EXAMENSARBETE SAMHÄLLSBYGGNAD FASTIGHETSJURIDIK GRUNDNIVÅ, 15 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2017
Kompensation till grannar vid genomförande av detaljplan
Linn Ekeroth och Lovisa Sörensson
KTH
INSTITUTIONEN FÖR FASTIGHETER OCH BYGGANDE
2
Bachelor of Science thesis
Title Compensation to neighbours when implementing a local plan Authors Linn Ekeroth, Lovisa Sörensson
Department Division of Real Estate and Construction Management Bachelor Thesis number TRITA-FOB-FaV-KANDIDAT-2017:2
Archive number 393
Supervisor Thomas Kalbro
Keywords Local plan, compensation, neighbours, planning and building act, environmental act
Abstract
We live in a society under constant development where construction of real estate and infrastructure is of great importance. With the help of local plans, exploitation areas can be planned and be the basis for development. In correlation to the implementation of these plans, situations occur where the existing property owners in the area do not agree. The planning and building act, which regulates the local planning process, does not regulate compensation or other remuneration to neighbouring properties that suffer due to the local plan.
The purpose of this thesis is to investigate whether compensation with support in the planning and building act should be given to adjacent property owners, so-called neighbours, who are concerned with the introduction of a new local plan. This is answered by looking closely at how neighbours are handled when implementing new local plans, if they are compensated when they are adversely affected, and what the pros and cons of a legislation of compensation to neighbours would entail.
In the study, this is analysed by means of existing legislation, local plan cases from reality and interviews with individuals actively working in the construction process. The approach has been limited to only deal with cases in or around major cities and gives examples of plans' impact on neighbours, some of which have resulted in compensation.
In summary, this study shows that the municipality's courtesy to neighbour’s stand points can
lead to change of a plan, which could be of such a degree as to be considered a form of
compensation. At the same time, it also shows that many people that suffer negatively due to
a plan do not get compensated at all. Financial compensation to neighbors has been shown to
exist, despite the lack of support in the planning and building act. Theoretically, law
enforcement would be a fair solution - not only for the neighbours who suffer but also the
differences in existing legislation. In complex important societal plans, where some
significant inconveniences are difficult to avoid, compensation could be a solution. In
practice, on the other hand, it is more difficult to determine whether law enforcement would
lead to an improvement of today. In necessary cases, despite the lack of legal support in
planning and building act, compensation is found in agreements, in which case the need for
law enforcement may not be as great as in theory.
3
Acknowledgement
This essay is the final part of a Bachelor of Science, with a focus on property law, at the Royal Institute of Technology. The degree project comprises 15 credits and has been studied at full speed during ten weeks.
The work has been done with supervision from Thomas Kalbro, Professor of Real Estate Science, with focus on market exploration, at KTH - Thank you for guidance, support and mediated contacts in the industry. We also want to thank Carl-Gustaf Hagander, Anette Scheibe Lorentzi and Mattias Leksell who, through interviews, have contributed and inspired to the content of the essay.
Stockholm, June 6, 2017
Linn Ekeroth and Lovisa Sörensson
4
Examensarbete
Titel Kompensation till grannar vid genomförande av detaljplan
Författare Linn Ekeroth, Lovisa Sörensson
Institution Fastigheter och byggande
Examensarbete Kandidatnivå nummer TRITA-FOB-FaV-KANDIDAT-2017:2
Arkiv nummer 393
Handledare Thomas Kalbro
Nyckelord Detaljplan, kompensation, grannar, plan- och bygglagen, miljöbalken
Sammanfattning
Vi lever i ett samhälle under ständig utveckling där byggnation av fastigheter och infra- struktur är av stor betydelse. Med hjälp av detaljplaner kan exploateringsområden planeras och ligga till grund för utveckling. I samband med genomförande av dessa planer uppstår ofta situationer där de befintliga fastighetsägarna i området inte samtycker. I plan- och bygglagen, vilken reglerar detaljplaneprocessen, finns inte heller någon reglering kring kompensation eller annan ersättning till intilliggande fastigheter som lider skada av detaljplanen.
Syftet med det här arbetet är att utreda om kompensation med stöd i plan- och bygglagen borde utgå till intilliggande fastighetsägare, så kallade grannar, som berörs vid införande av en ny detaljplan. Detta besvaras genom att titta närmare hur grannar hanteras vid genomförande av nya detaljplaner, om de kompenseras då de drabbas negativt samt vilka för- och nackdelar en lagreglering av kompensation till grannar skulle medföra.
I studien analyseras detta med hjälp av befintlig lagstiftning, detaljplanefall från verkligheten och intervjuer med verksamma personer inom byggprocessen. Uppsatsen har avgränsats till att endast behandla rättsfall i eller omkring större städer och ger exempel på planers påverkan på grannar, där vissa har resulterat i kompensation.
Sammanfattningsvis visar denna studie på att kommunens tillmötesgående till grannars åsikter
kan leda till planförändring, som skulle kunna vara av sådan grad att den skulle anses utgöra
en form av kompensation. Samtidigt visar den även på att många drabbas negativt vid
plangenomförande utan att ersättas. Ekonomisk kompensation till grannar har visat sig
förekomma, trots avsaknat stöd i plan- och bygglagen. Teoretiskt sett hade en lagreglering
verkat rättviseutjämnande – inte bara för de fastighetsägare som drabbas utan även sett till de
olikheter som finns i rådande lagstiftning. I komplexa och samhällsviktiga detaljplanefall, där
vissa betydande olägenheter är svåra att undvika, hade ersättning kunnat utgöra en lösning. I
praktiken däremot är det svårare att avgöra om en lagreglering hade lett till en förbättring av
det system som redan finns idag. I nödvändiga fall har det, trots uteblivet lagstöd i plan- och
bygglagen, visat sig finnas en kompensationshantering i form av överenskommelser, varpå
behovet av lagregleringen i praktiken kanske inte är lika stort som i teorin.
