20140120) säger vidare att undersökningar har gjorts som visar att det behövs mer kunskaper om vad som behövs och krävs, för att en verksamhet ska bli tillgänglig för barn och elever i behov av särskilt stöd. Pedagogiken ska också vara tillgänglig. Med det menas att de som arbetar i skolan måste ha kunskap om alternativa lärverktyg, anpassade läromedel och hjälpmedel. Det innebär att man ska se olika möjligheter i att stärka barn och elever i att vara delaktiga samt ha respekt för den enskilda individen, i stället för att acceptera hinder som utestänger d v s exkluderar. Den sociala tillgängligheten innebär att man ska kunna delta i alla aktiviteter. En utbildning blir likvärdig för alla, först när alla som arbetar och är ansvariga för förskolor och skolor är medvetna om, hur viktigt det är med tillgänglighet. Här nedan visas tillgänglighetsmodellen (SPSM, Sturaeus, utifrån Tufvessons forskning 2009).

13 Tillgänglighetsmodellen

Figur 1:

Modellen visar helheten för en tillgänglig utbildning. Det betyder att, om de tre hörnen i modellen - social, pedagogisk och fysisk miljö – samspelar, utifrån vad en elev har för behov och förutsättningar kan utbildningen bli tillgänglig.

SPSM:s generaldirektör Greger Bååth, säger att;

”Vi måste se olikheter som en resurs och en tillgång och inte som någonting som avviker från skolans norm. Alla kan bidra till en utveckling där vi får en likvärdig utbildning. Det kan vi bl a göra genom att söka gemensamma lösningar som är bra för många istället för- allt för snabbt - söka särlösningar när vi stöter på hinder. De här särlösningarna riskerar att bidra till utanförskap, i stället för gemenskap i skolans värld. Och som vanligt är det mest effektivt och ekonomiskt att göra rätt från början. Då slipper vi att i efterhand göra kostsamma anpassningar.”

14

2. Syfte

Mitt syfte är att studera en kommuns skolutvecklingsarbete med digitala lärverktyg på olika nivåer - från politisk vision, till förvaltningsnivå vidare till lärnivå på en grundskola i samma kommun vilken har valt lärplattan iPad som sitt digitala lärverktyg.

Vidare ska jag också studera vilka möjligheter och eventuella hinder som grundskolan har, för att kunna skapa tillgänglighet och lärande för alla elever på skolan, där även elever i behov av särskilt stöd ingår.

2.1 Preciserade frågeställningar

1. Kan användning av iPads på en grundskola, skapa tillgänglighet i lärandet för alla elever, även för elever i behov av särskilt stöd eller krävs det fler faktorer?

2. Vilka strategier har använts för att implementera digitala lärverktyg på kommunens skolor? 3. Vilka faktorer krävs, för att skolutveckling med digitala lärverktyg, ska kunna genomföras på olika nivåer i en kommun?

2.2 Centrala begrepp

Här nedan redovisas centrala begrepp för studien.

Integrering och inkludering

Svenska Unescorådet - Utbildning för alla – har gjort en nationell aktionsplan för Sverige (”the World Education Forum”, Dakar, 2000). Här står det att, det finns en tydlighet i att den inkluderande skolan är en av huvudstrategierna för att hantera frågan om utanförskap och exkludering. (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2008),

”Grundprincipen för en skola för alla är att alla barn ska ha möjlighet till lärande, tillsammans med andra.”

Uttrycket ”Utbildning för alla” menas dock inte, att det ska vara inkludering per automatik – man ska istället förändra skolor till det bättre för att se till så att alla barn får en så bra anpassad utbildning som möjligt inom dessa skolor.

Inkluderingsbegreppet, som vi använder det i dag kommer ursprungligen från specialpedagogiken (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2008). Inom utbildningssystemet har man utforskat hur man på olika sätt ska kunna ta hänsyn till barn med

15

funktionsnedsättningar och till elever som har det svårt i sitt lärande i skolan. Elever har blivit erbjudna specialpedagogiskt stöd som ett komplement till den ordinarie undervisningen men ibland har det specialpedagogiska stödet varit åtskild från den ordinarie undervisningen. Under de sista åren har man diskuterat om det är lämpligt att gå ifrån sina klasskamrater och ha undervisning i en annan lokal. Här har man då sett det både ur ett människorättsligt perspektiv och ur ett effektivitetsperspektiv. När man talar om integrering, använder man sig av specialpedagogiska metoder i den vanliga skolundervisningen. Om man talar om inkludering, behöver skolan förändra sin organisation, undervisnings- och inlärningsstrategier och metoder, för att inkludering ska uppstå. Man ska se till eleverna och ta hänsyn till individuella olikheter och inte betrakta olikheter som problem hos enskilda individer. Att åtgärda ”felet” hos individen, hjälper inte. Olikheter ska istället ses, som möjligheter till berikande av lärandet i skolan (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2008).

Organisation

Ordet organisation betyder forma, utgöra, sammanslutning. Om man ska utgå från organisationsteori, så finns det ytterligare två betydelser. Konkret kan man säga att det är ”en planmässig samverkan mellan individer och grupper med gemensamma intressen” t ex i en personalorganisation. Nästa betydelse är att det är ”ett företags eller en förvaltnings uppläggning av verksamheten” (Nationalencyklopedin, 131107). I denna studie, kommer begreppet organisationsnivå användas när det skrivs om kommunen d v s huvudmannen. Grundskolan, där studien genomförts, ingår som en del i organisationen för skolverksamheten i kommunen. Även skoldatatek, skolutvecklare och IKT-samordnare ingår i begreppet organisationsnivå.

