Resultatdiskussion

Uppsatsens inledningskapitel handlade bland annat om alla lärares gemensamma ansvar att bidra till elevers språkutveckling. Goda språkkunskaper underlättar elevers fortsatta lärande och utveckling i samtliga skolämnen. Detta kan uppnås genom att elever får arbeta med texter av olika slag i religionskunskapen, vilket så sker i de intervjuade lärarnas undervisning. Att sedan texter såsom skönlitteratur kan berika undervisningen eftersom denna texttyp dels kan väcka elevers intresse för ämnet, dels förmedla tankar om livsfrågor genom fiktiva karaktärers tankar och handlingar, är ju heller inte fel. Därför anser jag att fler lärare borde arbeta språkutvecklande med texter i klassrummet i högre grad.

Examensarbetet visar att det finns en allmän tendens att vissa texter används både i undervisningen och i läromedlen. Urkunder återfinns i båda kontexterna men i högre grad i läromedlen än i lärarnas undervisning. Tidningsartiklar om aktuella samhällsfrågor är generellt sett vanliga inslag i kursen. Filmer, som numera även räknas som texter, används ofta i klassrummet men i läromedlen finns inga förslag på filmer som eleverna kan titta på och studera utifrån något särskilt perspektiv. Vad gäller böcker och skönlitterära texter så används det i en av lärarnas undervisning och i en av läroböckerna (Söka svar) men det som skiljer sig åt är att läroboken uppvisar en bredare repertoar av sådana texter. I Söka svar återfinns både dikter, feministiska klassiker och sakprosatexter såsom Dawkins Illusionen om Gud. Förmodligen kan denna lärobok utgöra ett gott exempel för lärare och visa på vilka texter och genrer som är lämpliga att använda i en undervisningssituation. Men framförallt anser jag att läroboken påvisar att man inom ramen för religionskunskapen kan ägna tid åt att diskutera

texter om fenomen, företeelser och frågor som är aktuella i dagens mångkulturella samhälle – frågor som är minst lika viktiga att behandla i undervisningen som religioners historia och uppkomst.

I examensarbetet ingick fyra objekt: två läromedel granskades och två lärare intervjuades. Förmodligen hade resultatet blivit än mer nyanserat om fler läromedel och lärare ingått i undersökningen. Tänkbart är att urvalet av lärare inte är representativt för alla i yrkesgruppen. Det är möjligt att de lärare som ville vara med i studien redan har ett stort intresse av olika texter i undervisningen, vilket senare kan ha påverkat slutsatserna som dragits i examensarbetet. Eftersom jag endast har varit intresserad av tryckta texter i min undersökning och därmed utgått från en ganska snäv syn på vad som innefattas i begreppet text, så finns det potential att forska vidare i ämnet. Den som är intresserad kan utreda mer om religionskunskapens texter från ett vidgat textperspektiv. Då kan man undersöka hur andra texter och medier används i religionskunskapen, exempelvis filmer, musik, bilder och talat ord. När det gäller det talade ordet kan man dels studera de muntliga framställningarna och aktiviteterna i klassrummet, dels undersöka vilka religionsföreträdare som kommer till tals i undervisningen.

6.3 Slutord

Studien har visat att läroboken, tillsammans med annat textmaterial, är lärarens viktigaste redskap i undervisningen. Därför har det varit både relevant och intressant att undersöka vilka texter som används i religionsundervisningen och vilka texter som citeras i läroböcker i ämnet. Förhoppningsvis har examensarbetet fått läsaren att reflektera över sin textanvändning och även gett konkreta förslag på vilka texter som kan behandlas i klassrummet. Vilka texter som kan, eller rent av bör, användas i religionskunskapen är didaktiska frågor som lärare ofta måste återkomma till för att inte riskera fastna i traditionella och rutinmässiga val av texter. Därför borde lärare vidga perspektivet på vilka texter som är lämpliga i undervisningen, men även anpassa texterna efter utbildningens mål och inte minst efter elevernas förutsättningar och syn på religion.

Ämnet religionskunskap erbjuder många möjligheter att läsa och arbeta med olika sorters texter i undervisningen, både historiska och samtida texter. Bara fantasin sätter gränserna.

