33
7. Intervjuundersökning
Under arbetets gång har tre kunniga personer inom samhällsbyggandet intervjuas för att ge sina perspektiv på hur kompensation till grannar fungerar i verkligheten och om ett lagstiftande skulle gynna detaljplaneprocessen och samhället. Nedan följer resultat från intervju med domstol, kommun och byggherre.
7.1 Carl-Gustaf Hagander, Mark- och Miljööverdomstolen77
Carl-Gustaf Hagander arbetar som tekniskt råd i Mark- och Miljööverdomstolen där hans uppgift är att tillföra kunskap från verkligheten i mer komplicerade fall. I huvudsak arbetar han med frågor knutna till PBL.
Hagander tycker att de som överklagar under planprocessen har en väldigt viktig roll och att det är just de som ser till att besluten som kommunerna fattar är enligt lagstiftningens intentioner, även om det kan medföra att planen till följd av detta tar längre tid att genomföra.
Att de, precis som politiker, kommuner och byggherrar, är viktiga för ett rättssäkert samhällsbyggande som ska vara attraktivt länge.
När det gäller kompensation till grannar som berörs av nya detaljplaner tycker Hagander att tanken är helt rätt, samtidigt som man måste fråga sig vart pengarna ska komma ifrån, vem som ska betala och på vilket sätt. Han menar även att det redan finns ett kompensationstänkande och en kompensationshantering på marknaden, men dolt och förmodligen främst i storstäderna. Han anser att systemet som finns idag fungerar och att lagreglering av denna typ av kompensation skulle vara svår och leda till flera nya problem, såsom fler överklaganden och tvister om kompensationsnivåer.
Carl-Gustaf Hagander beskriver att den rådande kompensationen sker på olika sätt – dels genom att kommunen går in och ser till att lekplatser, bättre gator eller liknande tas med i detaljplanen och dels genom att byggherren betalar, köper ut eller kompenserar berörda med till exempel nya garage. Han ställer sig frågan om samhället skulle vinna något på att reglera det i lagen när kompensationshanteringen som sker idag faktiskt fungerar.
Vid diskussion om huruvida kompensation bör utgå till de som drabbas av väsentlig olägenhet på grund av en plans genomförande trycker Hagander på att inga planer som innebär väsentlig olägenhet borde få antas. Han ställer han sig frågan om samhället verkligen ska sanktionera fastigheter med betydande olägenhet.
77 Hagander, Carl-Gustaf. Tekniskt råd, Mark och miljööverdomstolen. Stockholm. 2017. Intervju 6 april.
34
7.2 Anette Scheibe Lorentzi, Stockholm Stad78
Anette Scheibe Lorentzi arbetar som stadsbyggnadschef på Stockholm Stad där hon ser till att förvaltningen har förutsättningarna som behövs för att kunna arbeta framåt, att de styr mot de mål som ska uppnås, att de håller budget, ansvarar för stadsbyggnadskontoret och ser till att förvaltning uppfyller uppdrag från politiker, tar sitt myndighetsansvar samt att att de lyckas rekrytera. Stadsbyggnadskontoret i stort ansvarar för både framåtsyftande och myndighetsutövande planering så som översiktsplaner, all detaljplanering, bygglov, fastighetsbildning etcetera.
När det gäller saknaden av regleringen av kompensation till grannar som påverkas av nya planer i PBL anser Scheibe Lorentzi inte att det är orättvist, då det är enskilda intressen som måste vägas mot de allmänna och att hela PBL är en avvägningslagstiftning. Hon menar på att de som arbetar med PBL ska hushålla med mark och vatten, samt att de är våra gemensamma tillgångar som måste användas på bästa sätt - både sett till det enskilda och allmänna intresset.
Ett införande av kompensation skulle kanske bidra till en något snabbare planprocess, men skulle även medföra att vissa kan köpa sig något som andra inte kan köpa. Hade kompensation av detta slag funnits tror hon att många hade köpt sig rätten att bygga och exploatera och att det då hade varit svårt att uppnå den goda bebyggda miljön, även om processen hade varit snabbare och smidigare. Hon tror att antalet överklaganden hade kunnat minska, men poängterar de sociala skillnader som finns mellan de områden där planer överklagas och de som inte överklagas alls. Scheibe Lorentzi ställer sig frågan om de som överklagar verkligen ska kompenseras ännu mer.
Anette Scheibe Lorentzi berättar att de på stadsbyggnadskontoret verkligen tar hänsyn till olägenheter för grannar och berörda under processens gång, detta med betoning på att det även beror på synpunkter från remissinstanser. Vissa planer är det många som lämnar synpunkter på, vilket ofta leder till att planen ändras när allmänna och enskilda intressen vägs mot varandra. Detta skulle, enligt Scheibe Lorentzi eventuellt kunna ses som en form av kompensation, men gällande monetär kompensation anser hon att det skulle vara svårt att värdesätta. Det skulle kanske minska missnöjet, men troligen skulle många överklaga ändå, då de ofta hellre hade sett att inget hade byggts överhuvudtaget.
78 Scheibe Lorentzi, Anette. Stadsbyggnadschef, Stockholm Stad Stadsbyggnadskontor. Stockholm. 2017.
Intervju 26 april.
35
7.3 Mattias Leksell, Serneke79
Mattias Leksell arbetar som regionchef för projektutveckling i Sernekes region Öst, med utveckling av projekt i egen regi. Han arbetar med att hitta möjligheter och sätt att göra affärer på för att förvärva mark, identifiera och realisera utan att betala för mycket.
Leksell berättar att de i första hand ser till sin egen fastighet vid planläggning, men att de även har områdets helhet i åtanke och på så vis även till intilliggande bebyggelse. I grund och botten handlar det för byggherrar dock om att göra en affär och om man ser utifrån helhetsbilden måste totalkalkylen gå ihop. Eftersträvan är såklart att ha närliggande markägare med sig, vilket i vissa fall kan uppnås genom att ha en tidig dialog. Samtidigt menar Leksell att det kan vara svårt att inleda ett samtal med markägare innan man har rådighet över marken.
När det gäller grannar säger Mattias Leksell att angränsande fastigheter oftast tjänar på en plan, då värdet stiger i och med att fler hus planeras i närområdet. Samtidigt har Serneke som en del av sitt varumärke att se mer till det samhällsnyttiga perspektivet än deras konkurrenter, och att det är det som differentierar dem från andra. Att de arbetar för att tillföra nya kvalitéer i ett område, såsom en idrottshall eller vad behovet i området nu är. Att skapa en attraktivare plats gynnar både exploatören och de omkringboende.
Leksell anser att ren monetär kompensation skulle skapa fel incitament och därmed inte är rätt väg att gå. Gäller det extremfall där en industri blir granne till en villa tycker han att det känns uppenbart att det borde finnas någon typ av kompensation för det, men gråzonen är svårare.
Han anser att det som bör utredas är den faktiska skadan. En emotionell skada är svår att sätta pengar på medan en förlust i intäkt är en skada som faktiskt går att värdera. För att kompensation inte ska bli abstrakt samt att man ska kunna ta det till sig anser Leksell att man borde skapa en skala som anger vad som faktiskt bör kompenseras. Som helhet uttrycker Leksell att det handlar om att tillgodose intressen och att han tror på att mjuka parametrar kan skapa kvalitéer för att få med sig ett område och dess fastighetsägare.
79 Leksell, Mattias. Projektutveckling Regionchef Öst, Serneke. Stockholm. 2017. Intervju 18 maj.
36