Den tredje intervjun med Claudia Nilsson – Informationsansvarig på SIBA & Per Ekström – Butikschef på SIBA Borås särskiljer sig från de andra två intervjuerna eftersom materialet är framtaget via mailintervju samt att vi har två respondenter ifrån SIBA som enskilt har fått svara på våra frågor.
Nilsson berättar att SIBA agerar på hemelektronikmarknaden och att är en av nordens ledande hemelektronikkedjor. Målet med verksamheten är att SIBA ska bli bättre än någon annan konkurrent och på så vis tillgodose marknadens behov av Bild och Ljud, Data och Telefoni, Kök och Tvätt med mera. Målsättningen är att erbjuda konsumenterna den bästa kombinationen av pris och service under mottot: Lägre priser. Bättre service.
Nilsson förklarar vidare att konkurrensen inom branschen är väldigt tuff och att den förmodligen är den tuffaste inom hela detaljhandeln. Men att de försöker differentiera sig mot sina konkurrenter genom att just erbjuda bättre pris och bättre service. Hon förklarar också att SIBA är ett familjeföretag som grundades redan 1951 och menar att det är unikt för hela hemelektroniksbranschen. Om hon ska beskriva verksamheter för en kund så säger hon att hon skulle förmedla att SIBA har lägre priser och bättre service. Hon tror också att den beskrivningen är attraktiv för en kund, eftersom hon menar att ha låga priser i
32
hemelektronikbranschen är en förutsättning, men att de hos SIBA också får riktigt bra service och kundbemötande. Hon tror dock att det inte är säkert att SIBAs kunder har fått rätt uppfattning om dem och att uppfattningen förmodligen skiljer sig åt mellan olika konsumenter. Nilsson beskriver dock att de arbetar kontinuerligt för att kunderna ska se att de har lägre priser och bättre service. Det är också fokus på bättre priser och bra service när det gäller vad hon tror att SIBAs kunder värdesätter högst hos dem. Hon beskriver fortsättningsvis att de anser att kundrelationen ser bra ut när kunderna är nöjda med sina nya produkter och med den service de fått på SIBA och hör av sig till säljaren eller butikschefen och tackar för den hjälp de fått. När kundrelationen inte är bra hör kunden ofta av sig via någon av SIBAs kontaktvägar som exempelvis telefon, mail, chat eller kommer in i en butik och beskriver något som de inte är nöjda med. Nilsson understryker dock att SIBA alltid strävar efter att ha nöjda kunder och försöker alltid hjälpa de kunder som hör av sig.
Nilsson tror att SIBAs strategi passar in som en blandning mellan differentiering och kostnadsöverlägsenhet. Hon beskriver att de passar bäst in på differentiering vid innebörden att differentiera den produkt eller service som företaget erbjuder för att skapa något som totalt sett uppfattas som något unikt i branschen. Samt på kostnadsöverlägsenhet när det menas med låg kostnad i förhållande till konkurrenterna. Det som gör SIBA unika är enligt Nilsson deras strategi – lägre priser och bättre service. Hon påpekar också att det är unikt för hela hemelektroniksbranschen att vara ett familjeföretag som grundades redan 1951. Ekström tycker att det är viktigt att en ledare i dagens organisation följer företagets värderingar samt har en stark strategisk personlighet vilket gör att han eller hon får med sig sin personal att känna sig delaktiga och trygga.
Mål och vision: ”SIBA skall bättre än någon annan konkurrent tillgodose marknadens behov
av Bild & Ljud, Data & Telefoni, Kök & Tvätt. Målsättningen är att erbjuda konsumenterna den bästa kombinationen av pris och service under mottot: Lägre priser. Bättre service.”
Nilsson beskriver att det är viktigt att förändras med marknaden och även med samhället. Hon förklarar också att SIBA aldrig har varit rädda för att förändrats och att de dessutom ofta ligger i framkant när det gäller tekniska lösningar. Hon förklarar också att det händer mycket i branschen just nu och att SIBA är inne i en mycket tuff men spännande period där priset har mycket stor inverkan och påverkan i branschen.
Priskriget har påverkat SIBA en hel del och Nilsson förklarar att det har betytt att priserna och marginalerna är låga för dem. Det har också inneburit att de hela tiden måste arbeta för att sälja fler produkter för att hålla uppe omsättningen. Strategierna i priskriget är precis som strategierna i övrigt, SIBA vill leverera bättre priser och bättre service. Hon tror att anledningen till att priskriget har uppstått är att det är en överetablering i branschen. Priskriget kommer att innebära att priserna är låga och att kunderna får mer teknik för pengarna.
Ekström har i princip samma synsätt och beskriver att elektronikmarknaden är otroligt pressad men att de på SIBA inte inriktar sig och försöker konkurrera mot någon speciell konkurrent. De försöker snarare fokusera på sig själva istället för de andra aktörerna. Han tror att priskriget har uppstått eftersom alla vill vinna marknadsandelar och han tror inte att priskriget gynnar någon aktör på marknaden. Han poängterar dock att alla vill få kunderna och det får dem genom att ha billigast pris. Han fortsätter och förklarar att det rådande priskriget betyder en hel del för SIBA. Han kommer med exempel på att de bland annat får arbeta väldigt aktivt och hårt med varje kund som kommer in i butiken och försöker förmedla att de på SIBA har lägre priser, bättre service och något som han kallar SSS – SIBA Super Service, vilket gör att SIBA inte bara försöker fokusera på priset utan att de även levererar super service. Ekström förklarar också att det inte är några större skillnader i hur de konkurrerar före och under
33
priskriget. Han påvisar dock att det är tufft är att kunderna orienterar sig mer eftersom de vet att man kan få bättre pris genom att kolla hos konkurrenter.
Ekström tror att de alternativ som branschen har istället för priskriget är att lägga mer vikt på de olika delarna service, tillgänglighet och produktkunnande. Han tror dock inte att det finns något svar på frågan vad som krävs för att kriget ska upphöra utan det får framtiden påvisa. Ekström ser ljust på framtiden för branschen och tror att – efter regn kommer solsken.
34
6 Analys & tolkning av empiri
I analysen har vi ställt vår teori mot det empiriska materialet vi fått utifrån våra intervjuer. Vi har använt oss utav Sköldbergs Ironi för att skrapa på ytan och försöka hitta bakomliggande meningar för att kunna analysera och tolka. Materialet i analysen presenteras som Bilaga 3 och ligger till grund för den narrativa omskrivningen av analysen som presenteras nedan. Tanken är att analysen satt i ett annat sammanhang ska ses med andra ögon. Tanken är också att med omskrivningen presentera olika delar av materialet som analyserat, för att inspirera läsaren att själv omläsa det resterande materialet till sin egen berättelse.