Grupp

”I en grupp samspelar medlemmarna (minst två) för att nå ett mål eller utföra en uppgift”(Svedberg, 2000). Utifrån denna beskrivning definierar jag i min studie ordet gruppnivå som själva organisationen på skolan.

Individ

I denna studie, är definitionen för individnivå, detsamma som den enskilda läraren, eleven, rektorn och specialpedagogen, på den grundskola där studien ska genomföras. Eftersom det är ett personal- och vuxenperspektiv i denna studie är det lärare, rektorn och specialpedagogernas åsikter som undersöks.

16 Surfplatta, pekdator, pekplatta, lärplatta

Vad innebär och vad är förklaringen på en surfplatta?

”en pekdator med avancerade funktioner och uppkoppling mot Internet via trådlöst nätverk eller via mobiltelefonnätet. Surfplattor används för bl.a. surfning på nätet (därav namnet), hantering av e-post, spel, musik och film samt läsning av e-böcker, tidningar och tidskrifter.”

Det ska nämnas att en surfplatta i vissa sammanhang även kallas för pekplatta. Jag har valt att förklara ytterligare ett ord - lärplatta, då denna benämning mer och mer används inom skolans värld idag (Strömbeck, 2013). I svenska akademiens ordlista står det endast ordet läsplatta – för läsning av böcker i elektronisk form och pekskärm – bildskärm (SAOL, 2013).

iPad

Lärplattor finns i olika märken inom både utländsk och svensk handel. Den lärplatta som ingår i min studie är en s.k iPad – ett namn som företaget Apple Inc. har gett till sin enhet/lärplatta som blev lanserad 2010. Den kommun och grundskola som jag ska genomföra min studie hos, har valt iPad som digitalt verktyg och därför bör märket på lärplattan anges. I fortsättningen kommer jag att använda ordet iPad.

Appar, applikationer och datorprogram och IKT

Datorprogram eller applikationer (appar) är vidare ”… program med specialfunktion för t.ex. spel, tidnings- eller tidskriftsläsning eller andra nätverkstjänster. Appar laddas ned gratis eller mot betalning via Internet.”. IKT betyder informations- och kommunikationsteknik (www.ne.se, 140120)

”En-till-en” verktyg

”En-till-en” verktyg i studien innebär att varje elev från årskurs 6 till årskurs 9, har tillgång till en egen iPad (kommunens budget och plan, 2013-2015). Eleverna har tillgång till denna både i hemmet och i skolan. Även lärare har tilldelats en egen iPad.

17

3.Tidigare forskning

Här nedan, beskrivs en sammanställning av tidigare forskning som jag bedömt, vara relevant för mitt arbete; forskning kring användningen av digitala lärverktyg i skolans undervisning, ur ett skolutvecklingsperspektiv på organisations- grupp- och individnivå.

3.1 Forskning utifrån ett grupp- och organisationsperspektiv

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM, 2013) menar att it d v s informationsteknik i lärandet inte går att väljas bort längre utan är viktigt för att rusta elever i att kunna ta till sig undervisning och för att klara framtidens utmaningar i samhället. En hög tillgänglighet och daglig användning av it påverkar elevers skolresultat på ett positivt sätt. Detta är en anledning till att många skolor satsar på digitala ”en-till-en” verktyg. Om olika kommuner och skolor har skillnader på itkompetensen, riskeras likvärdigheten och den digitala kompetensen i skolan att variera, beroende på vilken skola en elev går i och vilka pedagoger en elev har, menar de. Skolan ska erbjuda olika verktyg i lärandet. Ibland kan it vara helt avgörande för om en elev ska kunna nå de kunskapskrav som skolan har och informationsteknik kan då vara en förutsättning för att kunna ta del av och vara delaktiga i skolarbetet (2013).

Skolverket (www.skolverket.se, 20140120) menar vidare att det har varit resurskrävande att få in it i skolan. Men det är ingenting mot att jämföra med vad som krävs för att säkra ett effektivt användande av det. De anser att det tar längre tid att förändra undervisningen än det tar att införa it. Skolverket refererar till Sonia Livingstone, professor med forskningsintresse för barn, digitala medier, mediekompetens och lärande med fokus på itutveckling i framförallt brittiska skolor. (20140120). Livingstone menar att det inte har visats någon märkbar fördel i undervisningen och i läranderesultat ännu, av att använda it i skolan. Det behövs kritisk analys av de påståenden där man säger att it förändrar utbildningen. Det finns få oberoende utvärderingar som jämför utbildningsmiljöer med och utan it.

Stiftelsen för Internetinfrastruktur ger ut en årlig rapport som kartlägger internetanvändningens utveckling och förändring hos den svenska befolkningen. 3000 personer har deltagit i undersökningen för 2013 (Findahl, 2013). Under de senaste två åren har spridningen av surfplattor/lärplattor tagit fart. Var tredje svensk, 31%, har idag tillgång till en lärplatta. Under de senaste fyra åren har tiden med internet i skolan fördubblats. Hälften av skolbarnen över 10 år, använder internet för att göra skolarbete åtminstone någon eller några

18

gånger i veckan. Två av tre i åldern 12-15 år anser at internet blivit viktigt eller mycket viktigt för deras skolarbete.

Skolverket har tagit fram ytterligare en rapport, kring hur det ser ut med it användningen och it kompetensen i skolan (Skolverket, 2013, nr 386). Det är regeringen som har gett skolverket i uppdrag att, vart tredje år, följa upp förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Det man främst fokuserar på är att mäta vilka förutsättningar elever och lärare har för itanvändningen och vilken kompetens och användning av detta, som finns i verksamheterna. Det som kan skapa problem i användningen, är att utrustningen inte fungerar ordentligt och att det inte finns pedagogiskt itstöd i verksamheterna. Det kan göra att lärares användning av digitala lärverktyg i undervisningen, begränsas (2013).

