7 Slutdiskussion
7.1 KASAM
Att använda dramapedagogiska metoder ger mig möjligheter att utforska nya sätt att förmedla kunskap till mina elever. De flesta böcker om pedagogik jag har läst under lärarutbildningen och senare under dramapedagogutbildningen har poängterat hur vik- tigt det är att ge eleverna en helhetssyn, en känsla av sammanhang och relevans. Anto- novskys tankar om salutogent tänkande visar hur elevens egna resurser kan tas i anspråk och hur eleven då upplever att hennes egen erfarenhet respekteras vilket skapar självför- troende. En viktig del av Antonovskys idéer är att man satsar på och förstärker det som eleven är bra på. Att använda Antonovskys begrepp KASAM som inbegriper begriplig-
het, hanterbarhet och meningsfullhet har hjälpt mig att planera undervisningen för att
den ska bli meningsfull för både eleverna och mig. Jag funderade på hur jag kunde göra status och socialisation begriplig för eleverna. Det jag kom fram till var att jag kunde låta eleverna spela olika status och genom rollspel låta dem uppleva olika sorters socia- lisation. Genom att låta eleverna erfara dessa begrepp i sin egen kultur och miljö så blir de hanterbara för dem. Meningsfullt blir det när eleverna kan associera dessa nya be- grepp med gamla erfarenheter och då förstå hur socialisationsteorierna kan anknytas till deras egen verklighet.
7.2 Nytt samhälle kräver nya kunskaper
Det tidigare industrisamhället hade en stark påverkan på skola och utbildning. Det vik- tiga var att ge eleverna vissa grundläggande fakta som de kunde repetera och använda medan det nya samhället, det så kallade informationssamhället, kräver en helt ny utbild- ning. Det viktiga nuförtiden är att kunna relatera till andra människor (social kompe- tens) och den faktiska kunskapen finns på ett ”klicks” avstånd. Kunskapen är ofta en färskvara som hela tiden måste uppdateras. Dessutom försvinner de traditionella indu- strijobben alltmer medan service och omvårdnadsarbetena numera är den dominerande sektorn. Men skolan av idag är inte anpassad till detta nya. Det är därför inte konstigt att många författare/ pedagoger dömer ut den traditionella pedagogiken och pekar på nya effektiva sätt att få elever att tillgodogöra sig kunskaper. ”För att kunna utveckla bar- nens emotionella styrka måste vi tidigt träna dessa förmågor (…). De skolämnen som traditionellt funnits för detta ändamål, dvs. för att öka helhetssynen, kunna se alternativ, kämpa för dem och välja det man själv vill, är i dagens skola undanskymda” (Berg- ström, 1997, s. 150).
Man kan också uttrycka det som Damasio och Goleman gör, de traditionellt kvinnliga egenskaperna kommer att efterfrågas alltmer medan de traditionellt manliga egenska- perna efterfrågas i allt mindre utsträckning.
.
Enligt Goleman (1998) är social kompetens en förutsättning för att man ska kunna lära sig de basala kunskaper som krävs för att klara skolan. Goleman har på ett övertygande sätt visat i sin bok och även i praktiska försök i skolor i USA hur viktig den sociala kompetensen hos eleverna är för att de ska klara sig bra i skolan. Vi ser att fler och fler skolor inför ämnet EQ och det ser jag som en viktig utveckling. Det konstiga som jag ser det är att inte fler skolor använder sig av den ”nya pedagogiken” med tanke på hur många pedagoger som har skrivit om vikten av denna helhetssyn. Varför är då en så stor del av undervisningen baserad på att lära in fakta istället för att ge eleverna möjligheter att uppleva upptäckandets glädje? Jag tror att det till stor del beror på att skolan är en konservativ institution där erfarna lärare ”lär” de nya lärarna hur undervisning bör gå till. Det är inte lätt att komma som ny lärare med nya idéer. Tyvärr, som Goleman (1998) skriver, kräver denna ”nya pedagogik” också att läraren måste vara en del av förändringsprocessen. Den tidsbrist som många lärare upplever är ett av de största hind-
ren för att engagera sig i den ”nya pedagogiken”. Jag vet många lärare som är intresse- rade av att arbeta med den ”nya pedagogiken” men som har fullt upp med att hinna med det dagliga skolarbetet. Många lärare jag har talat med upplever också att de inte får stöd från ledningen för att arbeta annorlunda.
En pedagog som har gjort ett starkt intryck på mig är Keith Johnstone som efter att ha arbetat som lärare några år insåg hur förtryckande skolans metoder var mot eleverna. Han började då utarbeta sin egen pedagogik. Johnstone var även verksam inom teatern och där kom han till insikt om att för att vi människor ska fungera och kommunicera i grupp måste vi veta vår status.