7. Litteraturförteckning

Tryckt material

Allen, Graham, Intertextuality, 2nd ed., Routledge, New York, 2011

Alm, Lars-Göran, Religionskunskap för gymnasiet. Kurs A, 3. [rev.] uppl., Natur och kultur, Stockholm, 2009

Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2. [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011 Carlsson, Marie & Brömssen, Kerstin von, ”Kritisk läsning av pedagogiska texter – en introduktion”. I Kritisk läsning av pedagogiska texter: genus, etnicitet och andra

kategoriseringar, 1. uppl., Carlsson, Marie & Brömssen, Kerstin von (red.), Studentlitteratur,

Lund, 2011, s. 15-45

Englund, Boel, Vad har vi lärt oss om läromedel?: en översikt över nyare forskning:

underlagsrapport till Läromedelsprojektet, Skolverket, Stockholm, 2006 (Även tillgänglig på

internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1640)

Fagerström, Gudrun, ”Skönlitteratur i religionsundervisningen”. I Religion och Livsfrågor, nr. 1:2009

Få syn på språket: ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen, Skolverket, Stockholm, 2012

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2843

Härenstam, Kjell, Kan du höra vindhästen?: religionsdidaktik – om konsten att välja kunskap, Studentlitteratur, Lund, 2000

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011,

Mattsson Flennegård, Malin & Eriksson, Leif, Söka svar: religionskunskap kurs 1 och 2, 4. [omarb. och utök.] uppl., Liber, Stockholm, 2012

Olsson, Anders, ”Intertextualitet, komparation och reception”. I Litteraturvetenskap: en

inledning, 2. uppl., Bergsten, Staffan (red.), Studentlitteratur, Lund, 2002, s. 51-69

Roos, Lena, ”Närkontakt och nätkontakt”. I Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i

skolan, 1. uppl., Löfstedt, Malin (red.), Studentlitteratur, Lund, 2011, s. 141-155

SOU 2003:15. Läromedel specifikt: betänkande om läromedel för funktionshindrade, Utbildningsdepartementet, Stockholm, 2003, s. 238-239 (Även tillgänglig på internet: http://www.regeringen.se/content/1/c4/10/29/7af6dff7.pdf)

Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, 4. [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010

Wickström, Johan, ”Didaktisk textkompetens”. I Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och

etik i skolan, 1. uppl., Löfstedt, Malin (red.), Studentlitteratur, Lund, 2011, s. 157-175

Internetmaterial

Englund, Boel, Skolverket, “Vad har vi lärt oss om läromedel? En översikt över nyare forskning. Underlagsrapport till Läromedelsprojektet”. 2006.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1640 (Hämtad 2013-09-16)

Selander, Staffan. ”Läromedel”, Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/läromedel (Hämtad 2013-09-15)

Skolverket. ”Vad har bilder med läs- och skrivutveckling att göra?”. 2011-10-03.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig-

kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/vad-har-bilder-med-las-och-skrivutveckling-att-gora- 1.157523 (Hämtad 2013-09-10)

Vetenskapsrådet. ”Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

Bilaga 1. Intervjuguide

Allmän information

Beskrivning av studien.

Hur länge har du arbetat som lärare? Vilka ämnen är du behörig att undervisa i?

Kan du säga något om vilka program du vanligen undervisar på?

Användning av läromedel

Kan du säga något om vilka läroböcker du använder i undervisningen? Hur ofta används läromedlen?

Inom vilka sammanhang av religionskursens centrala innehåll används läroboken som mest? Vilka för- och nackdelar ser du med de använda läromedlen?

Hur går valet av läromedel till? Vad påverkar valet av läromedel?

Användning av andra texter

Använder du dig av annat textmaterial än läroböcker i undervisningen? (Religiösa urkunder, skönlitteratur, tidningsartiklar, debattartiklar, dikter, sakprosa, faktatexter…)

Hur ofta använder du annat textmaterial i undervisningen?

Inom vilka sammanhang av religionskursens centrala innehåll används annat textmaterial som mest?