4. Metod och genomförande
5.2 Intervjuer med lärare
5.2.1 Anders
På skolan där Anders arbetar finns flera läroböcker att tillgå. Man har köpt in Religion och
sånt, Religion och sammanhang 1 och 2 (författade av Börge Ring) samt Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. (Lars-Göran Alm). Eleverna får kvittera ut en lärobok vid kursens start och
sedan lämna tillbaka den vid kursens avslut. Anders menar dock att läroböckerna används sällan av lärarna utan de används mer som ett stöd för eleverna och som ett komplement till undervisningen. Före prov används läroboken som mest då eleverna uppmanas att läsa vissa sidor. Han betonar att undervisningen i stället fylls med annat material som exempelvis artiklar och bokutdrag som diskuteras i klassrummet. Ett läsår användes ingen lärobok alls utan artiklar och andra resurser från internet fick utgöra läromedel men det föll inte ut så väl: ”Fördelen med en bok är att det är ett anpassat och strukturerat material som är upplagt för dem på ett sätt som man inte kan se på nätet. Det är just den fysiska känslan som du inte hittar om du scrollar upp och ner i texten på datorn.”47 Eleverna var trygga med att använda läroboken i undervisningen och efterfrågade en sådan. Anders kan inte peka på något särskilt sammanhang av religionskursens centrala innehåll då läroboken används särskilt mycket utan anser att den kommer till användning i samtliga delar av kursen.
Han ställer sig också kritisk till läroboken eftersom innehållet är sållat och tillrättalagt, och hävdar att vissa fördomar faktiskt kan förstärkas av bokens material. Det brukar oftast bli tydligt i kapitlet om islam då stereotypa beskrivningar och bilder gör sig gällande.
Anders framhåller att han använder många olika sorters texter i undervisningen, t.ex. tidningsartiklar, längre vetenskapliga artiklar, kapitelutdrag från skönlitterära böcker, låttexter och vissa urkundstexter. Den främsta anledningen att använda dessa texter är att visa på bredden i det religiösa fältet:
Ett av mina budskap med religionsundervisningen är att visa den enorma spännvidden som finns inom varje religion, allt från de mest konservativa till de allra mest liberala, och hur svårt det kan vara: det finns kvinnliga konservativa muslimer som demonstrerar för bevarande av sharialagar och traditionella arvsregler. Sen finns det manliga feminister inom islam. Man kan försöka hitta texter som visar på spännvidden och det hittar du normalt inte i läroboken. Det kan i stället vara i filmer, texter och musik.48
47 Informant 1, ”Anders”, 2013-10-08 48 Ibid.
Fördelen med annat textmaterial än bara läroboken är, enligt Anders, att eleverna kan inse hur stora religionerna är och hur mycket inverkan de har på samhället – han vill visa att det faktiskt skrivs om religioner i tidningar, i insändare och i debattartiklar.
Anders ger sedan ett exempel på hur han arbetar med skönlitterära texter: Nyligen handlade undervisningen om judendom och då läste eleverna ett kapitel ur boken ”Ok, amen” (Nina Solomin, 2001). Boken handlar om ultraortodoxa judar i New York som tillbakavisar det moderna västerländska levnadssättet och som avskärmar sig från omgivningen. Efter läsningen avslutas lektionen med att visa en musikvideo från en hiphopgrupp där ortodoxa judar med kippa och polisonger rappar. I musikvideon framställdes judar på ett helt annat sätt än i läroboken, vilket fick eleverna att undra hur det hela kunde hänga ihop. Syftet var, återigen, att visa på spännvidden inom religioner.
Låttexter med religiöst innehåll är något som Anders gärna använder sig av. Han har visat texter av Maher Zain, en svensk-libanesisk popartist i Indonesien som för övrigt legat etta på topplistorna i landet. I Zains texter finns mycket av islam och eleverna får läsa texterna och lyssna på musiken. Tanken är att visa en koppling mellan religion och musik utan att falla in i traditionella och stereotypa bilder. Eleverna får därför lyssna på en muslimsk popartist i stället för en böneutropare.