Att vi har olika status kan vara en laddad värdering. Problemet är att vi automatiskt tror att högstatus innebär att man har ett högre värde som människa än andra. Så är det na- turligtvis inte. En människas status är något som hela tiden varierar och förändras bero- ende på vilka situationer och personer man möter. Jag har t ex som lärare högre status i klassrummet än mina elever men det gör mig inte till en bättre människa. Även i lek och idrott kan man se hur barn och ungdomar laborerar med olika status.
7.3 Mobbning
Det är viktigt att man förbereder eleverna med både teori, praktiska övningar och dis- kussioner innan man låter dem ta på sig olika roller och gå ut i verkligheten. Den vikti- gaste lärdomen eleven kan ta till sig här är hur viktiga de yttre attributen som kläder, kroppsspråk och attityd är för hur man blir bemött. Eleverna fick en aha-upplevelse när de upptäckte hur lätt det var att dominera någon när denne genom sitt kroppsspråk visa- de lågstatus, medan det var svårare att mobba en som stod rak i ryggen. Med så många olika sätt som skolan har att bekämpa mobbning så tror jag att praktiska övningar, där eleverna får uppleva hur det känns att bli förtryckt men även att förtrycka andra, gör att eleverna får större förståelse för mobbningens mekanismer och på så sätt blir mer mot- ståndskraftiga mot detta fula fenomen. En övning som eleverna tyckte var mycket bra för att leva sig in hur det känns att vara mobbad eller mobbare utförs så här. Eleverna står mittemot varandra två och två. En är högstatus och en är lågstatus. De byter roller i slow motion eftersom detta ger en stark känsla för vad som händer i förändringen av
status. Därefter lade vi till gibberish för att ytterligare förstärka skillnaderna. Eleverna tyckte att det var intressant att det inte är vad man säger utan hur man säger det (tonläge, röst och volym) som blir den viktigaste kommunikationsfaktorn. Det är viktigt att po- ängtera att mobbning inte är något som bara förekommer bland barn och ungdomar och att det är en barnslighet som man växer ifrån. Jag tror tvärtom att vuxenmobbning är lika grym och vanlig och borde uppmärksammas och bekämpas på samma sätt som skolmobbningen.
Genom att låta eleverna få kunskap om hur de kan variera sin status tror jag att vi kan ge dem verktyg att förstå mobbning och på så sätt motarbeta den.
Referenser
Andersen, Heine (1994). Vetenskapsteori och metodlära. Studentlitteratur Lund.
Antonovsky, Aron (2003). Hälsans mysterium. Svenska bokförlaget Natur och kultur Stockholm.
Bergström, Matti (1997). Neuropedagogik en skola för hela hjärnan. Wahlström & Widstrand Stockholm.
Boal, Augosto (1979). De förtrycktas teater. Gidlunds förlag Hedemora.
Csíksezentmihályi, Míhaly (1996). Flow. Bokförlaget Natur och Kultur Stockholm. Damasio, Antonio R (2003). Descartes miusstag. Bokförlaget Natur och kultur, Stock- holm.
Goleman, Daniel (1998). Känslans intelligens. Wahlström& Widstrand Stockholm. Granath, Gunilla (2002. Gäst hos overkligheten. Studentlitteratur Lund.
Jensen; Eric (1995). Aktiv metodik. Brainbooks AB, Jönköping. Johnstone, Keith (1978). Impro. Entré/Riksteatern Stockholm.
Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum. Studentlitteratur Lund.
Olsson, Britt-Inger och Kurt (2004). Utveckling, livsvillkor och socialisation. Liber AB Stockholm.
Patel, R, Davidsson B (2003). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur Lund. Steinberg, John M (1998). Låt skolan dö – länge leve lärandet. Ekelunds förlag AB Sundbyberg.
Trondman, Mats (2003). Koka möten. Studentlitteratur Lund.
Zackari, G, Modigh, F (2000). Värdegrundsboken. Utbildningsdepartementet Stock- holm.
Övningar
Uttrycka känsla eller attityd vid möte
Syfte: Att öka medvetenheten om hur en viss känsla eller attityd kan uttryckas på olika
sätt med hjälp av ickeverbala signaler och hur det då känns i kroppen. Vidare är syftet att öka förmågan att läsa av och tolka signaler från andra.