Tillgången till egna datorer för lärarna har ökat, sedan förra rapporten 2008. Det har också skett en kraftig ökning av antalet elevdatorer och användandet av ”en till en-datorer”, både för datorer och lärplattor. Det eleverna gör på sina digitala lärverktyg, är att främst söka information på nätet och att skriva uppgifter på datorn. Det man också kan se, är att det finns ett stort kompetensutvecklingsbehov inom flera områden inom it. Det saknas också handlingsplaner och strategier för hur man ska arbeta med datorerna ute på grundskolorna (2013). Lärplattan - i min studie iPad - har fått ett genombrott på grund- och gymnasiesärskolor. Man tycker att denna, kan ge nya förutsättningar för lärande och utveckling, men vad för lärande och utveckling man kan lära sig, framkommer inte (2013). Falkenberg kommun var en av de första i Sverige med att satsa på ”en-till-en” datorer på två kommunala grundskolor för elever i årskurs 7-9 (Hallerström, Tallvid, 2010). Projektet startades hösten 2007 och det fanns ett beslut om att det skulle vara i gång i tre år. Man lät varje elev, få tillgång till var sin dator för att se om denna, kunde utveckla elevernas lärande. Projektets syfte var att framförallt se, vad som händer med lärandet, både inom klassrummet och utanför, när elever och lärare samarbetar genom att använda och ha tillgång till, var sin dator. Dessutom har man velat visa på, vad som är framgångsfaktorer s k ”nycklar” som är extra viktiga för att ett skolutvecklingsarbete ska bli så framgångsrikt och bra som möjligt. Målen för projektet var att för det första, utveckla arbetsformer och metoder, för det andra, öka lusten att lära hos både lärare och elever och det tredje sista målet var att öka elevernas måluppfyllelse och resultat (2010).

Det som Falkenbergs kommun menar är de viktigaste framgångsfaktorerna är förankringen, förvaltningen, friheten och fortbildningen (Hallerström, Tallvid, 2010). Med ordet förankringen menas att tjänstemän i kommunen har haft ett samarbete med politikerna i kommunen både när det gäller stöttning av projektet samt budget. Detta har också betytt

19

mycket på förvaltningsnivå, då hela ledningen i förvaltningen varit eniga i den digitala satsningen vilket också har medfört att ledningen för projektet har känt förtroende och haft mandat att få leda utvecklingen framåt. Med ordet förvaltningen innebär det att tjänstemännen på förvaltningen har kunnat driva utvecklingsarbetet med en tydlig pedagogisk agenda. De har haft en tydlig itstrategi där man i etapper, har strävat efter att ge alla elever i kommunen de tekniska redskapen som behövs för att ett optimalt lärande ska kommit till stånd. En implementering av en lärplattform har installerats, de har också anställt itpedagoger för att utveckla användandet av datorerna. Man har också investerat i en teknisk utbyggnad av bredband och annan infrastruktur samt gjort en upphandling av extern drift av it. Alla lärare har fått en egen dator och kompetensutveckling i användandet av den. Rektorerna i projektet har haft ett tydligt ledarskap och den kultur som funnits på projektskolorna där man utfört skolutvecklingen har också haft betydelse. Att dela med sig av erfarenheter och kunskaper eller inte, är viktigt. Ordet friheten menas att det inte har funnits några begränsningar i själva tekniken både pedagogiskt och tekniskt. Man har haft fri tillgång till internet, inga filter, brandväggar eller inloggningar har förekommit. Ordet fortbildning innebär att det är viktigt med en konsekvent och medveten strategi i fortbildning för lärarna som arbetar i det praktiska. De ska kunna utvecklas vidare samt föra diskussioner kring hur man kan organisera undervisningen med datorn som lärverktyg i klassrummet och hur man ska förbereda och planera arbetet när man använder it. Att utvärdera kontinuerligt är också viktigt, för att en utveckling av skolorna ska fortskrida. Slutligen att ha en vetenskaplig förankring i ett skolutvecklingsprojekt, har också betydelse för att få kunskap om de nya forskningsrönen (2010).

3.2 Forskning utifrån ett individperspektiv

Utifrån ett individperspektiv i klassrummet har Jönsson (2012) gjort en pilotstudie under läsåret 2011 där hon följt en klass i årskurs 1 där eleverna hade tillgång till var sin iPad. Skälet till projektet var att rektorn på skolan menade att den nya läroplanen, Lgr 11, innehöll nya krav på ökade kunskaper i användningen av digitala redskap. Jönsson gjorde observationer cirka en dag i veckan vilket resulterade i ca 40 timmars observationer sammanlagt. De tendenser hon såg var ett stort engagemang hos både lärare och elever. De elever som hade svårt för att sitta still tidigare har genom iPaden, blivit mer inspirerade. I början fick eleverna undersöka iPaden där eleverna själva fick välja vad de vill ha

20

lärverktyget till. Det eleverna valde att göra var t ex fotografering, filmning och att använda olika appar för att skriva, räkna samt spela olika spel. Eleverna fick ta hem sin iPad över helger och på lov. Utifrån intervjuer med eleverna fick hon veta att de använde iPaden hemma mest till fotografering och filmning samt för att lyssna på musik på Youtube.