5
Förord
Den här uppsatsen utgör den sista delen i en kandidatutbildning på Kungliga Tekniska Högskolans Samhällsbyggnadsprogram med inriktning fastighetsjuridik. Kandidatuppsatsen omfattar 15 högskolepoäng och har studerats på helfart i tio veckor.
Arbetet har utförts med handledning av Thomas Kalbro, professor i fastighetsvetenskap med inriktning markexploatering, på KTH - Stort tack för vägledning, stöd och förmedlade kontakter i branschen. Vi vill även tacka Carl-Gustaf Hagander, Anette Scheibe Lorentzi och Mattias Leksell som genom intervju har bidragit och inspirerat till uppsatsens innehåll.
Stockholm, 6 juni, 2017
Linn Ekeroth och Lovisa Sörensson
6
Förkortningar och definitioner FörvL Förvaltningslag (1986:223) MB Miljöbalk (1998:808)
PBL Plan- och bygglag (2010:900)
VägL Väglag (1971:948)
Kompensation
Uppsatsen utreder kompensation till intilliggande fastighetsägare, kallade grannar.
Kompensation är per definition att uppväga något genom något annat, ersätta, kvitta, hålla någon skadelös för en förlust och dylikt samt gottgöra
1. I uppsatsen används ordet kompensation i följande två situationer;
− Då kommun och/eller byggherre tar stor hänsyn till närboende och genom planläggning gottgör för de nackdelar en granne kan drabbas av.
− Då överenskommelser träffas mellan kommun/byggherre och intilliggande fastighetsägare om att någon form av ersättning ska utgå.
1 Kompensation. Svenska Akademins Ordbok (1937).
7
Innehållsförteckning
Förkortningar och definitioner ... 6
1. Inledning ... 9
1.1 Bakgrund ... 9
1.2 Syfte och Problemformulering ... 10
1.3 Avgränsningar ... 10
2. Metod ... 11
2.1 Förstudie ... 11
2.2 Studie av litteratur och juridiska handlingar ... 11
2.3 Intervjuer ... 11
2.4 Källkritik ... 12
2.5 Metodkritik ... 12
3. Detaljplaneprocessen ... 13
3.1 Framtagning av en detaljplan ... 13
3.1.1 Avvägningar vid planläggning ... 14
3.2 Överklagande av detaljplan ... 14
4. Kompensation till grannar i svensk lagstiftning ... 16
4.1 Plan- och bygglagen ... 16
4.2 Kompensation i miljöbalken ... 16
4.3 Kompensation i väglagen ... 18
5. Tidigare forskning ... 19
6. Tre fallstudier ... 21
6.1 Slussen ... 21
6.1.1 Utformning av ny detaljplan ... 22
6.1.2 Synpunkter under planläggning ... 22
6.1.3 Detaljplanens antagande och överklagan ... 23
6.1.4 Resultat ... 24
6.2 Tollare port ... 24
6.2.1 Utformning av ny detaljplan ... 24
6.2.2 Synpunkter under planläggning ... 25
6.2.3 Detaljplanens antagande och överklagan ... 27
6.2.4 Resultat ... 27
6.3 Nobel center ... 28
6.3.1 Utformning av ny detaljplan ... 28
6.3.2 Synpunkter under planläggning ... 29
6.3.3 Detaljplanens antagande och överklagan ... 30
6.3.4 Resultat ... 32
7. Intervjuundersökning ... 33
7.1 Carl-Gustaf Hagander, Mark- och Miljööverdomstolen ... 33
7.2 Anette Scheibe Lorentzi, Stockholm Stad ... 34
7.3 Mattias Leksell, Serneke ... 35
8
8. Analys ... 36
8.1 Analys av kompensation i plan- och bygglagen kontra miljöbalken ... 36
8.2 Grannars möjlighet till påverkan och kompensation vid plangenomförande ... 37
8.3 För- och nackdelar med att lagreglera kompensation till grannar ... 38
9. Slutsatser ... 41
9.1 Hur hanteras grannar vid genomförande av en ny detaljplan? ... 41
9.2 Kompenseras intilliggande fastighetsägare som drabbas negativt av en ny plan? ... 41
9.3 Vilka för- och nackdelar kan en lagreglering av kompensation till grannar medföra? ... 41
9.4 Förslag på fortsatta studier ... 42
10. Källförteckning ... 43
10.1 Elektroniska källor ... 43
10.2 Tidningsartiklar ... 44
10.3 Uppslagsverk ... 44
10.4 Akademiska avhandlingar ... 44
10.5 Juridiska handlingar ... 44
10.6 Lagrum ... 45
11. Bildförteckning ... 46
12. Bilagor ... 47
12.1 Intervjufrågor ställda till Carl-Gustaf Hagander ... 47
12.2 Intervjufrågor ställda till Anette Scheibe Lorentzi ... 48
12.3 Intervjufrågor ställda till Mattias Leksell ... 49
9
1. Inledning 1.1 Bakgrund
Hur samhället utvecklas är en fråga som ofta väcker åsikter och skapar diskussion. Hur bostadsbristen ska byggas bort, hur olika trafiksituationer ska lösas och varför det tar så lång tid är heta ämnen som det både talas och skrivs mycket om. Samtidigt som samhället skriker efter nya bostäder möter nya detaljplaner som ska möjliggöra detta ofta motstånd av olika grad. Företeelsen kan delvis förklaras med “Not in my backyard”-effekten vilken innebär att man är positiv till utveckling, men själv inte vill drabbas av det för nära inpå.
