Företag och personer som vi intervjuat nämns inte vid namn utan är numrerade och ersatta med ”jag”.
• Yrke? Är ert företag certifierade ISO 9000-användare? Om inte, bygger ert
kvalitetssystem på ISO 9000?
1 Företag 1 är certifierade enligt ISO 14001 och ISO 9001. Vi håller på och recertifierar oss enligt standard 2000.
2 Företag 2 är certifierade enligt ISO 9000 och enligt ISO 14000. Däremot är inte alla avdelningar hos Företag 2 certifierade i övriga Sverige, men de kontor som inte är certifierade jobbar utefter systemet.
3 Företag 3 är ej certifierat men deras kvalitetssystem bygger på ISO 9000. Dock är det ett bantat system – det bygger enbart på ISO 9001. De gör ofta utförandeentreprenader och liknande projekt.
4 Företag 4 är inte certifierade enligt ISO 9001 (och har idag ej fattat något beslut att Företag 4 ska certifieras). Företag 4 har dock ett verksamhetssystem (kvalitets- och miljöledningssystem) som ska vara certifieringsbart gentemot ISO 9001 och 14001, dvs. kraven i de båda ISO-standarderna är i allt väsentligt uppfyllda. Detta bekräftades av en ackrediterad revisor vid en extern revision under 2002.
5 Företag 5 är certifierade enligt ISO 9001. Certifieringsorgan Det Norske Veritas. 6 En liten del av företag 6 är idag certifierade enligt ISO 9000. Resten av företag 6
jobbar efter ISO 9000 i deras kvalitetssystem. Detta system ska snart sättas ihop med deras miljöledningssystem i ett verksamhetsledningssystem, VLS.
• Hur jobbar Ni med Kvalitetsplaner? Vilka rutiner har Ni då Ni arbetar med
kvalitet?
1 I ledningsgruppen bestämmer vi vilken omfattning ett byggprojekts kvalitetsplan skall vara. Det finns sedan en struktur hur kvalitetsplanen skall se ut. Alla i organisationen som är berörda i projektet är med och utformar kvalitetsplanen. På yrkesarbetarsidan är det lagbasen som är representerad.
2 För att underlätta kvalitetsarbetet i organisationen är det sedan några år bestämt att man i alla projekt ska ha samma mål då det gäller kvalitet. Detta för att underlätta kvalitetsarbetet för alla i organisationen. De börjar alla projekt med några startmöten då krav och förutsättningar för projektet bestäms i samråd med beställaren. Vid de möte de har efter det att de pratat med beställaren bestäms exempelvis vilken ansvarsfördelning man ska ha. Företag 2 har som målsättning att det ska vara noll fel på produkten då man överlämnar den till beställaren. Detta gör man genom att ha ett samarbete med besiktningsmannen i form av förbesiktningar, varefter man sedan kan rätta till felen.
3 De har på företag 3 kvalitetspolicy, kvalitetsmål för 2003-2004, kvalitetsmanual och en objektsanpassad kvalitetsplan. Dessa uppdateras med jämna mellanrum. De har direkt efter mötet med beställaren ett startmöte där man projektanpassar kvalitetsplanen. Under projektets gång gör man kvalitetskontroller och fotodokumentation. Beställarna vill inte ha för många kvalitetskontroller eftersom det då blir för mycket pappersarbete och för omfattande kontroller på stora byggen. Byggföretagen och många större beställare vet vilka fel som är vanligast ( 50 % ligger på fuktsidan pga tidspress mm) de vanligaste kontrollerna är fuktkontroll, fall till golvbrunn, täthet, plast mm. De använder sig av TQM, total quality management. Den är inte så snäv som ISO 9000 inom kvalitetsbiten på produkten utan trycker istället på för kvalitet för personalen.