I början använde läraren iPaden till traditionell undervisning där iPaden var som ett komplement till annat material. Jönsson (2012) tyckte att undervisningen var ganska otydlig. Fokus låg mer på att skapa aktiviteter än sammanhang i undervisningen. När läraren hade ett tydligare innehåll av undervisningen så kunde hon se att iPaden användes mer som ett verktyg för lärande och/eller skapande. Under pilotstudiens gång har läraren börjat använda iPaden från att använda den till färdighetsträning, till att mer använda den till interaktiva och kreativa appar. Läraren har även varit ute i olika forum för att få kontakt med andra som också använder sig av iPaden. Tidigt under hösten 2011, ägnades mycket tid åt det tekniska runt arbetet med iPads t ex ladda ner appar, samt få den trådlösa skrivarfunktionen att fungera. Läraren i pilotstudien tror att tekniken på olika sätt kan bidra till elevernas lärande, utveckling och motivation. Projektet ska fortsätta fram till och med att eleverna slutar årskurs 3. Det som mest ska utforskas är iPadens funktion till möjligheterna i undervisningen, främst i läs- och skrivundervisningen (2012).

Rosenqvist (red. Aspelin, 2013), menar att specialpedagogisk forskning och undervisning har gått från att se på elevens egenskaper som en grund för att åtgärda s.k fel, till att mer se, till det relationella perspektivet där faktorer som finns i omgivningen, ses som delar av problemet. Man säger idag ”elever i svårigheter” istället för ”elever med svårigheter” – det är inte eleven som ska behöva se sig som ”bärare av problemet” (citat, 2013, s 27).

Rosenqvist har redovisat en vision om, hur en inkluderande skola i ett relationellt perspektiv, skulle kunna se ut, i verkligheten. Den modell som visas nedan, har utvecklats under många år och har presenterats på olika lärosäten, föreläsningar, och konferenser. Den har även publicerats vid några tillfällen (Tideman, et al, 2004; Östlund & Rosenqvist, 2008). Syftet har då varit, att visa upp den för kritisk granskning. Han hänvisar till Vygotskijs teori om ””den närmaste utvecklingszonen”. ( the zone of proximal development – ZPD)”(red. Aspelin, Rosenqvist, 2013), vilket kan betyda att alla människor har möjlighet att utvecklas d v s att alla har en möjlighet att nå nästa zon i en utveckling, oavsett eventuell funktionsnedsättning. Rosenqvist menar att det istället gäller, att organisera och anpassa undervisningen, så att den passar alla elever i skolan. Det som modellen vill visa, är hur man kan organisera den ”yttre ramen” (2013), se nästa sida;

21 100 elever Grupper om 1-100 elever Heterogena grupper Homogena grupper L=lärare SPEC=speciallärare

Figur 2: Idéskiss för hur en alternativ organisation av klass- och gruppindelning kan se ut, i ”varierande grupper

och gruppstorlekar”, där speciallärare finns med i gruppen.

Lärarlag 1 Lärarlag 2 Lärarlag 3

Figur 3: Idèskiss för en alternativ organisation, där man kan se var specialpedagogen befinner

sig, i organisationen. (Rosenqvist, red. Aspelin, 2013)

Modellen visar på, hur ett frivilligt sammansatt lärarlag, tar ansvar för en större grupp elever (ett elevlag) som kontinuerligt grupperas i olika grupper och storlekar, på grupperna. (figur 2).

L1 L2 SPEC L3 L4 100 0 100 ₁₀₀ Special-pedagog

22

De varierande grupperna är olika d v s heterogena, och lika d v s homogena. De heterogena grupperna ändras inte – här hör man ”hemma” (s.k mentorsgrupp). I denna grupp arbetar man dessutom med olika uppgifter som är problembaserade (red.Aspelin, Rosenqvist, 2013). I de homogena grupperna arbetar eleverna sedan, i hela laget med samma uppgift men på olika sätt. Dessa homogena grupper görs inför varje undervisningstillfälle för att eleverna ska få det stöd de behöver, för att klara uppgifterna. Dessa grupper får aldrig bli permanenta. Detta betyder att samma elev kan finnas i flera olika grupperingar vid olika tillfällen och uppgifter. Det finns dock alltid en heterogen grupp som man alltid tillhör. I figuren (3), står det ”100” i de blå rutorna, men det är bara ett förslag, på hur många elever det ska finnas i varje ”mentorsgrupp”/hemmagrupp. Varje skola måste anpassa modellen efter hur den ser ut och vilka möjligheter och önskemål, som finns där. Lärarlaget planerar sedan verksamheten och ansvarar för den undervisning och handledning som behövs, i respektive grupper – alltså, de grupperna, som varieras hela tiden. På detta sätt, kan en lärare ha allt från en elev ända upp till 100 – precis som i det förslagna antalet. Däremot bör en lärare i lärarlaget ha en särskild kompetens och fördjupning inom ett särskilt ämne t ex läs- och skrivsvårigheter e dyl. t ex en speciallärare eller annan lärare, med specialistkompetens.(red. Aspelin, Rosenqvist, 2013). I modellen kallar man det för SPEC.

I figur 3, finns det en specialpedagog inritad i den nedersta cirkeln. Här menar Rosenqvist att specialpedagogen ska kunna ”aktivt arbeta med elever”(red. Aspelin, Rosenqvist, 38, 2013). Detta arbete ska dock inte, styras av ett särskilt schema. Utöver arbetet med elever, är det tänkt att specialpedagogen ska ha en nära kontakt med ledningen på skolan, samt ha ett samordnande organisatoriskt ansvar och på detta sätt, vara en resurs för flera mentorsgrupper (100-grupper) och lärarlag. På detta sätt blir inkludering en huvuduppgift, för specialpedagogen. Specialpedagogen ska ”skapa goda läromiljöer” och ”befrämja och skapa förutsättningar för inkluderande undervisning”.(citat, 2013, s 39). Genom detta sätt att organisera skolklasser, kan man även i de varierade grupperna, också ta hänsyn till elever som är särskilt snabba, och som hinner lära sig ännu mer, än andra elever (2013).

