• No results found

Parkours spridning mellan ungdomar

I intervjuerna var historierna om hur de kom i kontakt med parkour snarlika. Den muntliga traditionen spelade en stor roll. Genom kompisar och andra personer kom våra informanter i kontakt med begreppet parkour. När det skapats ett intresse för fenomenet sökte de ytterligare kunskap via Youtube och andra internetforum.

36

Vilka kvaliteter ger parkour?

Friheten är det begrepp som nämns utav alla informanter, vilket ger möjligheten att vara sin egen domare och skapa valfria rörelser. Friheten ger även utövarna möjlighet till kreativitet och utmaning.

”… om man ser en miljö till exempel så kan du komma på tusen olika sätt att göra olika saker på. ” – Anton, 17 år

”Vi kommer till ett ställe som vi kallar för spot, ett ställe där vi kan träna (…) så hittar vi utmaningar till exempel då hoppa från den här muren till den här muren och sen så finns det hundra olika grejor som man kan klara, så pushar man sig hela tiden, så att det blir så svårt som möjligt” – Oskar, 19 år

Fler informanter förklarar att parkour innehåller både kroppslig och mental träning.

”Jag tycker det är väldigt kul för att man lär känna sig själv, mycket bättre eller sin kropp mycket bättre” – Linus, 20 år

Den mentala delen handlar om att utmana sig själv genom att tänja på gränserna och övervinna sina rädslor.

”Ja det är ju liksom en känsla (…) man kan liksom inte bara ha sett parkour och så tror man att det är att hoppa mellan hustak, göra volter, slå ihjäl sig, det är inte alls så utan det är liksom inuti en. Man tränar för att förbättra sig fysiskt och gå emot sina mentala gränser, liksom stega sig framåt hela tiden, bli bättre och bättre, och så ett hopp man är rädd för då kanske man inte gör det den dagen men sen funderar man på det, bara ja jag klarar det, man kanske tränar upp sig en vecka och sen nästa gång så ja nu känner jag att jag klarar det.” – Jerker, 18 år

Jerker förklarar här den mentala processen från att inte ha vågat utföra ett hopp till att reflektera, träna och slutligen inse att han klarar av det. Den mentala processen och den känsla som infinner sig efter ett genomfört hopp beskrivs av flera informanter som ”en

härlig känsla” och att ”man blir jätteglad”. Utövarna är även medvetna om sin

kroppsliga progression och sin egen utvecklig vilket ger en tillfredställelse.

En annan kvalitet vi kan utläsa från intervjuerna är säkerhetsaspekten som flera gånger nämns som viktig. De är alla medvetna om vilka risker som finns i utövningen

37

och hur dessa ska förebyggas. Det handlar både om det individuella ansvaret genom att ha kunskap om till exempel landningsteknik för att undvika knäskador men också hur de kan hjälpa varandra genom att passa samt ge goda råd.

”Man blir väldigt mån om hur man ska förebygga skador, det kommer kanske lite mer på en avancerad nivå.” – Linus, 20 år

Gruppens betydelse för inlärningen

I våra intervjuer framgick det att våra informanter främst tränar tillsammans med en eller flera personer, men kompletterar även med individuell träning. Anledningarna till att träna i grupp är flera men en stor del handlar om att inspirera och lära varandra. Samarbetskulturen inom parkour är tydlig och det är självklart att dela med sig av sina kunskaper. En av våra frågor till parkourutövarana var, på vilket sätt utnyttjar ni varandras kunskaper? Svaret vi fick från en utav informanterna löd efter lite betänketid enligt följande:

”Vi utnyttjar inte varandra, vi nyttjar varandra liksom. Asså vi bara lär varandra helt enkelt, allting som vi kan.” – Linus, 20 år

”… alla hjälper varandra, ingen tävlar med varandra, ingen försöker vara bättre, större eller coolare liksom utan alla försöker hjälpa alla. Är någon sämre så tycker bara de som är bättre att det är roligt för då kan dem lära dem och sen så tar de åt sig det och ser utveckling i dem så det är jättejättejättekul.” – Linus, 20 år

Linus säger också det är viktigt att träna tillsammans då alla människor är olika vilket gör att man alltid kan lära sig något nytt. Människor har olika lätt för olika typer av rörelser och har även olika intressen. Detta leder till att man bli bra på olika saker vilken man kan dra nytta av i en grupp. Anton ger liknande svar och beskriver gruppen som en viktig källa till att lära sig nya saker. Gruppen kan bidra med både tips och peppning. Många av utövarna tränar kontinuerligt med samma träningspartner vilket gör att de utvecklar en förståelse för varandras fysiska kapacitet. Anton och Jerker ser båda fördelar med att ha en träningspartner som kan ge tips, feedback samt passa varandra i olika moment. Oskar och Felix har tränat tillsammans i många år och kan hjälpa varandra i olika situationer.