Vad gäller urkunder anser Anders att dessa kan vara intressanta, särskilt vilka tolkningar som kan göras utifrån texterna. Han medger dock att det är ganska få urkunder som används i undervisningen och att han inte vill föra in mer av dessa texter i klassrummet. I de fall urkunder används i klassrummet är det för att visa på olika tolkningstraditioner och Anders ger ett exempel på hur en bibeltext om Jesus som förs inför Herodes kan användas. Han läser texten högt och låter eleverna tänka sig hur det kan ha sett ut. Sedan visas ett klipp från filmen
Jesus of Nazareth och de pratar om hur filmskaparna har tolkat texten. Därefter ”tar jag fram
en motsvarighet av samma text fast från Jesus Christ Superstar. Det är en musikal och de står där med sina k-pistar och det är svängig musik. [SKRATTAR] Hur har de tolkat texten? Man kan också se samma budskap i den filmen”.49 Anders menar också att hans andra ämne, samhällskunskap, präglar hans syn på vilka texter som kan användas i religionsundervisningen. Eftersom samhällskunskapen är inriktad på nutiden blir därför samtida texter ännu viktigare. Anders tror att han förmodligen hade resonerat annorlunda kring texter om han, istället för samhällskunskapen, hade undervisat i historia. De gamla texterna hade då fått en framskjuten position.
5.2.1.1 Sammanfattning av intervjun med Anders
Anders använder sällan läroboken aktivt i klassrummet, trots att skolan har flera läromedel att tillgå. En orsak till det handlar om läroboksförfattarnas förenklade bild av religionernas komplexitet. I intervjun säger Anders att förenklingen till och med leder till uppenbara felaktigheter i vissa kapitel, särskilt i kapitel om islam. Böckerna används således sällan på lektionerna utan fungerar som ett komplement till undervisningen. Eleverna värdesätter dock läroboken och de får ofta i uppgift att läsa vissa sidor ur boken inför prov. Det finns inget uttryckligt fokus på urkundstexter i Anders undervisning, men när dessa texter används så läses de främst för att visa på olika tolkningstraditioner. Läraren vill i stället problematisera och visa hur religionerna uttrycks i dagens samhälle. Därför blir andra och mer moderna texter viktigare. Utdrag från skönlitterära texter, artiklar av olika slag, låttexter, insändare och debattartiklar är några exempel på texter som finns representerade i hans undervisning.
5.2.2 Eva
På Evas skola används flera olika läromedel av lärarna. Man har just köpt in nya läromedel som är anpassade till den nya läroplanen, däribland Religion 1 (Lycken, Wirström & Göth). Hon använder gärna böckerna Relief (Nils-Åke Tidman m.fl.) och Söka svar (Malin Mattsson Flennegård och Leif Eriksson) i sin undervisning. Läroböckerna används sällan aktivt på lektionerna utan kommer främst till användning av eleverna inför prov. När läroboken väl används sker det vanligen i undervisningen om etik, då böckerna oftast är ”hyfsade” menar Eva. Även i avsnittet om tro och vetande använder Eva läroboken i större grad eftersom det är ett nytt innehåll i ämnesplanen för Religionskunskap 1.
Hennes tankar om lärobokens styrkor och problem liknar det som Anders beskriver. Läroboken sägs vara till enorm fördel för eleverna, särskilt för ”svaga” elever, eftersom det väsentligaste finns samlat där. Men det är ett problem att läroböcker med nödvändighet måste ge en förenklad bild av verkligheten:
Den förenklade bilden kan bli så förenklad att den blir rent av felaktig och det är också så att elever har en tendens att se läroböcker som en auktoritet i ämnet. Det som sägs på en lektion eller sådant som står i andra källor anser de inte ger en lika sann bild av religionen som det som står i läroboken.50
Eva betonar att hon har ett bredare textperspektiv och därför är det vanligt att eleverna får se på filmer – dokumentärer och spelfilmer – i klassrummet. Hon har en klass som nu tittar på ”Little Buddha” och mot slutet av religionskursen brukar hon visa dokumentären ”Religulous” som är kritisk och skeptisk mot organiserad religion och religiös tro: ”Man ska vara så öppen och tolerant under hela religionsundervisningen, men det är rätt skönt att ibland få höra någon som är kritisk och skeptisk och inte speciellt öppen och tolerant. Den brukar vi se mot slutet när de har så mycket kunskap att de också kan bemöta den.”51 Dessutom brukar hon, i så stor omfattning som möjligt, bjuda in olika religionsföreträdare till skolan så att eleverna inte bara får läsa om religioner utan också träffar människor med olika trosuppfattning.