Ruben R. Puentedura, har bjudits in till olika kommuner, för att presentera sin SAMR-modell. (www.hippasus.com/rrpweblog,131029). Hans forskning baseras på skolors datorsatsningar på en-till-en koncept, på skolor i Maine, där han har kunnat se att vissa skolor lyckats bättre än andra skolor med sina datorsatsningar (red. Pedagog Malmö, 2011). Under 2013, har Puentedura även genomfört föreläsningar kring iPads och dess användning (www.hippasus.com/rrpweblog, 140105) För att förstå vad han menar behöver hans modell förklaras (Red. Pedagog Malmö, C. Christoffersson, 111204).

23

SAMR-modellen Figur 4:

www.hippasus.com/rrpweblog

S:et betyder Substition – ersättning - vi använder oss av samma material som vi använt oss av tidigare, men nu med digital teknik. Augmentation – förbättring - då använder man tekniken som en ersättning för t ex penna och papper. Undervisningen bli effektivare, men det blir ingen förändring i lärandets process eller i hur man undervisar. Modification – förändring - här använder man tekniken för att designa uppgifterna och lärprocesserna för eleven. Tekniken blir även ett socialt lärande. Eleven blir medveten om hur både man själv och andra lär, förstår och tänker. Redefinition – omdefiniering - slutligen infinner sig detta stadie. (111204). Tekniken möjliggör då för att skapa nya uppgifter och arbetssätt som inte går att göra, utan att använda sig av teknik. Det blir nya arbetssätt, eleverna ökar sin samverkan med andra, konstruerar och uppfinner nytt. Här kan man säga att eleven blir sin egen lärare. När eleven har lärt sig, ska denne sedan berätta för någon annan utanför skolan, vad de lärt sig. På detta sätt använder man sig av digital teknik för att ta in omvärlden och också nå ut till omvärlden själv. Enligt Puentedura, är denna modell tänkt att vara ett verktyg för reflektion och en guide för lärare, hur en uppgift och olika lärprocesser kan designas. Att som lärare, planera sina uppgifter och lärandeprocesser, innebär att läraren måste ha kunskap om vad en elev ska lära sig, utifrån läroplan och betygskriterier (111204). Det finns tre delar som är viktiga att ta hänsyn till menar Puentedur .(red. Pedagog Malmö, S. Arildsson130812). Pedagogy –pedagogik, Technology- teknik, Content – undervisningsinnehåll, alla tre delarna bör införas samtidigt i undervisningen, eftersom varje del påverkar varandra (130812). Om man har ett mål för en uppgift som eleverna ska göra, så ska man inte kunna nå det målet, utan att använda tekniken. Om man använder lämplig och rätt teknik kan inte den användas, utan att man använder rätt pedagogik. I undervisningen är alla tre delarna lika viktiga; innehåll, pedagogik, teknik.

24

4.Teoretisk förankring

Studien beskriver en organisation utifrån Human Resource-perspektivet samt utifrån den amerikanska psykologen Abraham Harald Maslows (1908-1970) teori kring människans behov och motivation.

4.1 Human Resource-perspektiv och Maslows behovspyramid

Human Resource- perspektivet innebär hur man kan anpassa en organisation efter mänskliga behov och på så sätt påverka gruppers dynamik i organisationen (Bolman, Deal, 2012). Ofta kan man höra och läsa ”personalen är vår främsta resurs”, ibland kan man fundera på om detta infinner sig i verkligheten eller om det endast är något man säger och inte lever upp till i praktiken. Här beskrivs två ytterligheter; 1. man ser organisationen som utnyttjande, där individer blir utnyttjade eller 2. man ser att individers och organisationers behov kan föras samman, så att människors förmågor, attityder, talanger, engagemang och kreativitet tas tillvara och blir viktiga resurser för organisationen istället. Det man menar med ett Human Resource-perspektiv är att organisationer finns till för att uppfylla människornas behov, inte tvärtom. Människor och organisationer behöver varandra d v s organisationer behöver idéer, energi, kunskaper och färdigheter och människorna behöver försörja sig och vill ha möjligheter att utvecklas och göra karriär. Om inte individ och system fungerar och är jämställt blir någon av parterna lidande t ex att organisationen utnyttjar personalen eller att människorna utnyttjar organisationen. När överensstämmelsen mellan individ och organisation är god tjänar båda parter på det, individerna får ett meningsfullt arbete som ger människan tillfredsställelse och organisationen får den kunskap och energi som krävs, för att lyckas (2012). Utifrån kommunens perspektiv i studien, i hur man har organiserat implementeringen av iPads i kommunens grundskolor, är detta perspektiv intressant. Tar man vara på anställdas idéer, energi, kunskaper och färdigheter i hela organisationen? Blir de intervjuade i studien involverade i skolutvecklingsprojektet och tar organisationen vara på deras resurser och kapacitet? Är de anställda i sin tur en resurs för organisationen?