2Enligt plan- och bygglagen, som reglerar detaljplaneprocessen, ska det göras en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen vid planläggning. Planer som är positiva för samhällsutvecklingen kan för en intilliggande fastighetsägare dock medföra nackdelar i form av ökad insyn, förlorad utsikt eller minskad sol. Detta kan i sig orsaka en värdeminskning på en eller flera fastigheter. Anses en plan medföra sådan skada att den innebär en betydande olägenhet för någon part kan den inte genomföras. Anses inte skadan vara tillräckligt stor är den däremot inget hinder för att detaljplanen ska antas. Enligt PBL medför ett antagande i sin tur att grannar lämnas utan någon möjlighet att få ersättning för den förlust planen kan resultera i. Samtidigt kan andra samhällsviktiga planer inte genomföras, till följd av att någon part drabbas av för stora nackdelar som uppfyller kravet på betydande olägenhet.
Gäller det nya vägar däremot, är fallet annorlunda. Väglagen ger möjlighet att dra vägar utan att behöva ta samma hänsyn till olägenheter. Som drabbad granne däremot finns möjlighet att kompenseras till följd av detta genom att åberopa Miljöbalken. Ersättning kan sökas för både buller och estetiska förluster, men kräver att skadan inte skäligen bör tålas i området.
Resultatet blir att möjligheten att som intilliggande fastighetsägare ersättas för en skada varierar beroende på vad som byggs och vilken lag som är åberopbar. I den här uppsatsen utreds därför grannars möjlighet till kompensation idag och om intilliggande fastighetsägare borde ha rätt till kompensation till följd av ny detaljplan. Vidare utreds vilka för- respektive nackdelar som lagreglering av kompensation till grannar i PBL kan medföra.
2 Detta innebär Nimby-effekten. Dagens Nyheter. 2006-01-10. http://www.dn.se/arkiv/stockholm/detta-innebar- nimby-effekten/ [2017-05-23]
10
1.2 Syfte och Problemformulering
Uppsatsen syftar till att utreda om kompensation bör ges till intilliggande fastighetsägare, så kallade grannar, som berörs vid införande av en ny detaljplan. För att operationalisera syftet besvaras följande frågeställningar:
− Hur hanteras grannar vid genomförande av en ny detaljplan?
− Kompenseras intilliggande fastighetsägare som drabbas negativt av en ny plan?
− Vilka för- och nackdelar kan en lagreglering av kompensation till grannar medföra?
1.3 Avgränsningar
Uppsatsen har avgränsats till att handla om hur grannar, det vill säga intilliggande fastighetsägare, kompenseras vid införande av detaljplaner. Fastighetsägare vars fastighet ingår i planen behandlas alltså inte i den här studien. I arbetet kan utläsas exempel där det har uppstått olägenheter för grannar och hur dessa tvister i vissa fall har lösts genom kompensation.
Rättsfall som har tagits upp omfattar bostads-, kontors- och museibyggande i Sverige, vilka alla är hämtade från stadsmiljöer. Ett i Linköpings kommun och resterande i Stockholms- regionen. Studien riktar sig därmed till områden i eller omkring större städer. Utöver detta har även en studie gjorts där miljöbalken har legat till grund för beslutanden. Dessa fall är hämtade från mindre exploaterade områden, varav ett är från södra Småland och det andra på Smådalarö, söder om Stockholm.
Lagstiftning som har använts är främst plan- och bygglagen. Jämförelser har även gjorts med
annan lagstiftning; miljöbalken och väglagen. Ytterligare har förvaltningslagen berörts vid
förklaring av överklagandeprocessen.
11
2. Metod
Arbetet omfattas av en formell litteraturstudie av detaljplanens process, vilken möjlighet det finns att påverka planer samt vad som gäller vid överklaganden. Detta kompletteras med en redogörelse över hur kompensation till intilliggande grannar hanteras i PBL, MB och VägL.
Vidare har en undersökning gjorts av tidigare forskning samt tre olika detaljplanefall och dess förfarande med synpunkter under samråd, granskning och vid överklaganden.
Utöver den formella informationsinsamlingen har även informella semistrukturerade intervjuer hållits för att bidra med perspektiv på både detaljplaneprocessen samt hanteringen av kompensation till grannar som drabbas negativt.
Studien av rättsfall ger både exempel på problem som uppstår och visar på hur lagtexten ska tolkas. Detta, kombinerat med information från sakkunniga i form av intervjuer, ger en samlad bild av ämnet och underlag för analys och diskussion.
2.1 Förstudie
Arbetets första skede handlade om att sätta sig in i frågan. Detta gjordes genom att läsa utredningar, rättsfall och artiklar inom ämnet kompensation och detaljplaner. I samband med detta konkretiserades uppsatsens frågeställningar, struktur och tidsplan. Den formella strukturen och disponeringen framställdes genom att använda den mall som institutionen utgett samt de föreläsningar som hållits inför och under kandidatarbetet.