Utförande: Gruppen delas in i två lag som går till varsin kortända av rummet. Varje
grupp diskuterar fram en känsla eller attityd som de vill uttrycka när de möter det andra laget. De uppmanas att inte vara överdrivet tydliga. Lagen går mot mitten av rummet och möter det andra laget som uttrycker sin känsla. Lagen passerar varandra och går över till andra sidan av rummet. De olika lagen ska sedan gissa vilken känsla den andra gruppen försökte uttrycka. Om någon upplever det svårt att tolka den andra gruppens känsla kan mötet upprepas. Övningen upprepas några gånger.
Efteråt diskuteras upplevelsen.
Statydansen
Syfte: Att träna samspel, ledarskap och följsamhet. Att konkret uppleva hur andra per-
soner rör sig samt öka medvetenheten om sitt eget kroppsspråk. Att uppleva rörelsegläd- je.
Utförande: Parvis arbete. Två stycken står mittemot varandra. Musik spelas. En i paret
tar på sig ledarrollen och startar en rörelse. Den andra personen imiterar rörelsen. Efter någon minut tystnar musiken och den som varit ledare stannar och fryser i sin position. Personen som blivit ledd går till en ny partner som står i en fryst position. Personen som kommer, ska först imitera den frysta positionen för att sedan överta ledarrollen. När musiken startar är han/hon den nya ledaren och ska börja sina rörelser utifrån den imite- rade positionen. Den andra personen följer rörelserna tills musiken tystnar. Deltagarna växlar mellan att vara ledare och bli ledda.
Förtryckare/Förtryckt
Syfte: Att uppleva positionen av förtryckare respektive förtryckt. Att träna upptäckten
av vändpunkten mellan de olika positionerna, när exakt tappar man sin förtryckarroll och blir den förtryckta? Att upptäcka uttrycken för makt respektive underkastelse.
Utförande: Arbeta parvis. En i paret intar en fysisk position av förtryckare. Personen
stannar i den positionen. Den andra personen svarar med att låta sig förtryckas d v s intar en fysisk position av en förtryckt person. Paret byter roller och upprepar.
I nästa steg intar personenpå nytt de första positionerna och övergår till de andra i slowmotion. Växla mellan positionerna förtryckare och förtryckt.
Cocktailparty med statusskillnader
Syfte: Att öka medvetenheten om hur statusskillnader uttrycks med hjälp av kroppssprå-
ket. Att bli medveten om hur självförtroendet ökar eller minskar beroende på vilken status en person upplever sig ha i relation till andra.
Utförande: Hälften av deltagarna tilldelas högstatusroller och den andra hälften lågsta-
tusroller. Alla minglar som på ett cocktailparty. Deras kommunikation är i första hand ickeverbal. Statusen ska reflekteras först i blicken sedan läggs kroppshållning till däref- ter ett mantra som t ex jag är värdelös/bäst. Rollerna byts sedan.
Herre och tjänare
Syfte: Att känna hur statusskillnader påverkar ens sätt att kommunicera.
Utförande: Man arbetar parvis. En är högstatus och en är lågstatus. Dessa par minglar
och spelar sina roller i kontakt med varandra. Högstatus befaller och lågstatus lyder. Rollerna byts.
Högstatus med dåliga argument möter lågstatus med bra argu-
ment.
Syfte: Att bli medveten om hur status kan påverka en människas uppfattning om denna
människas argument.
Utförande: I grupper om fyra där två var högstatus med ”dåliga” argument och två var
lågstatus med ”bra” argument framför man ett litet rollspel där deltagarna konfronteras med sina åsikter.
Fyrahörnsövning
Syfte: Att fysiskt stå för sin åsikt.
Utförande: Eleverna får ta ställning till en fråga genom att gå till fyra olika hörn av
rummet som representerar tre olika svar plus ett fjärde som är ett så kallat öppet hörn .
Forumspel
Syfte: Att frigöra och utvidga medvetandet hos människor om sig själv och sin omgiv-
ning.
Att frigöra sig från förtryck och att utveckla och ta tillvara sin kapacitet som människa, att bli tydlig och stark i verkliga situationer. Att träna handlingskraft till förändring.
Utförande: Ett problem från verkligheten gestaltas av några människor i ett rollspel.
Någon/ några är förtryckt/förtryckta och någon eller några är förtryckare. Först spelas rollspelet upp i sin helhet, därefter har publiken möjlighet att gå in och byta ut den för- tryckta och visa på ett annat möjligt sätt att agera.
