3. Metod och genomförande
4.2 Intervjuerna ur perspektivet decentralisering
Decentralisering beskrevs i den teoretiska ramen i kapitel två som en process som i västvärlden gjort att samhällets styrande organ gått från statliga till allt mer lokala. Detta har haft till syfte att öka självstyret för kommunerna i bland annat skolfrågor.
Kommunaliseringen är en del av denna decentralisering, vilket diskuterats i främst kapitel ett i detta examensarbete.
Ringarp menar att kommunaliseringen av skolan behövdes för att följa den omfattande decentralisering som berörde den offentliga sektorn (Ringarp, 2011:175ff). Ett av de starkaste argumenten för att kommunerna skulle ta över huvudmannaskapet från staten var att decentraliserande reformer som denna skulle öka medborgarnas närhet till beslutsfattande processer i samhället och få dem att värna mer om välfärden och demokratin (Isaksson, 2011:15f). Bland annat Åke berättar att ett av de starkaste minnena av kommunaliseringsprocessen var avskaffandet av Länsskolnämnderna.
Han [Göran Persson] avskaffade det som kallades för Länsskolnämnderna. Det fanns alltså en statens, eller Skolöverstyrelsen, som det hette på den tiden, numera Skolverket, förlängda arm ute i länen, det var då Länsskolnämnden, som skulle ha tillsyn på skolorna och också stöttning av lärare och så.. uppföljning. Och det avskaffades egentligen över natten bara. Och sen så kom kommunaliseringen där. (Intervju med Åke, 2011-09-21)
Även andra respondenter vittnar om detta och berättar att detta plötsliga avskaffande följdes av arbetslösa tjänstemän och förvirring över ansvarsfördelningen. De tycker i övrigt inte att det märktes så stora skillnader vid införandet av reformen, utan arbetet fortsatte som vanligt.
Några av intervjupersonerna minns att det inför kommunaliseringen fanns en rädsla i lärarkåren för att kommunens kompetens, när det gällde skolstyrningsfrågor, var otillräcklig. Detta föranledde demonstrationer och var ett av de starkaste argumenten de fackförbund som var motståndare till processen hade. Leijonborg beskriver detta och menar att lärarnas missnöje över den statliga styrningen visserligen var stort men att det fanns en rädsla att kommunaliseringen faktiskt skulle göra situationen ännu sämre (Leijonborg, 2011:52).
Katrin vittnar om att de på hennes arbetsplats redan före kommunaliseringen kunde arbeta fritt och att den minimala kontroll som skedde av deras undervisning gav dem arbetsro och utvecklingsmöjligheter. Detta är vad Hargreaves avser när han diskuterar begreppet lokalt självstyre. Här menar Hargreaves att det är vanligt att skolor i
initialskedet av lokalt självstyre ofta ges stort handlingsutrymme, vilket resulterar i flexibilitet och lyhördhet. Det kan även bidra till mångfald och nytänkande. Skolan har fått stora möjligheter till att fatta egna beslut vilket personalen upplevt som utvecklande. Dock menar Katrin att den byråkratiska kontrollen successivt har ökat sedan kommunaliseringen. Detta menar Hargreaves sker ibland när skolan tillförs för små resurser (Hargreaves, 1998:22, 85; Intervju med Katrin 2011-09-19).
Både Katrin och Ingrid är överens om att det är viktigt att skolan har frihet i sitt arbetssätt, så länge de mål som finns uppnås. De tror även att detta var en avsikt med de läroplaner, Lgr 80 samt Lpo 94, som kom i samband med decentraliseringen av samhället och i sin tur skolan (Intervjuer Katrin 2011-09-19; Ingrid 2011-09-21).
Katrin menar att skolan nu är väldigt styrd, men med en sorts halvplatt struktur, med många personer i ledningen, vilket leder till att det är svårt att fatta de beslut som krävs eftersom ansvarsfördelningen är svårdefinierad. När skolstyrningen har decentraliserats, men centralstyrningen har bibehållits i vissa fall (till exempel genom fortsatt produktion av styrdokument från statligt håll), menar Hargreaves att det lokala självstyret blir negativt istället, då handlingsutrymmet för både skolledare och lärare minskar. Stenlås tar upp decentraliseringen av skolan och menar att det var ”en reform som kom av sig”. Med det menar han att makten inte har flyttats ut i skolorna, utan stannat på vägen, hos kommunerna. Detta instämmer Katrin i - att mycket makt ligger hos den kommunala skolnämnden och att hon som rektor ibland inte har det inflytande eller den insikt hon borde ha i vissa ärenden. Flera av intervjupersonerna berättar att de tycker att skolan har blivit mer reglerad och styrd under åren sedan kommunaliseringen. Hargreaves bekräftar att dessa upplevelser är riktiga när han beskriver att västvärldens utbildningssystem blir mer styrda och att den byråkratiska kontrollen ökar, trots decentraliseringsprocesser som ger ekonomiskt självstyre. Han menar att det blir en motsägelsefull styrning. (Hargreaves, 1998:128f; Intervju med Katrin 2011-09-19; Stenlås, 2009:59).
Ingrid och Marianne berättar båda att de tycker att antalet specialpedagoger på den egna skolan har förändrats i och med kommunaliseringen. Ingrid är nöjd över att hon som rektor kan ha ett stort antal specialpedagoger på sin skola och hon tror att det beror på
ökad decentralisering och större lokalt inflytande över ekonomin. Hon menar att varje skola nu själv kan välja hur personalsituationen ser ut. Marianne berättar att hon tvärtom tycker att specialpedagogerna på hennes skola var fler förut och att kommunaliseringen har gjort att skolan inte anser att de har råd att anställa fler specialpedagoger. Det Ingrid och Marianne berättar kan ses som två sidor av samma mynt och resultatet av kommunaliseringsprocessens ökade självstyre i bland annat ekonomiska frågor (Intervjuer Ingrid 2011-09-21; Marianne 2011-09-26).
Respondenterna upplever i större utsträckning än förr att de fått större inflytande att delta i rekryteringsprocessen av ny personal. Ingrid berättar att det förr var Länsskolnämnderna som fördelade lärartjänsterna med resultatet att läraren kunde hamna på en skola där han eller hon vantrivdes eller att en lärare som arbetslaget inte tyckte passade ändå fick den utlysta tjänsten (Intervju med Ingrid 2011-09-21). Vissa av respondenterna säger att det idag är mycket bättre när exempelvis representanter från berört arbetslag får vara med och bestämma över vem som anställs. En intervjuperson anger att ”det bara kom en ny lärare en dag som kommunen anställt utan att skolan eller ens rektorn hade insyn”.