Jag har intervjuat en kvinnlig specialpedagog i årskurs 7-9 samt en manlig specialpedagog i årskurs 4-6.
Fråga 1: Kan användning av iPads på en grundskola, skapa tillgänglighet i lärandet för alla elever, även för elever i behov av särskilt stöd eller krävs det fler faktorer?
Elever i behov av särskilt stöd, har en mycket hög tillgång till alternativa verktyg. Specialpedagogernas intresse för iPaden som ett specialpedagogiskt och pedagogiskt arbetsverktyg är mycket hög och iPadens underlättande och möjligheterna till anpassning av undervisningen för elever i behov av särskilt stöd, lika så. Appar som är bra är t ex inläsningstjänst textIT, Mental note, Prizmo, IntoWords, den inbyggda talsyntesen i iPad. En av dem har provat ljudutjämningssystemet från Skoldatateket. Det är mycket bra. På skolan finns även licens för Legimus, MTM – tidigare tal- och punktskriftsbiblioteket. De kan få material inläst som inte finns på GS. Kontakten med Skoldatateket uppskattas - pedagogen är mycket tillgänglig och kommer ut spontant.
iPaden är bra för deras undervisning och en av dem tycker att den fungerar bra till förberedelse av lektioner och kommunikation med olika elevgrupper. iPaden kan även vara bra för dokumentation, uppföljning av elever, när elever själva skriver uppsatser, har inlämningsuppgifter, när de läser t ex böcker och tidningar, att räkna. Den är bra, för presentationer, vid en redovisning, att söka information och arbeta med bilder, ljud, musik eller film. En av specialpedagogerna använder den för språkinlärning t ex engelska, spanska eller tyska samt vid grupparbeten. Man kan spela pedagogiska spel samt ha individuellt arbete. iPaden är s.k ”allt i ett” - man kan även få allt uppläst, om behov finns.
iPadens betydelse som ett pedagogiskt verktyg/hjälpmedel är i stor utsträckning ett betydelsefullt verktyg för elever i behov av särskilt stöd men också för alla andra elever.
42
iPaden utvecklar elevernas it-kompetens i stor utsträckning. En av specialpedagogerna säger att iPaden ökar elevernas motivation för lärandet. Den andra pedagogen kunde inte svara på det. Elevernas förmåga att söka och kritiskt använda information på internet sker i viss utsträckning. En av pedagogerna anser att iPaden stimulerar elevernas lärande i stor utsträckning och en har svarat i viss utsträckning. Däremot tycker båda att iPaden används på ett sätt så att den i viss utsträckning ökar elevernas måluppfyllelse. De kan se att eleverna tycker det är roligare med iPaden och att tekniken är bra. Detta gäller iPadens möjligheter till
att utveckla elevernas problemlösningsförmåga samt kommunikations- och
samarbetsförmåga. Elevernas tillgång till andra alternativa verktyg på GS utöver iPaden är t ex datorer med alternativa verktyg installerade samt lösa tangentbord till iPadsen. I och med implementeringen av iPads kan specialpedagogerna se att eleverna i behov av särskilt stöd faktiskt använder sina installerade alternativa verktyg vilket de inte gjorde innan då de hade datorer.
På skolan är det endast specialpedagoger anställda. De påpekar att tänket finns kring specialpedagogik bland pedagogerna.
Specialpedagogerna bekräftar rektorns beskrivning av organisationen för det pedagogiska arbetet. I det team som specialpedagogen arbetar i finns de som ett stöd. De arbetar med elevvård/elevhälsa utifrån samtal varje vecka kring olika elever, ute i teamen. Här diskuterar alla i teamen för att hitta lösningar, tillsammans. Det innebär, menar specialpedagogerna att de ser och hittar ”problemen” redan i det dagliga arbetet vilket man kan dra nytta av och göra förändringar av redan i klassrummet. Ibland måste ett ärende till elevhälsan, för diskussion. Specialpedagogerna rådgör med mentor och lärare direkt, om det behövs en anmälan till elevhälsoteamet. Anmälan görs då av mentorn. Det behöver inte vara specialpedagogen som tar anmälan med sig, det kan ha skett via blankett av mentorn. Det positiva menar specialpedagogerna är att du känner redan till ärendena eftersom de har varit med i processerna ute i klassrummet och teamen. Utifrån den organisation de arbetar i får man se mycket och kan utifrån ett närhetsperspektiv, komma väldigt nära elevärendena - observationer och stöttning i många små detaljer. Man kan t ex förändra ett bemötande av en elev och göra rätt snabba justeringar utan att först ta ett elevärende till elevhälsan. Det är i elevhälsan som de ska förändra sitt arbetssätt, som de sedan ska använda i arbetet med eleverna. Utifrån denna organisation kan de börja justera väldigt tidigt. Det som också är bra med att arbeta på deras sätt är att de träffas en gång i veckan i elevhälsoteamet och kan samarbeta med all kompetens som finns där. Det centrala elevhälsoteamet tillhör också ett nätverk upp i kommunen med personal som arbetar på andra skolor.