Frågeformulär inför projekt ”kontakt med verkligheten”
1. Har kroppsspråket betydelse när du bedömer andra?
0 . . . .10
2. Har kläderna betydelse när du bedömer andra?
0 . . . .10
3. Har språket (dialekten) betydelse när du bedömer andra?
0 . . . .10
4. Har åldern betydelse när du bedömer andra?
0 . . . .10
5. Har könstillhörigheten betydelse när du bedömer andra?
0 . . . .10
6. Har nationaliteten någon betydelse när du bedömer andra?
0 . . . 10
7. Hur mycket av din identitet tror du sitter i kläderna?
0 . . . 10
8. Hur mycket tror du att din klädsel betyder för andras bedömning av dig? ’
0 . . . 10
9. Om du ska söka ett arbete, hur mycket är du villig att förändra i din klädstil för att få arbetet?
0 . . . .10
10. Om du ska söka ett arbete, hur mycket är du villig att förändra ditt uppförande för att få arbetet?
0 . . . 10
11. Tror du att man kan träna sig i att bli bättre på att söka arbete?
0 . . . 10
12. Tycker du att man ska använda drama i undervisningen?
0 . . . 10
13. Tycker du att det känns obehagligt att ”klä ut sig” och möta andra människor?
0 . . . 10
14. Vilken status tror du att du har i klassen?
0 . . . .10
15. Vilken status tror du att du har bland kompisarna?
16. Vilken status tror du att du har i din familj?
Intervjufrågor
1. Hur upplevde du det att uppträda i hög- respektive lågstatusroller?
2. Hur bedömde olika människor er i olika roller?
3. Var det något som kändes obehagligt/svårt att göra när ni uppträdde i olika rol- ler?
4. Var det något som kändes lätt/roligt att göra?
5. Var det något i det praktiska arbetet som ni skulle vilja göra annorlunda?
6. Vad har ni genom detta projekt lärt er om er själva?
7. Vad har ni genom detta projekt lärt er om era klasskamrater?
8. Vad har ni genom detta projekt lärt er om andra människor?
9. Vad tycker ni om att använda dramaövningar i undervisningen?
Projekt: Kontakt med verkligheten
Syfte
Syftet med projektet är att komma till insikt i hur det yttre (kroppshållning, språk, klä- der, attityd mm) påverkar din förmåga att kommunicera med omgivningen. Detta upp- nås genom att ni spelar roller med hög/lågstatuskaraktär i olika miljöer i verkliga livet.
Förberedelse
• Besvara ett frågeformulär om er syn på kommunikation • Teoretiskt diskutera och definiera olika begrepp.
• Arbeta praktiskt med olika övningar för att skapa en förståelse för vad det inne- bär att ha hög respektive lågstatus.
Genomförande
Ni kommer vid fyra tillfällen att gå ut i grupper om 4-5 elever. Ni kommer att ha både hög och lågstatusroller.
• Lågstatus innebär att du har dåligt värde inför andra människor. Detta kan du få genom att t ex klä dig i trasiga kläder, ha dålig kroppshållning, vara smutsig, ha konstig dialekt mm.
• Högstatus innebär att du har högt värde inför andra människor. Detta kan du få genom att t ex klä dig i t ex fina kläder, ha rak kroppshållning, välkammat hår och välvårdat språk mm.
Varje grupp kommer att spela både hög och lågstatusroller i två olika miljöer. Dels kommer ni två och två att sälja gräddbullar, för att få ihop pengar till en skolresa, ge- nom dörrknackning och dels kommer ni att göra saker i offentlig miljö för att erfara olika bemötanden från människor. Dörrknackningen ska ske i enfamiljs och flerfamiljs- hus. Det viktiga är inte att göra en bra roll utan att observera om ni blir olika bemötta
beroende på hur ni ser ut och hur ni uppträder. Jag kommer att följa med olika grupper vid varje tillfälle.
Dokumentation
Efter varje genomförande ska ni dokumentera era upplevelser och reflektioner skriftligt. Ni kommer även att under lektionstid diskutera detta inom gruppen och därefter i klas- sen.
Avslutning
Frågor efter att ha sett scener ur filmen ”Hipp hipp hora”
1. Varför snackar Sofies kompis skit om Sofie?
2. Varför snackar den andra tjejen skit om Sofie?
3. Varför tycker vi om att snacka skit om andra?
4. Hur visas status genom kroppsspråk i omklädningsrummet?
5. Hur visar Sofie sin status i scenen?
6. Vad händer med ”balla killens” status i scenen?
7. Hur visar hans kompisar att de tar avstånd?
8. Vad tror ni händer med ”balla killen sen”?
9. Hur kan vi på olika sätt stödja eller uppmuntra människor och beteenden som vi tycker är positiva/negativa?
10. Vad utmärker manlig status bland män/kvinnor?
11. Vad utmärker kvinnlig status bland kvinnor/män?