Maslow har formulerat en teori om mänskliga behov. Han utgick ifrån uppfattningen att människor drivs av många olika behov, varav vissa är mer grundläggande än andra. Maslow delade in människans behov i fem kategorier och ordnade dem i en behovspyramid där självförverkligandet är högst upp i pyramiden. Man har försökt att bekräfta Maslows teori

25

genom empiriskt mätbara grepp, men resultaten har inte varit entydiga (Bolman, Deal, 2012). Vissa forskningsresultat ger stöd för att teorin är giltig med det finns fortarande mycket få belägg för att människor faktiskt har de behov som Maslow säger i sin teori - att tillfredställelsen i ett steg leder till att komma till nästa steg, för att i sin tur söka tillfredsställelse i det steget som kommer sedan. Trots detta är Maslows synsätt fortfarande väldigt inflytelserikt inom företagsledning och styrning av organisationer (Bolman, Deal, 2012, www.ne.se, 140123). Här nedan görs en beskrivning av de fem kategorierna i Maslows behovspyramid eller trappa, som man också kallar den;

Figur 5:

Enligt Maslow (2012) har steg 1 och 2 högst prioritet. Dessa måste tillfredställas först. När behoven i de lägre nivåerna i pyramiden är tillgodosedda är individen motiverad att försöka tillfredsställa de behoven som finns högre upp i pyramiden d v s tillhörighet och kärlek, uppskattning och självkänsla samt behovet av självförverkligande. Det måste dock inte ske i den ordning som kategorierna står i, men de lägre behoven behöver tillfredställas så pass mycket i början, så de inte blir lika viktiga senare i livet. Utifrån studiens tillgänglighets- och inkluderingsperspektiv kan Maslows behovspyramid, ge svar på intressanta samband.

1. Fysiologiska behov

behov av föda, vatten, syre, fysisk hälsa och välbefinnande

2. Säkerhet

behov av att vara förskonad från faror, angrepp och hot

3. Tillhörighet och kärlek

behov av positiva och kärleksfulla relationer med andra människor

4. Uppskattning och självkänsla

behov av att känna sig uppskattad och värdefull

5.Självförverkligande

behov av att utveckla och förverkliga sin inneboende potential

26

5. Metod

I denna studie har det genomförts fyra halvstrukturerade intervjuer samt en enkätundersökning, för att få svar på forskningsfrågorna. Utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats d v s utifrån tolkning av samtal och texterna i mina intervjuer, samt de svar jag finner i enkäten, tolkas ”den levda vardagsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv” (Kvale, Brinkmann, citat 2009, s 39).

5.1 Metodval och urvalsgrupp

Jag har undersökt en kommun, vilken har genomfört ett stort skolutvecklingsarbete genom att implementera digitala lärverktyg, i alla kommunens skolor. I kommunen finns en nybyggd grundskola, två år gammal, som av mig, i egenskap av förälder till ett barn på skolan, upplever som ett gott exempel på hur en skola kan arbeta professionellt och systematiskt, i det dagliga arbetet med eleverna. Under höstterminen 2013, har grundskolan implementerat iPads för åk 6, upp till åk 9. I denna studie kallar jag grundskolan för ”GS”.

Jag har genomfört intervjuer med skolutvecklaren och IKTt-samordnaren i kommunen. Dessa har intervjuats i en s.k gruppintervju. Det är deras eget önskemål om att få delta i intervjun samtidigt. Jag har även gjort en enskild intervju med pedagogen på Skoldatateket i kommunen samt en intervju med rektorn på GS. De intervjuade har även fått besvara ett antal frågor, skriftligt. De skriftliga frågorna ingår som ett komplement till respektive kvalitativa forskningsintervju. Frågorna har delats ut som ett frågeformulär till varje intervjuperson. Två specialpedagoger på GS har också deltagit i en gruppintervju. Även dessa har fått besvara ett antal frågor skriftligt, vid intervjutillfället. På så sätt har jag låtit alla berörda intervjupersoner få ett visst antal frågor som handlar om samma sak fast utifrån varje intervjupersons profession. Detta är ett sätt att spara tid under intervjutimmen men också för att få en struktur i inhämtandet av information. I övrigt är mina intervjuer konstruerade som halvstrukturerade forskningsintervjuer d v s jag har inte haft en strikt mall med frågor att utgå ifrån under själva intervjutillfället. Tonvikten i intervjun har utgått från intervjupersonernas egen upplevelse av det som jag har frågat om men också hur de uppfattar, den verklighet som de arbetar i. Jag har endast ställt en följdfråga vid behov för att klargöra något som de har berättat. För att få information från lärare, som arbetar praktiskt med iPads och med eleverna, har jag låtit dem besvara en enkät.

27

5.2 Analys och bearbetning

Alla medverkande intervjupersoner har blivit uppringda av mig personligen. Intervjuerna har blivit inbokade utifrån respektive persons tid, möjligheter och önskemål. Intervjuerna har skett i följande ordning; Skoldatatekets pedagog, specialpedagogerna på GS, rektor på GS, skolutvecklare och IKT-samordnare i kommunen.

Intervjuerna har spelats in via en app - ”Röstmemon”. Appen fungerar som en diktafon. Både enskilda intervjuer och intervjuer i grupp har gjorts via denna app.

Efter intervjuerna har jag transkriberat dem var för sig. Jag har läst transkriptionerna och lyssnat på dem ett antal gånger för att leta efter begrepp, ord och påståenden. Jag har velat hitta teman och svar utifrån mina tre forskningsfrågor. Därefter har jag skrivit en sammanfattande text utifrån de teman jag sammanställt. Vid redovisningen av mina resultat har varje forskningsfråga fått agera som överskrift. Varje intervjugenomgång har samma struktur för att lättare kunna följa resultaten. Det finns ett undantag och det är vid intervjun av pedagogen på Skoldatateket. Hon har inte besvarat forskningsfråga 2, angående vilka strategier som har använts för att implementera digitala lärverktyg/iPads på kommunens skolor. Detta har hennes kollegor i kommunen d v s skolutvecklaren och IKT-samordnaren fått svara på istället i redogörelsen av de intervjuades svar.

Varje intervju har tagit ca 5 timmar att transkribera. Tillvägagångssätt; först lyssna, sedan skriva ned vad som sagts, via dator. Därefter har jag återigen, lyssnat och läst transkriberingarna, för att kunna skriva sammanfattande text av dessa.