Om det är god gemenskap på arbetsplatsen och alla känner alla så jobbar man mer för företaget, ger det lilla extra. Personen på plats är viktigast i kedjan. De har även vävt ihop kvalitets- och miljöarbetet. Men de ser miljösidan som mer ekonomisk, de kan tjäna pengar på exempelvis att slippa betala för vissa avfall etc. Miljöfrågor har även marknadsförts och efterfrågats mer på senare tid, de har blivit ”på modet”. De har inte fått några krav från beställare på kvalitets- eller miljöcertifiering.
4 De flesta av våra projekt bedrivs i egen regi, dvs företag 4 förvärvar, utvecklar och bygger och säljer bostäder (och ibland kommersiella lokaler). Dessa projekt ska följa de krav som ställs i vårt verksamhetssystem. Där finns krav på att projekten ska ta fram planer för, och genomföra (och dokumentera) exempelvis arbetsberedningar, egenkontroller, kvalitetsronder etc. Dessutom finns flera krav som fokuserar på styrningen avseende tid och ekonomi i projekten. exempelvis krav på tidsplaner, kalkyler, etc. Det finns också krav på att man inför vissa skeden i projekten ska göra en noggrann genomgång med chefen eller högre instans inom företag 4 innan man fortsätter med projektet i nästa skede, så kallade beslutsgrindar. En sådan sker inför förvärv och sedan finns några till under projektet. Som en hjälp för projekten att leva upp till kraven finns stöddokument. Det kan ibland vara information om bra arbetssätt för att leva upp till kraven, och ibland vara mallar och blanketter som kan användas av projekten vid dokumentationen. I våra externa entreprenadprojekt (dvs ej våra projektutvecklingsprojekt) tas en speciell kvalitetsplan fram innehållande exempelvis organisation, plan för arbetsberedningar, kontroller etc.
5 Verksamheten styrs med hjälp av ett processorienterat verksamhetssystem. Detta beskrivs i regionens verksamhetsplan. Processerna delas in i ledningsprocesser, kärnprocesser och stödprocesser. Kärnprocessen, där den byggande verksamheten ligger, indelas i skedena försäljning, projektberedning, produktion, överlämnande och garanti. I respektive skede finns rutiner, kunskapsdokument, checklistor och mallar för att säkerställa det slutliga resultatet.
6 Företag 6 har ett kvalitetssystem som bygger på ISO 9000 och har med andra ord rutiner och kvalitetsplaner enligt detta system.
• Vad anser Ni kan göras för att de små företagarna ska kunna certifiera sig?
Liknande system…?
1 Det finns idag hjälp för att certifiera sig hos svenskt näringsliv hos respektive bransch. Inom byggbranschen är det Sveriges Byggindustri.
2 Företag 2 håller på att arbeta fram en gemensam kravlista på kvalitet och miljö ihop med Nutec. Kravlistan ska vara gemensam för olika underentreprenörer och entreprenörer vilken ska ge dem en gemensam ram att arbeta utefter. Detta kommer att underlätta speciellt för underentreprenörerna som inte har samma förutsättningar att jobba med kvalitet.
3 Det behövs konsulter, beställare och byggföretag som kan kvalitetssäkring inom byggverksamheten. Då vet de vad som krävs för bra kvalitet och på detta sätt kan man slippa certifiering över huvudtaget. Då övriga vet vad som krävs för bra kvalitet (exempelvis kontroller mm) kan de säga detta till småföretagarna. Interoc hjälper ofta småföretagarna med deras egenkontroller, dvs. gör blanketter åt dem som de kan fylla i efter kontrollerna. Detta för att underlätta för dem.
4 Konkretisera problem och möjligheter utifrån standarden. Det måste kännas tydligt vad som ska göras för dem. Vissa branschorgan försöker hjälpa sina medlemmar att bygga kvalitetsledningssystem, vilket kan vara en väg att gå.