2.2 Studie av litteratur och juridiska handlingar
Den största delen fakta som legat till grund för arbetet har inhämtats från lagtexter, samrådsredogörelser, granskningsutlåtanden samt från beslut som fattats av länsstyrelser och domstolar. Detta har sedan kompletterats med tidskriftsartiklar. Regeringens och Boverkets hemsidor har använts för att få en tydligare bild kring lagstiftningen gällande detaljplaneprocessen och kompensation. Fakta och inspiration till studien har hämtats ur utkastet till en ännu inte publicerad artikel skriven av Thomas Kalbro – Systemfel i plan- och bygglagen! Möjligheterna till kompensation för skador som uppkommer genom en detaljplan bör förbättras. Ingen ytterligare forskning som direkt utreder kompensation av detta slag, i svensk lagstiftning, har påträffats.
2.3 Intervjuer
I arbetets tidiga skede kontaktades potentiella personer att intervjua från samhällsbyggandets
olika institutioner och företag. Syftet med att hålla intervjuer har varit att få en tydligare bild
över hur kompensation fungerar i verkligheten och hur kommun, byggherre och lagstiftning
förhåller sig till kompensation. Intervjuer har ägt rum löpande under hela arbetets gång.
12
Respondenterna har inför sin intervju fått intervjufrågorna tillhanda, dessa återfinns under kapitel 12. Bilagor. Frågorna har varierat beroende på vem som intervjuats, då de är verksamma inom olika delar av branschen. Samtliga intervjuer har spelats in och därefter sammanfattats. För att säkerställa att sammanfattningen givit en korrekt uppfattning om intervjun har en den skickats till respondenten för godkännande.
De totalt 3 intervjuer som har hållits har varit med följande personer:
− Carl-Gustaf Hagander, Tekniskt råd, Mark och miljööverdomstolen.
− Anette Scheibe Lorentzi, Stadsbyggnadschef, Stockholm Stad Stadsbyggnadskontor.
− Mattias Leksell, Projektutveckling Regionchef Öst, Serneke
Information om respektive respondent återfinns i kapitel 7. Intervjuundersökning och intervjufrågorna till respektive intervju i kapitel 12. Bilagor.
2.4 Källkritik
Avseende intervjuerna som har hållits företräder var och en av de intervjuade olika delar av samhällsbyggandet. En svårighet med intervjuer, särskilt vid utredande av ett ämne som kan upplevas känsligt, är att respondenterna både företräder sig själva i sin yrkesroll och i sitt organ, vilket kan göra dem återhållsamma. Samtidigt bidrar de intervjuades olika perspektiv i branschen med diversitet och en större möjlighet att skapa en objektiv helhetsbild i studien. I utredningen tas hänsyn till att viss information som har givits är åsikter och reflektioner.
2.5 Metodkritik
Den metod som har använts i arbetet ser på frågan i branschens olika perspektiv; kommun,
byggherre och domstol. Kombinationen av en informell och formell studie ger arbetet tyngd
och även möjlighet att diskutera frågan utifrån olika situationer. Det hade kunnat vara till
studiens fördel att utföra fler intervjuer med både kommun och byggherrar för att skapa större
diversitet och en tydligare bild av vad branschens olika parter anser samt hur kompensation
fungerar i praktiken. Genom att intervjua i fallen berörda grannar hade ytterligare ett
perspektiv kunnat underbygga arbetets resultat.
13
3. Detaljplaneprocessen
3.1 Framtagning av en detaljplan
I en detaljplan reglerar kommunen användningen av mark- och vattenområden, fastighetsgränser, allmänna platser och kvartersmark. Till detta kan även reglering av bland annat byggnaders storlek, höjd, färg och utformning göras. Kommunen får på så vis möjlighet att styra hur ett område ska bevaras eller utvecklas. Detaljplanen ger även byggrätt så länge planens bestämmelser uppfylls.
3Vid planläggning av områden som saknar stöd i översiktsplanen eller av stadsdelar där det finns många intressenter med motstående intressen kan ett program uppföras. Programmets syfte är att kommunen i ett tidigt stadie, innan ett planförslag har lagts fram, ska kunna lyfta frågor om olika alternativa lösningar till diskussion, där programmet senare utgör underlag för framtida detaljplaner inom området.
4Efter det att ett planförslag har arbetats fram ställs det ut för samråd för att ge allmänheten möjlighet att lämna synpunkter, önskemål och annan information som berör planförslaget och detaljplanearbetet. De som i detta fall utgör allmänheten, och därmed får tycka till, är till exempel kända sakägare, boende som berörs, Lantmäteriet och Länsstyrelsen.
5I den mån det behövs redovisar kommunen dessutom argumenten till förslaget och dess planeringsunderlag samt hur de avser handlägga förslaget.
6Efter att detaljplanen har varit på samråd och korrigerats efter de synpunkter som har kommit in ställs förslaget ut på granskning, som äger rum i två veckor.
7Om en skriftlig synpunkt inte lämnas under den angivna granskningstiden, kan rätt att överklaga beslut om att anta planen gå förlorad. Efter att granskningen avslutats kan endast mindre ändringar göras i förslaget, om inte ytterligare en granskning ska krävas. Kommunen ger efter utförd granskning ut ett granskningsutlåtande där yttranden och synpunkter som inkommit under samråd och granskning sammanställs.