38

”… man pushar varandra lite, jag vet hur stark Felix är, jag vet hur bra balans han har, jag vet att han kan klara detta, men han vågar inte. Då kan jag pusha honom hur mycket jag vill. Du ska göra detta, hoppa, hoppa och då gör han det! Men om jag vet att det är farligt för honom, om jag vet att det kan gå snett, då pushar jag aldrig honom för att det finns ändå en skaderisk i allting så att det är ju fördel med att träna med samma person hela tiden, man vet vad de klarar av.” – Oskar, 19 år

”Då frågar jag Oskar: tror du jag klarar det? Han kan ju se rätt bra vad jag klarar av och då hjälper man varandra liksom och säger: det är klart du klarar det, du ska sluta mesa och så gör du det. Eller kanske: nej det är kanske inte så bra att du gör. Vi hjälper ju varandra väldigt mycket.” (...) ”Ja men vi är ju alla tränare till varandra ju så att jag kan stå och försöka lära Oskar att göra en viss volt som inte han kan göra för jag kan det kanske, så då blir jag hans tränare kan man säga men inofficiellt, vi är ju inofficiella tränare allihopa till varandra ju” - Felix, 22 år

En av informanterna är aktiv som ledare i en organiserad form av parkour för barn. Han ser denna träning som något positivt för barnen då de kan träffa andra med samma intresse och lära sig grundera i parkour. Tanken är dock att de ska kunna gå vidare och träna på egen hand.

Lärandeprocessen

Utifrån intervjuerna upplever vi att parkourutövarna har en inre motivation och en vilja att lära sig. Flera informanter nämner utmaningar som något positivt snarare än ett hinder.

”Men asså jag kan göra precis vad jag vill nästan. Och det jag inte kan göra blir jag bara glad över för då lär jag mig det!” – Linus, 20 år

Utövarna skapar problem utifrån sin egen drivkraft och motivation vilket innebär en ständig utveckling. För en utövare kan en vanlig mur innebära mängder av olika vägar, där endast kreativiteten sätter gränserna. Lärandet beskrivs av informanterna som en process. Genom inspiration från andra utövare eller Youtube skapas en utmaning. Många förklarar att de i början själva funderar över hur problemet ska lösas. Anton förklarar att han tänker på rörelsen väldigt mycket, ser sig själv utföra och klara av den.

39

När utövarna sedan går vidare och ska lära sig rörelser finns det olika sätt att gå tillväga. Youtube är en viktig källa för många utövare då hemsidan innehåller mängder av filmklipp som är skapade av parkourutövare världen över. En av informanterna förklarar att det finns noggrant beskrivna tutorials1 som är lätt att följa för att lära sig en ny rörelse. Ibland finns inte rörelserna beskrivna vilken innebär att utövaren själv får pausa i videon och själv analysera vad som händer. Gruppen fungerar också som en annan viktig källa för att lösa problem och hjälpa varandra med nya rörelser genom diskussioner och feedback. Oskar förklarar att man inspirerar och lär varandra men poängterar att det ändå finns utrymme för att göra rörelsen på sitt eget sätt. Hela lärandeprocessen innebär att våga utföra en ny rörelse och även fortsätta försöka efter eventuella misslyckanden. I lärandeprocessen ingår det även att ställa frågor till varandra för att kunna utveckla och förbättra sina rörelser. En metod för att lära sig ett komplext rörelsemönster kan vara att bryta ner rörelsen i mindre delar.

”… man bryter ner det till olika nivåer eller vad säger man, olika moment, precis som med gymnastiken när man lär sig en ny volt man börjar göra ett steg i taget (…) ibland bara kör man också såklart.” – Felix, 22 år

Traditionell gymnastik vs. parkour

Genom intervjuerna ville vi ta reda på deras syn på parkour kontra traditionell gymnastik. Bilden av gymnastik målades upp som en slags motsats till parkour där gymnastiken ansågs vara väldigt strikt och estetiskt. I gymnastiken är rörelserna förutbestämda och det finns tränare som förklarar och korrigerar dessa. Jerker förklarar att man inom parkour är sin egen domare på så vis att ingen annan bestämmer hur dina egna rörelser ska se ut.

”Jag kör ju inte gymnastik, det är ju för att parkour är mer fritt. Man behöver ju inte landa fint och så liksom…” – Anton, 17 år.

1

En tutorial är en metod som används för att överföra kunskap till andra. På Youtube används tutorials interaktivt för att sprida kunskap om ett specifikt område. Detta innebär att en person lägger upp en informationsvideo som stegvis förklarar exempelvis en halloweensminkning eller hur man bygger ihop Ikeamöbler.

40

”OS-gymnastik (…) är ett system, så här ska det vara. Om man inte gör så här så är det fel, och det är en kö, alla gör samma rörelse. Det ska vara så snyggt som möjligt och om man misslyckas så har man misslyckats.” – Oskar, 19 år

”I gymnastik ska ju alla göra på ett och samma sätt ju, säg att 10 stycken gör en grej så bedöms ju alla på ett sätt ju. I parkour får du göra precis hur du vill ju själv. Alla har ju en egen stil och vad man själv tycker om att göra, så inget rätt och fel. Så det är den stora skillnaden, mycket friare.” – Felix, 22 år

Den största skillnaden mellan parkour och traditionell gymnastik är utifrån intervjuerna huruvida rörelserna kan betraktas som rätt och fel. I parkour har alla möjlighet att skapa sin egen stil och rörelserna bedöms endast av den egna utövaren. Alla informanterna menar att rörelserna i parkour inte behöver vara estetiskt tilltalande utan snarare vara effektiva och skadeförebyggande.

”Det finns ingen som kan bedöma någonting. Det finns bara saker som är mer eller mindre effektiva i olika sammanhang och i olika miljöer. Sen så finns det ju saker som är absolut fel alltså det är ju inte fel, det blir lite tråkigt att använda ordet fel, men skadligt!” – Linus, 20 år

”Man kan väl säga att det finns vissa grundrörelser som ska se ut på ett visst sätt för att man vet av egen erfarenhet att då är det effektivt men det är ju ingen som hackar på varandra om man gör något annorlunda.” – Oskar, 19 år

Related documents