5 Systemet får anpassas till lämplig nivå med hänsyn till företagets storlek och organisation. Det ska skapa ordning och reda genom krav på en vettig dokumentationsnivå, ofta kan dokumentationen upplevas som jobbig (”hatar papper”). Mallar anpassade till verksamheten framtages. Enkelhet och meningsfullhet måste gälla.
6 Det borde bli billigare att certifiera sig.
• Vad anser Ni kan göras för att kunskapen och förståelsen för ISO 9000 ska öka inom
byggbranschen?
1 Sälja in till kunderna fördelen med certifieringar och välutbildade medarbetare i ett företag. Idag köper kunderna bara på lägsta pris. Det blir en pris dumpning som leds av de rikstäckande företagen och leder till utslagning av de små. En process som pågår idag.
2 Man bör förenkla systemet så att det inte blir så byråkratiskt och mer anpassat till byggbranschen. Det är idag gjort för industriföretag och liknande som har andra förutsättningar för att exempelvis kontrollera inkommande varor, detta är inte möjligt i byggplatsen.
3 Den behöver inte ökas eftersom ISO 9000 inte behövs. ISO 9000 är inte lika med bra kvalitet. Man behöver anpassa bitarna i kvalitetssystemen för berörd verksamhet, exempelvis så behöver en golvläggare inte uppfylla krav i ett kvalitetssystem som han inte berörs eller har användning av. Det ska inte finnas för många petitesser i ett kvalitetssystem. Det krävs exempelvis en lagstiftning för att byggherrarna ska vara intresserade av ISO 9000. Blir byggherrarna riktigt intresserade blir hela kedjan i en byggprocess intresserade av ISO 9000. Priset Svensk Kvalitet har Interoc varit med och tävlat om några gånger, men har inte vunnit. Detta pris är ett mycket bättre bevis på bra kvalitet än vad ISO 9000 någonsin kan bli.
4 Företagen måste tillämpa standarderna på ett sunt sätt, samtidigt som certifieringsorganen måste lägga certifieringsnivån rätt. Det får inte upplevas för byråkratiskt och stelbent. Kommunikation är också viktigt. Används ISO rätt så är det en bra ledstång för ett företag. Det finns vanföreställningar som sprids som slår negativt mot förståelsen i branschen. En är att alla leverantörer till ett certifierat bolag måste vara certifierade. Genom kommunikation bör dessa kunna stoppas.
5 Information om meningen och praktiska nyttan med systemet. Avdramatisera, får ej upplevas som byråkratiskt. Detta förutsätter att systemet är enkelt och anpassat för verksamheten.
6 Vissa delar av ISO 9000-standarden borde anpassas mer till byggbranschen, exempelvis så fungerar inte avsnittet i ISO 9000 om validering. Även konceptet ”ständig förbättring” borde anpassas mer, men det man menar att rutinerna kan förbättras stämmer in på byggbranschen det med. Det är även svårare att skydda byggmaterialen på en byggarbetsplats jämfört med en fabrik som automatiskt har sina material under tak. Det är inte alltid praktiskt möjligt att ha byggmaterialen skyddade under t ex ett tält. Det görs för många avvikelserapporter av certifierade företag, de borde sorteras under reklamation, avvikelserapport mm.
• Enligt Er erfarenhet, anser Ni att alla byggföretag bör certifiera sig för att underlätta samarbetet mellan beställare och leverantörer?
1 Ja, det hade varit lättare att samarbeta och man hade ökat förståelsen för varandra inom branschen.
2 Nej, alla byggföretag behöver inte certifiera sig. Det räcker om de har en gemensam bas för deras kvalitetsarbete. ISO 9000 är ju mycket till för företaget själv och deras interna kvalitetsarbete.