8Nästa steg är att detaljplanen antas av kommunfullmäktige, eller om beslutet delegerats, av kommunstyrelse eller byggnadsnämnden.
9Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter att den har offentliggjorts på kommunens anslagstavla, om den under denna tid inte har överklagats.
103 Boverket. Detaljplanering. 2016. http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunal- planering/detaljplanering/ [2017-04-24]
4 Boverket. Program till detaljplan. 2014. http://www.boverket.se/sv/PBL-
kunskapsbanken/detaljplan/detaljplaneprocessen/starta-planarbetet/program-till-detaljplan/ [2017-04-03]
5 PBL 5 kap 11§
6
PBL 5 kap 13§
7
PBL 5 kap 18§
8
PBL 5 kap 23§
9
PBL 5 kap 27§
10
Boverket. Guide för detaljplaneprocessen. 2016. http://www.boverket.se/sv/om-boverket/guider/hur-en- detaljplan-tas-fram/ [2017-06-04]
14 3.1.1 Avvägningar vid planläggning
Förutom att redogöra hur processen för en ny detaljplan ska gå till finns det i PBL även bestämmelser om vad som ska beaktas vid planläggning av mark, vatten och byggande. Dessa bestämmelser syftar till att “med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer”.
11Detta realiseras i sin tur av kommunerna som ska planlägga mark och vatten till det användningsområde som marken är mest lämpad för med hänsyn till läge, beskaffenhet och behov.
12Ytterligare hänsyn ska bland annat tas till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter och utveckling av bostadsbeståndet.
13Sett till användning ska den planläggning som medför god hushållning från allmänhetens synpunkt ges företräde framför enskilda intressen.
14Därtill får inte planläggning som på något sätt medför skada i grad av betydande olägenhet förekomma.
15Vid bestämning av lämpligt markändamål ska hänsyn tas till bland annat människors hälsa och säkerhet, möjlighet att ordna trafik och samhällsservice.
16Detta gäller även vid placering och utformning av en byggnad, som också ska ske med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och helhetsverkan.
17En detaljplan ska även vara utformad med hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande.
18Vid en prövning av frågor enligt dessa bestämmelser ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.
193.2 Överklagande av detaljplan
Ett beslut om en detaljplan får överklagas av den det angår. Det kan vara en bostads- eller hyresrättsinnehavare, myndighet, intresseorganisation, grannar eller allmänheten som har intresse i det område som ska detaljplaneras.
20Den det angår har rätt att överklaga under överklagandetiden om denne skriftligen har lämnat synpunkter under granskningstiden, utan att ha fått dessa tillgodosedda.
21En överklagan ska vara i skriftlig form och den klagande ska ange vilket beslut som överklagas och den ändring som begärs
22.
11 PBL 1 kap 1§
12 PBL 1 kap 2§, 2 kap 2§
13 PBL 2 kap 3§
14 PBL 2 kap 2§ 2p.
15 PBL 2 kap 9§
16 PBL 2 kap 5§
17 PBL 2 kap 6§
18 PBL 4 kap 36§
19 PBL 4 kap 1§
20 FörvL 22§
21 PBL 13 kap 11§
22 FörvL 22a-23§§ 1 st
15
Sedan 1 juni 2016 ändrades instansordningen för överklagande av kommunala beslut gällande detaljplaners antagande, ändrande och upphävande.
23Tidigare överklagades detaljplaner först till länsstyrelsen och därefter vidare till Mark- och miljödomstolen, men numer hamnar ett överklagat beslut direkt hos Mark- och miljödomstolen.
24Domstolen prövar om beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som den som den klagande har angett. Om över- klagandet inte visar sig ha stöd i lagen fastställs beslutet i sin helhet, och detaljplanens antagande fullgörs. Visar det sig däremot att överklagandet har stöd enligt lag upphävs detaljplanen fullständigt, så länge det har betydelse för avgörandet. Detaljplanen kan över- klagas från det att den offentliggjorts tills dess att tre veckor har passerat. Laga kraft vinner planen, som tidigare nämnt, om den under dessa tre veckor inte har överklagats ytterligare.
25Enligt en studie gjord av Gustaf Davidsson överklagades 27 procent av antagandebesluten i Stockholms län under 2013 medan bostadsplaner och andra planer som påverkar samhället överklagades i en ännu högre grad.
26Studien visade även att de som överklagar har en jämn könsfördelning, att medelåldern bland de klagande är högre än invånarnas medelålder, att de har en högre utbildning, högre köpkraft och i större grad är svenskfödda än områdets medel- befolkning. Studien visar även på att de som överklagar oftast inte bor i planområdet utan i angränsning till det.
2723 PBL 13 kap 2a§, Civilutskottet. En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser
(2015/16:CU16). 2016. https://data.riksdagen.se/fil/F96CC1A5-934D-433F-B017-5991FB4553E8 [2017-04-11]
24 PBL 13 kap 2a§, Civilutskottet, En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser.
25 PBL 13 kap 16§
26 Davidsson, G. Överklagande av detaljplaner i praktiken (arkiv nr 453). 2016. Magisteruppsats, Institutionen för fastigheter och byggande, Kungliga Tekniska Högskolan. https://kth.diva-
portal.org/smash/get/diva2:952724/FULLTEXT01.pdf [2017-04-18]. s.iii.