När det gäller tryckt material använder hon olika sorters texter. Vanligt förekommande i undervisningen är tidningsartiklar från svensk och internationell dagspress. Texter från encyklopedier och uppslagsverk med stor auktoritet varvas med texter från hemsidor med ”tveksam auktoritet”, digitala urkundstexter (t.ex. bibeln.se), texter från religioners hemsidor och statistiskt material från internet. Kännetecknade för dessa texter är att de används oftare än läroboken och i ett jämförande perspektiv: hur presenterar sig en religion på sin hemsida och vilken bild av religionen framställs i andra källor? Därefter ger Eva ett exempel på hur hon använder sig av artiklar i undervisningen om tro och vetande:
Vi tittar bland annat på buddhistisk meditation och ser hur man kan betrakta detta ur ett vetenskapligt respektive religiöst perspektiv. Vi tittar på olika Youtube-klipp där de [buddister] hävdar olika saker och på klipp där vetenskapsmän har analyserat meditation. Sedan läser vi en artikel från DN där en buddist som mediterar ger sin syn på meditation. Jag har då skrivit diskussionsfrågor som eleverna sedan jobbar med i par eller i grupp.52
Viktigt för Eva är att eleverna aldrig får arbeta med endast en artikel eftersom hon är emot att bara visa fram en sida av en religion. I etikundervisningen arbetar hon ofta utifrån casemetodik och då används artiklar om aktuella händelser som eleverna får analysera och diskutera med etiska begrepp. Vidare använder Eva inte skönlitteratur i sin undervisning. Vad gäller urkunder säger Eva att hon alltid har med religiösa texter till varje religion. Precis som Anders så framhåller hon att det är tolkningstraditionerna som är intressanta att ta upp. Eva hänvisar till kursens centrala innehåll där det står att eleverna ska fundera över vad ett gott samhälle är och då kan man läsa urkunderna för att tolka vad som förr har ansetts vara ett idealt liv och samhälle. Hennes kunskap om Bibeln och Koranen anser hon är god, men
51 Ibid. 52 Ibid.
när det kommer till buddhistiska texter förlitar hon sig på urkundstexter i antologier men hon får även rekommendationer från läromedel och från andra lärare. Många urkunder finns även på internet och det händer ibland att de digitala texterna används i undervisningen. Ur ett historiskt perspektiv är urkunder intressanta men Eva menar att det är fel att sätta likhetstecken mellan religiösa texter och vad en religion är: ”Lika fel är att ta upp saker från vedaskrifterna och säga ’det här är hinduismen’. Det är intressant ur historiskt perspektiv men att säga att detta är den egentliga religionen… Jag anser det är fel och vi gör religionen till någonting den inte är för nästan någon människa idag.”53
Eva skulle inte vilja föra in mer urkunder i sin undervisning och hon tror att det generellt sett arbetas för mycket med urkunder i religionsämnet. Hon menar att ämnesplanen slår fast att man ska belysa religioner i dagens samhälle och för henne blir därför annat och mer nyare textmaterial viktigare i undervisningen.
5.2.2.1 Sammanfattning av intervjun med Eva
Eva har ett flertal olika religionsläromedel på sin skola. Dessa används dock i låg grad eftersom hon inte är nöjd med författarnas ytliga och förenklade framställningar av religioner som i sin tur bidrar till vissa felaktigheter. Precis som i Anders fall används läroboken av Evas elever främst inför prov. I undervisningen försöker Eva få med urkunder i sin presentation av varje världsreligion. När eleverna läser urkundstexter sker det främst för att exemplifiera olika tolkningsmodeller och att ge ett historiskt perspektiv på religionerna. Eva använder inga skönlitterära texter i religionskunskapen men däremot kommer olika sorters artiklar väl till användning, både från svensk och internationell dagspress. Eva betonar att hon använder mer av annat textmaterial än läroboken, till exempel texter från religioners hemsidor på internet. Eleverna får därefter jämföra dessa texter med vad andra källor skrivit om den specifika religionen. Statistiskt material och texter från hemsidor med tveksam auktoritet är andra texttyper som används i hennes undervisning. Eva har ett bredare textbegrepp och därför är det vanligt att hennes elever får se på filmer av olika slag, både spelfilmer och dokumentärer, i kursen.