3 Nej! Det skulle bli för dyrt för alla konsumenterna om alla skulle certifiera sig. Det är redan höjda krav på ljud, brandklass, tillgänglighet mm vilket medför att alla ytor ökar och detta leder till ökat pris på produkten vid försäljningen. Skulle man lägga till en ISO 9000- certifiering till detta skulle priset öka ytterliggare och jag tror inte att beställarna är villiga att betala det. Få beställare är inte heller intresserade av att företag 3 ska certifiera sig. Jag har bara fått förfrågning från två byggföretag om ifall de är certifierade och de var bara intresserade, det var inget krav. ISO 9000 är bara ett bevis på att man har kvalitetsrutiner och kvalitetssystem, det är ingen borgen för bra kvalitet. Jag har inte sett några paralleller mellan bra kvalitet och ISO 9000. Kvaliteten blir som den är beställd. Är beställaren luddig på kraven så blir kvaliteten sämre. Dvs så är det beställarens krav på produkten som beställer kvaliteten på slutprodukten. Företag 3 har inte heller mycket pengar att spara i att certifiera sig, det blir då dyrt för konsumenten i slutändan.
4 Nej.
5 Certifieringen i sig är inte nödvändig. Ett bra system kan fungera utan certifiering. Certifieringen kan emellertid vara en garanti för att systemet tillämpas på ett riktigt sätt.
6 Nej! Det skulle bli för dyrt för de mindre företagen. Om man bortser från pris och administration och att det inte är anpassat efter byggbranschen hade det underlättat då alla hade jobbat efter samma förutsättningar.
• Ser Ni några brister med ISO 9000-systemet?
1 Nej. I den nya standarden är upplägget ännu mer flödesorienterat och processinriktat. Ribban lägger företaget själv. Man får en självkontroll över hur företaget fungerar internt och externt.
2 Det är ifrågasatt ifall vi ska behålla vår certifiering så jag har undersökt det. Jag kan inte komma på någon anledning till varför vi skulle sluta vara certifierade. Förutom att systemet bör förenklas och anpassas mer till byggbranschen så är det eventuellt kostnaden som är en nackdel om man tittar på den så enkelt. Vi föredrar att inte titta på hur mycket det kostar eftersom vi inte har någon specifik siffra på hur mycket vi tjänar på att vara certifierade. 50 % av felen som uppstår på ett bygge uppstår under projekteringen och denna del tas upp i ISO 9000.
3 Det är en pappersprodukt utan förankring hos personalen. Då inte VD:n eller den kvalitetsansvarige tror på systemet kommer det inte heller fungera hos resten av personalen. Systemet ger inte heller några mått på bra kvalitet, bara på hur organisationen utför sina kvalitetsrutiner. Det går att ”fuska” sig till en certifiering genom att mygla och bara göra minsta möjliga för en certifiering. Hade det inte gått att göra detta hade ISO 9000 varit ett säkrare bevis på bra kvalitet. Svensk Kvalitets- priset är ett bättre bevis på bra kvalitet.
4 En brist är vanföreställningar som lyckats spridas. Kanske beror det inte mest på systemet utan på hur företagen och certifieringsorganen tillämpar systemet? Den stora bristen är nog att vissa företag har certifierats enligt ISO 9001 trots att de ej hanterar kunder på tillräckligt bra sätt. Om det sen beror på deras system, certifieringsorgan eller annat i företagets kultur kan jag ej svara på. Genom att dessa ”icke- kund- vänliga” företag har ett certifikat enligt ISO 9001 så upplever andra att sådana certifikat ej säger något. Det är alltså viktigt att ISO 9000 är tydligt och att revisorer styr så att certifikat bara hamnar hos ”seriösa” företag. Då kommer också ISO få än större positiv klang. Så; ISO 9000 borde vara tydligare skriven, det borde publiceras och spridas på ett positivare sätt och certifieringsorganen måste vara professionella i sina tolkningar av standarderna.
5 Är inte direkt anpassat till byggbranschen. Kan upplevas som byråkratiskt.
6 Det är kostnaden och att systemet inte är anpassat till byggbranschen som är de största bristerna. Administrationen är ingen stor nackdel.