27 Davidsson, G. Överklagande av detaljplaner i praktiken. 26.
16
4. Kompensation till grannar i svensk lagstiftning 4.1 Plan- och bygglagen
Kommunen är det beslutsfattande organet som har rätt att ändra markändamål, samtidigt som markägare har rätt att bruka sin mark efter sitt syfte. Detta leder till att ersättningssituationer uppstår när nya detaljplaner träder i kraft eller befintlig plan ändras så att markägaren och dess användning av marken påverkas.
28Fjortonde kapitlet i plan- och bygglagen innefattar bestämmelser om när kommunen är skyldig att ersätta markägare till följd av beslut som fattas enligt PBL. Ersättning kan utgå när beslut leder till att en fastighet måste tas i anspråk av kommunen och då inlösas eller att värdet på en fastighet skadas i och med beslutet.
29En fastighetsägare som omfattas av en detaljplan har även rätt till ersättning om planen ändras eller upphävs innan dess utgång, om fastighetsägaren lider skada av beslutet.
30Intilliggande fastighetsägare, tillika grannar, omfattas dock inte av kompensationsregleringen i PBL och har enligt angiven lag ingen rätt till ersättning till följd av en detaljplan.
Detaljplanefall som exemplifierar planläggarens hänsynstagande till grannar redogörs i kapitel 6. Tre Fallstudier. I ett utav de angivna fallen redovisas även en situation vars lösning innebar en ekonomisk överenskommelse.
4.2 Kompensation i miljöbalken
Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som värnar om både nuvarande och framtida generationers miljö och hälsa. För att tillgodose syftet görs en avvägning av de så kallade allmänna hänsynsreglerna, vilka exempelvis tar upp val av plats och ansvar för skada, inför ett uppförande av en näringsverksamhet eller ett bostadsområde.
31I 32 kap MB regleras skadestånd för vissa miljöskador och andra enskilda anspråk, vilket bland annat innefattar estetiska och ekonomiska skador en verksamhet har orsakat sin omgivning. Gällande ersättning till intilliggande bebyggelse vid planläggning kan fastighets- ägaren i enlighet med lagen ersättas för skada till följd av föroreningar av vatten, ändring av grundvattennivån, luft- och markförorening, buller, skakning eller annan liknande störning
32. Dock enbart om skadan inte skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena i området eller i liknande jämförbara förhållanden.
33Ersättning för bullerskador kan exempelvis utgå vid
28 Boverket. Allmänt om PBL. 2016.
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/skadeersattning-och-inlosen-lm/ [2017-04- 18]
29 PBL 14 kap 1§
30 PBL 14 kap 9§ 1 st
31 MB 2 kap 1-9§§
32 MB 32 kap 3 § 6-8 p
33 MB 32 kap 1§
17
uppförande av en ny väg i områden som tidigare inte haft någon motsvarande, eller då en befintlig mindre väg byggs om till en större med tyngre trafik. “Annan liknande störning” kan innefatta alltifrån störningar i form av strålkastarljus från vägar till estetisk påverkan på landskapsbilden. Vissa mindre störningar eller skador i form av buller bör dock tålas utan att ersättning ska utgå.
34Ett fall som visar på när en intilliggande fastighetsägare har ersatts för miljöskada är vid omläggningen av E4:an i södra Småland. En bostadsfastighet, belägen ca 80 meter från vägen och dess högbro över ån Lagan, drabbades både av skador till följd av bullret och försämrad utsikt. Trafikverket bedömde att störningarna var av omfattningen att de inte skäligen borde tålas och fastighetsägaren fick därmed ersättning, utan att fallet gick upp till domstol.
35Bild 1: Del av vägplan för omläggning av E4:an. Markerad fastighet ersattes för miljöskada.
Ytterligare ett exempel på när kompensation har utgått med stöd i 32 kap. MB, är det så kallade Dalarömålet
36. Fallet handlar om en nydragning av en befintlig grusväg som genom införande av ny detaljplan skulle komma att omfatta allmän väg. Enligt beslut fattat i Högsta Domstol ersattes tre intilliggande fastighetsägare för delar av den värdeminskning de drabbats av. Högsta domstol bedömde att skadorna till följd av buller och försämrade estetiska värden inte skäligen borde tålas, med givna omständigheter. I miljöbalksprövningen bortsåg Högsta Domstol från detaljplanen som tillät den störande verksamheten.
34 Högsta Domstolen. NJA 1999 s. 385. Mål T4434-95.
35
Kalbro, Thomas, utkast till artikeln Systemfel i plan- och bygglagen! Möjligheterna till kompensation för skador som uppkommer genom en detaljplan bör förbättras. Ännu ej publicerad.
36 Högsta Domstolen. NJA 1999 s. 385.
18
4.3 Kompensation i väglagen
Vid uppförandet av en väg ska en vägplan konstrueras
37. Enligt väglagen får vägen inte byggas i strid mot rådande detaljplan eller de bestämmelser som finns i området
38. Den ska dessutom utformas på ett sådant sett att ändamålet uppnås med minsta intrång och olägenhet, utan att kostanden ska vara oskälig
39. Vidare anges att en väghållare som fått vägrätt måste kompensera fastighetsägare vars mark omfattas av en vägplan. Detta sker i form av intrångsersättning och ersättning för annan skada till följd av vägen, om inget annat har avtalats eller förutsatts.