När det gäller frågeformuläret till de personer som medverkat i intervjuerna, så har dessa besvarats, utifrån ett öppet förfarande. Jag har befunnit mig i närheten, när de fyllde i svaren. Svaren ur dessa frågeformulär finns också med i den sammanfattande texten utifrån transkriptionerna.

Enkäten har sammanställts manuellt genom att jag har beräknat antal lärare som har svarat. Jag har sedan utläst varje lärares svar för att se hur många som kryssat för, respektive svarsalternativ och sedan gjort en beräkning av svaren. Varje enkät har fått en siffra för att jag ska kunna göra jämförelser utifrån de svar respektive person ger, på respektive fråga. Därefter har jag skrivit en sammanfattande text kring svaren av enkäten. Enkätsvaren från pedagogerna är skrivna i ett eget kapitel och finns som bilaga, längst bak i uppsatsen.

28

5.3 Etiska aspekter

Att ha ett informerat samtycke från de berörda i en studie, är mycket viktigt att tänka på. Det finns grundläggande etiska frågor som handlar om frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet, för personer som är direkt inblandade i svensk forskning. (Bryman, 2008). Jag har skrivit ett brev till rektorn på skolan där jag har förklarat vad min studie ska handla om och frågat om han samtycker till att han och hans medarbetare medverkar i studien. Efter godkännande från rektor på GS, har ett liknande brev tilldelats alla som blivit intervjuade. Likaså har jag skrivet ett följebrev till enkätformuläret med samma information som i övriga brev. Längst bak i uppsatsen finns enkätbrevet bifogat som ett exempel på vad som skrivits i breven.

Vidare i breven står det att om de önskar, har de möjlighet att tacka nej till medverkan av studien.Vid samma tillfälle har jag också berättat om konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Alla enkätsvar har blivit besvarade anonymt och jag kan inte identifiera personerna, i fråga. Vid sammanställning av enkäten har jag vilket jag nämnt tidigare, skrivit ett nummer på varje enkät för att kunna göra en korrekt sammanställning och beräkning av resultatet i enkäten. Enkäten är fortfarande anonym men jag kan lättare sammanställa svaren i enkäten genom detta förfarande.

När det gäller intervjuerna har jag valt att inte kalla intervjupersonerna vid namn eller att ange vilken kommun som studien är genomförd i. Jag kallar personerna för sin yrkestitel och kommunen vilken egentligen också skulle kunna kallas för förvaltningen - för ”kommunen”. Jag har erbjudit de intervjuade, att de ska få ta del av den sammanfattning jag gjort av transkriberingen av deras respektive intervju. Alla har fått sin del där de har kunnat ge synpunkter på eventuella faktafel. Jag angav vid utskickandet av transkriptionerna en ”sista” datum, för synpunkter. Därefter har jag sammanställt intervjuerna utifrån fakta som blivit godkänd.

29

6. Resultat/analys

Här nedan gör jag en redogörelse av fyra intervjuer med tjänstemän från kommunen samt en enkät som delats ut till lärarna på grundskolan, kallad GS. Intervjuerna redovisas som en sammanfattande text av både intervjuerna och enkäten. Följande yrkeskategorier medverkar; skolutvecklare, IKT-samordnare och Skoldatatekets pedagog från kommunen samt rektor, två specialpedagoger samt pedagoger från GS. Brev till enkäten, enkätformuläret samt svarssammanställningen av enkäten, finns som bilaga, längst bak i uppsatsen.

Jag har delat upp redogörelsen i kapitel, med respektive intervju var för sig. Kommunens, Skoldatatekets samt grundskolans formella organisation finns också som bilaga längst bak i uppsatsen liksom kommunens och grundskolans IKT-handlingsplan.

Innan redovisningen av intervjuer och enkäten beskrivs GS kvalitetsutveckling utifrån Qualis. Det är en kvalitetssäkringsmodell som bygger dels på självvärdering, dels på extern granskning. Grundskolan för studien, GS, har haft besök av Skolinspektionen 2011. Skolan var då inte fullt utbyggd för årskurs 6- 9. GS startade januari 2012 och hade då elever upp t o m årskurs 8. Det är först under läsåret 2012/2013 som det finns slutbetyg från årskurs 9. Det som skolinspektionen har kunnat beräkna, är andel procent (%) av alla årskurs 9 på GS, som nått målen i alla ämnen. Dessa uppgick till 90,9% och det genomsnittliga meritvärdet var 229,7 för eleverna. Resultaten avser slutbetygen från den 18 juni 2013 på GS.

6.1 Qualis och Skolinspektionen

Alla skolor i kommunen för studien arbetar med Qualis som ett kvalitetsverktyg sedan hösten 2012. Det finns elva olika områden att bli granskad utifrån. Dessa områden är; Trygghet och trivsel, Organisation, Elevernas ansvar för eget lärande, Styrning och ledarskap, Arbetssätt och lärarroll, Kommunikation, Kunskaper och färdigheter, Kompetens, Delaktighet, Resursutnyttjande, Image.