43
Det specialpedagogiska stödet ges i klassrummet, i största möjligaste mån. Om det finns andra i klassrummet som behöver hjälp så kan de ge stöd till dem också. Ibland har de små grupper men då finns det en särskild orsak till det. De försöker undvika att ha dem permanent. Grupperna är flexibla när de har det under en viss tid. Efteråt gör man en utvärdering.
För elever med t ex koncentrationssvårigheter kan det behövas arbetsro och då tittar de på det. Det viktigaste är att vara i klassen, att arbeta inkluderande. Specialpedagogerna sätter inte betyg men säger också att det kan bli ändring på det.
Synen på inkludering enligt den kvinnliga specialpedagogen är att göra så lite skillnad som möjligt på eleverna. Hon tror på att ha en extra resurs för eleverna i klassrummet än att plocka ut eleverna. Dels blir det inte så synligt för alla vilka elever som har svårigheter eller är i behov av stöd, dels kan specialpedagogen hjälpa en elev som man vet är i behov av stöd när eleven behöver det. Samtidigt kan man också gå ifrån och hjälpa en annan elev som inte brukar behöva det. Om man finns i klassrummet blir specialpedagogen mer användbar och skulle man någon gång ”plocka ut” någon elev, så blir det heller inte konstigt. Eleven utmärker sig inte utan då är det naturligt att följa med. Alla i klassen har en relation till specialpedagogen och eleverna är trygga i det. Den andra specialpedagogen håller med i det hon säger. Den manliga specialpedagogen säger vidare att inkludering också handlar om människors olikheter att man får vara olika och att man kan vara draghjälp till varandra, i klassrumsmiljöerna. Det kan också vare ett dilemma i inkludering. Om man har en grupp som kanske är orolig och har elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning så kommer de här barnen ibland i kläm, menar han. De är inkluderade men kan bli exkluderade p g a att man har svårt att koncentrera sig.
Utifrån tillgänglighetsmodellen; Många fönster in i klassrummet kan vara en trigger för vissa elever. Barn med koncentrationssvårigheter behöver en mer avskalad miljö och i en miljö med många fönster kan inkluderingen sekundärt, bli exkluderande. Ibland får man gå iväg. Eftersom skolan är en ”rörlig” skola med rätt så många förflyttningar så behöver det inte vara så konstigt om en elev med koncentrationssvårigheter, går iväg ibland. På detta sätt kan elevens kunskaper komma fram vilket det kanske inte gör i den stora inkluderande gruppen. Eleven är inkluderad ändå och är deltagande i allt annat. Man kan vidga begreppet – ”vi är här på vår enhet men vi är tillsammans”. De är väldigt lyhörda för barnens behov – om en elev inte vill så måste man börja där barnet är. Kartläggning av den fysiska miljön är viktigt. GS är en tillåtande skola. De arbetar mycket med det sociala och det sociala samspelet. På det viset tror de att man har en hög acceptans för att vara annorlunda. Det finns en god reflektion bland lärare kring saker som påverkar elever i behov. Man gör analyser, reflekterar, funderar om
44
man kan göra annorlunda. Det är dock svårt att prata om tillgänglighetsmodellen utifrån alla elever, menar specialpedagogerna. Man får se från elev till elev.
Fråga 2: Vilka strategier har använts för att implementera digitala lärverktyg på kommunens skolor?
Specialpedagogerna har fått vara med och tycka till om vilket digitalt lärverktyg som de tycker är bäst. De är glada för att det blev iPad. Det har dock varit ett rektorsbeslut tillsammans med IKT-pedagoger i kommunen. Innan det bestämdes att de skulle ha iPads på GS fick specialpedagogerna åka till det närliggande Skoldatateket i angränsande kommun. Skoldatateket hade inte hunnit starta. De fick prata med personalen och fick delvis utbildning i användningen av iPads. De såg då fördelen med t ex längre batteritid, att den är snabbstartad och att appar utvecklades snabbt. På detta sätt blir den mer tillgänglig för eleverna än en dator, anser de.
Fråga 3: Vilka faktorer krävs för att skolutveckling med digitala lärverktyg ska kunna genomföras på olika nivåer i en kommun?
Att Riksdag och regering har sagt att man ska satsa på det digitala i skolan och att kommunen har valt att investera i digital teknik, med investeringar, pengar och resurser, att det finns drivande personer som driver skolutveckling. Viktigt att alla pedagoger får tillgång till en egen iPad tidigt, att skoldatatek finns, att support finns nära, och att utbildningar arrangeras. Fri tillgång till att prova olika appar, IKT-stöd och användarstöd för att få hjälp med appar, både för lärare och elever. Ett väl utbyggt datornätverk.