40En närliggande fastighetsägare som påverkas vid ny vägdragning kan söka ersättning om dennes befintliga utfart till allmän väg ändras eller om underhållskostnaderna för denna ökar.
4137 VägL 14a §
38 VägL 14 §
39 VägL 13 §
40 VägL 55§ 1st
41 VägL 58 §
19
5. Tidigare forskning
Thomas Kalbro, professor i fastighetsvetenskap inom området markexploatering på KTH, har i ett utkast till en artikel
42utrett ersättningsmöjligheterna i bland annat ovan nämnda lagar, och svårigheten som skillnaderna mellan dessa medför. Han skriver att ersättnings- regler kan ses som ”en ventil för att kunna genomföra totalt sett lämpliga lösningar”, och att ett system som innefattar kompensationsmöjligheter medför att totalekonomiskt lönsamma och effektiva åtgärder kan genomföras. Vidare bygger detta på att den som drabbas negativt ska ha möjlighet till skälig ersättning. I avsaknaden av ersättningsreglering till intilliggande fastigheter i PBL beskriver Kalbro att följande två situationer skulle kunna uppkomma:
− “En detaljplan antas, trots att det leder till stora skador för t.ex. kringliggande fastigheter. Det kan vara problematiskt ur rättvisesynpunkt.”
− “En totalt sett lämplig detaljplan kan inte antas, beroende på att någon åsamkas alltför stora skador. Det är inte önskvärt från effektivitetssynpunkt. “
I artikeln föreslås ett system som kan lösa potentiella konflikter mellan effektivitet och rättvisa. Detta redogörs i följande figur:
Bild 2: Schematisk modell för prövning av en detaljplan inkluderande en kompensationsmöjlighet.
42 Kalbro, Thomas. Utkast till artikeln Systemfel i plan- och bygglagen! Möjligheterna till kompensation för skador som uppkommer genom en detaljplan bör förbättras.
Är nackdelarna godtagbara?
JA NEJ
Genomför inte detaljplanen
Bedömning av detaljplanens totala för- och nackdelar
Fördelarna är större än nackdelarna Nackdelarna är
större än fördelarna
Genomför detaljplanen
Ersättning ska
inte betalas Ersättning ska betalas
20
En detaljplan ska enligt systemet först bedömas utifrån dess totala för- och nackdelar. Om
det sistnämnda är större än fördelarna anses den vara olämplig och bör därmed inte
genomföras. Om fördelarna däremot överväger nackdelarna bör planen verkställas. Anses
planen inte vara olämplig går den vidare till nästa steg där dess medförande nackdelar
bedöms. I de fall dessa nackdelar är så pass omfattande för de som drabbas inte rimligen
bör tåla dessa, bör de kompenseras för. Kalbro föreslår att det vore naturligt om
denna bedömning då gjordes med hjälp av den miljöskadereglering som redan finns i
miljöbalkens 32 kap.
21
6. Tre fallstudier
Grannar som drabbas av nya detaljplaner skulle kunna kompenseras på olika sätt.
Kompensation kan vara en ren ekonomisk ersättning som utbetalas till följd av skadan och som anses skälig, alternativt kompensation genom planläggningen eller annan träffad annan överenskommelse. Nedan beskrivs olika fall från verkligheten, där några har resulterat i någon form av kompensation och andra inte.
6.1 Slussen
Slussen är inte bara en viktig knytpunkt för Stockholmstrafiken utan även en historisk plats där den första slussen byggdes redan 1642. Tre ombyggnationer sedan dess resulterade i dagens sluss, som invigdes 1935.
43Utöver trafiknoden finns i området även ett näringsliv med bland annat kontorsbyggnader, restauranger och caféer.
Arbetet med framtagande av en ny detaljplan startades med anledning av Slussens dåliga skick. Betongen hade på många ställen vittrat sönder, grundläggningen var bristfällig och flera betydande sättningar fanns.
44Ytterligare en anledning är det ökade behovet av att kunna tappa av mer vatten från Mälaren.
45Bild 3: Slussen 2012, innan ombyggnation. Del av Atrium Ljungbergs Glashus längst till vänster i bild.
43 Stockholms Stad. Slussen genom tiderna. 2016. http://bygg.stockholm.se/Alla-projekt/Slussen/om- projektet/Lite-historia/ [2017-05-26]
44 Stockholms Hamnar. Ombyggnaden av Slussen. 2015.
https://www.stockholmshamnar.se/stockholm/slussar/ombyggnaden-av-slussen/ [2017-05-09]
45 Stockholms Hamnar. Ombyggnaden av Slussen.
22 6.1.1 Utformning av ny detaljplan
Redan 1991 startade arbetet med att ta fram en ny utformning för Nya Slussen och sedan dess har det i omgångar arbetats mer intensivt med planläggningen. Ett antal idétävlingar har hållits och 2004 utsågs en vinnare efter en genomförd tävling.
46Det vinnande förslaget låg tillsammans med ett referensförslag till grund för ett program som därefter startades upp och ledde till att en detaljplan ställdes ut på programsamråd under 2007.
47Planförslaget innehåll då även en ny galleria samt nya mötesplatser och promenadstråk.
6.1.2 Synpunkter under planläggning
Under samrådet inkom mycket åsikter och synpunkter från allmänheten, organisationer och olika fastighetsägare - omkring 1100 näringsidkare och privatpersoner yttrade sig. Atrium Ljungberg AB påpekade här planens bristande hänsyn till Slussens befintliga kvaliteter och att stora befintliga värden för Glashuset skulle förstöras.
