Intervjuundersökning

Efter projektet intervjuade jag tio stycken slumpvis utvalda elever för att ta reda på hur eleverna hade uppfattat projektet och dess genomförande. Jag ville också med intervjun ta reda på om eleverna hade förändrats och i så fall hur, av detta projekt. Intervjuerna utfördes inom två veckor efter projektet. Jag intervjuade eleverna enskilt och förde egna anteckningar. Även om jag bara valde att intervjua tio elever så talade jag naturligtvis med samtliga.

6.4.1 _{Sammanställning av intervjufrågor och svar}

Hur upplevde du det att uppträda i låg- respektive högstatusroller?

De flesta eleverna upplevde bemötandet när de var högstatus som något positivt. Folk var trevliga och glada. Eleverna tyckte att det var roligt att sälja gräddbullar som högsta- tus. En elev tyckte inte att det var någon skillnad men hon bedömde sig själv som en ledare och högstatusperson. En elev kände sig obekväm i rollen som högstatus, jag upp- lever denna elev som en självständig och självsäker människa som har en rebellisk atti- tyd (punkare) som gör att högstatus för henne har lågt värde.

När eleverna iklädde sig lågstatusroller upplevde de att folk bemötte dem nedlåtande och otrevligt. En del sa att det var någon som till och med drämde igen dörren. Många sa ett bestämt nej vid gräddbullsförsäljningen. När de var ute på offentlig plats tyckte de att folk tittade snett och någon ur allmänheten hade fällt kommentaren ”som hon ser ut” (den här flickan var kraftigt sminkad och ”utmanande klädd”). Vad flera elever la märke till var det att när flickorna klädde sig ”utmanande” fick de ofta en kraftig negativ reak- tion från omgivningen. En elev sa att hon hade svårt att leva sig in i rollen som lågsta- tus. Hon tyckte det var jobbigt att ha dålig kroppshållning och inte få bemöta folk rakt. En annan elev kände det som att han ville tala om för dem han mötte att ”sån här är jag egentligen inte”. Den flickan som tyckte det var jobbigt med högstatus hade inga pro-

blem med lågstatusrollen eftersom hon redan ser sig som en outsider och är van vid det- ta bemötande.

Hur bedömde olika typer av människor er i era olika roller?

Tillsammans med eleverna hade vi i projektet kommit överrens om att vi skulle uppsöka olika sociala miljöer för att se om det var någon skillnad i bemötandet som eleverna fick i sina roller.

Det bestående intrycket eleverna hade var att äldre människor tydligt visade reaktioner på elevernas klädsel. De var mer positiva till högstatusroller och mer negativa till lågsta- tusroller. Vi trodde att det skulle vara en skillnad i bemötandet mellan villa och hyres- husboende men eleverna fann ingen skillnad. Eleverna var överens om att yngre männi- skor, runt 20-årsåldern, gav dem det sämsta bemötandet oberoende av deras roller. En elev tyckte att tanter var snälla oberoende hur man såg ut. Hon trodde att tanterna var medkännande med lågstatusrollen och därför gav ett positivt bemötande. En elev sa att människor i medelåldern verkade vara för stressade för att överhuvudtaget lägga märke till och bemöta ungdomar. Samtidigt tyckte hon att lågstatus fick sämre bemötande.

Var det något som kändes obehagligt/svårt att göra när ni uppträdde i olika rol- ler?

Alla elever utom en tyckte att det framförallt var jobbigt att spela lågstatus. Den elev som inte tyckte att det var jobbigt var den jag har beskrivit ovan. Många tyckte det var obehagligt att folk tittade snett/såg ner på dem när de spelade lågstatus. Det var en som tyckte att det var lite pinsamt att agera innan man hade kommit in i sin roll.

Var det något som kändes lätt/roligt att göra?

De flesta var överrens om att det kändes bra att vara högstatus, man fick t ex sälja mer gräddbullar och man blev trevligt bemött. Flera tyckte att uppgiften var kul och annor- lunda.

Var det något i det praktiska arbetet som ni skulle vilja göra annorlunda?

Vad har ni genom detta projekt lärt er om er själva?

Hälften av de intervjuade talade om att de hade fått bättre självförtroende genom de praktiska dramaövningarna och framförallt genom att gå ut och öva på stan. En elev sa att han hade lärt sig att prata med okända, vilket tidigare var ett problem för honom. En elev berättade att hon hade känt oro inför projektet men att hon nu i efterhand ville ha mer drama i undervisningen eftersom hon tyckte att det hade stärkt hennes självförtro- ende.

Några sa att de hade förstått att de brydde sig mer om vad andra tycker om dem än vad de tidigare trott.

Vad har ni genom detta projekt lärt er om era klasskamrater?

Flera uttryckte förvåning över att så många vågade leva ut och agera i olika roller. Att det fanns många olika personligheter i klassen förvånade också. Man fick lära känna andra sidor av sina klasskamrater, detta har lett till att klassen har fått en bättre sam- manhållning. Det som hade slagit ett par elever av dem var att det var de ”blyga” som vågade agera och spela ut sina roller och inte de ”kaxiga” som de hade förväntat sig.

Vad har ni genom detta projekt lärt er om andra människor?

Eleverna utryckte att kläder och kroppsspråk har mycket större betydelse än de tidigare hade trott. De tyckte också att de hade fått större förståelse än de hade innan projektet för hur det känns att vara lågstatus i samhället.

Vad tycker ni om att använda dramaövningar i undervisningen?

I denna fråga var de intervjuade mycket positiva till drama. Några citat: ”Man lär sig bättre när man gör saker själv”.

”Det är kul och varierande”.

”Ett bra komplement, det stärker självförtroendet”. ”Lite, pinsamt, men kul”.

”Trodde att det skulle vara jobbigt, men det blev jättekul”.