På kommunens hemsida beskrivs Qualis modell som en trappa. Trappan har sju steg som succesivt visar utvecklingen av kvaliteten. På de lägre stegen skapas grunden för en bra skola; en bra organisation, ett tydligt ledarskap, vision, inriktning och mål. På de högre stegen utvecklas skolans förmåga att samverka med föräldrar, elever, att arbeta ”kundorienterat”, att ge eleven ansvar för sitt eget lärande, att ha en bra skolmiljö och en god kommunikation samt att systematiskt utveckla och förbättra skolan. Till de olika stegen i trappan hör också de elva

30

områdena som beskrivits, ovan. När skolan med hjälp av de elva kriterierna placerats på en nivå i trappan inom varje område, får skolan en klarare bild av vilka styrkor och förbättringsområden som finns i skolans verksamhet. Det beskrivs vidare att modellen använder sig av både kvalitativa och kvantitativa utvärderingsmetoder. Först ska skolan göra en självvärdering. Enkäter ska skrivas i av både personal, elever och föräldrar. I utvärderingsarbetet används också kvantitativa tal t ex betyg, nationella prov och personalens kompetens. Vid den externa granskningen besöker granskare från Qualis, skolan i två dagar. De observerar då skolarbetet och samtalar med olika fokusgrupper. Granskarna skriver därefter en granskningsrapport, där skolans styrkor respektive förbättringsområden redovisas samt placerar skolan inom de elva kvalitetsområdena i trappan. Det är utifrån den sammanfattande rapporten som denna studie ger svar ifrån. Om en skola hamnar på steg tre eller högre, blir den certifierad. Skolan får då ett diplom och en ”Qualis”-plakett som bevis på kvaliteten.

I kvalitetsundersökningen för Qualis framkommer det att GS är en skola med jämn och god kvalitet, skriver de. De har en bra inlärningsmiljö med bra ändamålsenliga lokaler. Det finns en hög grad av trivsel och trygghet och ett positivt och vänligt umgängesklimat. Elever och lärare möter varandra med respekt. Skolledning, elever, personal och föräldrar uttrycker också att de är stolta över sin skola. De som arbetar i ledningen är medveten och vill strategiskt utveckla GS. Elever, personal och föräldrar har stort förtroende för sin skolledning enligt rapporten. Skolan har uppnått 72 poäng av max 126 poäng i sin första granskning och har blivit certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem. Kravet för att bli certifierad ligger på minst 60 poäng totalt och läst steg 3 inom samtliga kvalitetsområden.

En sak att notera utifrån denna studies innehåll är rubriken ”Arbetssätt och lärarroll”. Här skriver Qualis granskare; Det finns dataprojektorer och smartboard som används. De flesta eleverna och lärarna har framfört att den tekniska tillgängligheten varit ”svajig och långsam” och att många datorer varit trasiga. Ofta har eleverna tagit med sig sina egna datorer hemifrån för att inte försinkas på grund av ”strul”. ”Till hösten ska skolan få egna datorer till eleverna i årskurs 7-9”. GS har istället valt iPads till alla årskurs 6-9, efter Qualis granskning. Efter lektionsbesök har Qualis granskare sett att arbetssätt och läraroll präglas av variation och flexibilitet i olika årskurser. De har grupparbete, och arbete enskilt, dialogpedagogik, gemensamma övningar, lek och träningspass, arbete med forskningsuppgifter och uppfinnarprojekt. I årskurs 9 har man fått se hur elevgrupper har arbetat med olika uppfinningar med datorns hjälp. Någon undersökning kring användning av iPads för årskurs 6-9 finns inte dokumenterat eftersom dessa inte har implementerats när studien gjordes.

31

Organisationen är under uppbyggnad och GS försöker skapa en gemensam kultur, rutiner och inriktning. Man försöker lägga stor kraft på det inre arbetsklimatet och till att lösa praktiska och tekniska frågor för att skolan ska fungera i vardagen. Trygghet och trivsel prioriteras högt och skolan har en ljus och god inlärningsmiljö, där elever, personal och föräldrar trivs och känner sig trygga.

På individ- och gruppnivå arbetar skolan med olika metoder för att ge eleverna stöd. Specialpedagoger, elevhälsan, mentorerna och undervisande lärare har ett gott samarbete när det gäller att diagnostisera elevernas kunskaper och följa deras utveckling och att sätta in stödinsatser, skriver granskarna vidare.

Det är många nyrekryteringar bland personalen på grund av elevökningen så det tar tid för de nya medarbetarna att komma in i kulturen, nya rutiner och samarbetsformer. Det som behöver förbättras inom området ”Arbetssätt och lärarroll” att utveckla vidare samsynen av kunskapssyn och kunskapsutveckling Detta kan då bidra till att öka helheten i F-9 organisationen, menar Qualis granskare (2013).

6.2 Intervju med skolutvecklare och IKT-samordnare i kommunen

Fråga 1: Kan användning av iPads på en grundskola, skapa tillgänglighet i lärandet för alla elever, även för elever i behov av särskilt stöd eller krävs det fler faktorer?

Skolutvecklaren och IKT-samordnaren, anser att elever i behov av särskilt stöd, har en hög tillgång till alternativa verktyg. De tycker båda, att iPaden i mycket hög grad, är intressant som ett specialpedagogiskt och pedagogiskt arbetsverktyg och att den i hög grad, underlättar för möjligheterna till anpassning av undervisningen. Det finns också gott om appar och god hjälp att få i nätverksgrupper. I iPaden finns också särskilda appar installerade för elever i behov av särskilt stöd. IKT-samordnaren tycker att iPaden är bra för lärares undervisning och förberedelse av lektioner till kommunikation med olika elevgrupper. Den kan även vara bra för dokumentation och uppföljning av elever samt när eleverna själva skriver uppsatser eller inlämningsuppgifter, läser något t ex böcker och tidningar samt när de räknar. Att använda den till presentationer vid t ex en redovisning, att söka information, arbeta med bilder, ljud, musik eller film, lära sig ett annat språk t ex engelska, spanska eller tyska, spela spel, som har med skolarbete att göra, individuellt arbete samt till grupparbete, är iPaden också bra, anser IKT-samordnaren. Den är dessutom lätt att ta med, flexibel och anpassningsbar.