48Bild 4: Glashuset innan Slussens ombyggnation
En detaljplan för Nya Slussen ställdes ut på granskning under 2011.
49Även här inkom en stor mängd synpunkter, varav ett utav de företag som yttrade sig var Atrium Ljungberg som bland annat hade åsikter om den planerade bebyggelse som skulle uppkomma framför Glashuset. De hävdade att deras befintliga fastighet borde tas i åtanke.
5046 Stockholm Stad. Slussen anpassas till nya behov. u.å. http://vaxer.stockholm.se/projekt/slussen/slussen- klimatanpassas2/ [2017-05-09], 4-5.
47 Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen. Dom, Mål nr P 11451-12. 2013.
http://www.markochmiljooverdomstolen.se/Domstolar/markochmiljooverdomstolen/P%2011451-12.pdf [2017- 05-10]
48 Stockholms Stad Stadsbyggnadskontor. Samrådsredogörelse -
Detaljplan för Slussen, del av fastigheten Södermalm 7:85 m.fl. I stadsdelarna Södermalm och Gamla Stan i Stockholm. Dnr 2005-08976-54. 2010.
49 Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen. Dom, Mål nr P 11451-12. 2013.
http://www.markochmiljooverdomstolen.se/Domstolar/markochmiljooverdomstolen/P%2011451-12.pdf [2017- 05-10]
50 Stockholms Stad Stadsbyggnadskontor. Utställningsutlåtande Dnr 2005-08976-54. 2011.
23
Bild 5: Illustration över del av planområdet vid utställning. Blåmarkerat område är avsett för ny husbebyggelse, Tranbodarne 12 är Glashuset.
Bild 6: Illustration över del av planområdet vid utställning, där Glashuset och planerade framförliggande bebyggelse förtydligas.
6.1.3 Detaljplanens antagande och överklagan
Den 12 december 2011 antog Stockholms Kommunfullmäktige detaljplanen. Till Länsstyrelsen inkom 205 överklaganden till följd av detta, varav 45 ansågs vara berörda.
Överklaganden handlade bland annat om trafiksituationen, att planen innebar en för stor förändring av en historiskt viktig plats samt att planen hade ändrats mer än vad som bör tillåtas för att ytterligare ett samråd skulle behöva hållas. Kommanditbolaget T-bodarne, som ingår i Atrium Ljungberg-koncernen var en utav de som överklagade och hävdade även här planens negativa inverkan på Glashuset.
51I maj 2012 beslutade länsstyrelsen att avslå samtliga överklaganden som inkommit.
Detaljplanen överklagades då vidare till Mark- och miljödomstolen, som bedömde fallet annorlunda och planen hävdes i december 2012 till följd av den kontorsbyggnad som planerades framför Glashuset. Atrium Ljungberg hävdade här att planen inte tog hänsyn till det befintliga husets arkitektoniska eller kulturhistoriska värde samt att de skulle drabbas ekonomiskt om Glashusets utsikt skymdes av nya kontorshus.
51 Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen. Dom, Mål nr P 3602-12. 2012.
24
Mark- och miljödomstolen ansåg att det allmänna intresset för den nya bebyggelsen inte vägde lika tungt som det enskilda intresset av att nya byggnader inte uppkom framför Glashusets fasad.
526.1.4 Resultat
Efter Mark- och miljödomstolens beslut att häva planen och innan Mark- och miljööverdomstolen bedömt fallet uppkom en överenskommelse mellan Atrium Ljungberg och Stockholm Stad, där Atrium Ljungberg backade från sina yrkanden. I utbyte fick de nedjusterad tomträttsavgäld under åtta år samt en markanvisning med option att förvärva byggrätterna framför Glashuset.
53När fallet togs upp i Mark- och miljööverdomstolen ledde bolagets ändrade inställning till detaljplanen till att domstolen inte hade skäl att upphäva planen på grund av bolagets enskilda intresse. Detaljplanen beslutades därmed att antas
54och vann laga kraft den 27 september 2013.
556.2 Tollare port
I Nacka, en kommun som till öster angränsar till Stockholm Stad, ligger ett bostadsområde kallat Tollare där utökning av bostäder har planerats. En utav de detaljplaner som föreslogs var då Tollare Port, där omkring 50 lägenheter planerades att uppföras. Omkring planområdet fanns befintliga kedjehus samt friliggande villor och på planområdet bland annat en bollplan.
6.2.1 Utformning av ny detaljplan
Arbetet med nya detaljplaner i Tollare startade under 2007. Bostadshusen som först planerades var i form av fyra flerbostadshus med mellan tre till fem våningar(se bild 6). Huset längs Sockenvägen i norr (IV + S) föreslogs i planbeskedet som utgavs i mars 2011 vara det högsta, med fem våningar. Huset längs Hedenströms väg (IV) föreslogs få fyra våningar och huset längs Gårdsvägen (III) tre våningar. Ett gruppboende (I) planerades utgöra en länk mellan de högre bostadshusen.
5652 Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen. Dom, Mål nr P 11451-12. 2013.
53 Atrium Ljungberg. Slussens detaljplan fastställd. 2013. http://news.cision.com/se/atrium-ljungberg- ab/r/slussens-detaljplan-faststalld,c9473332
[2017-05-09]
54 Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen. Dom, Mål nr P 11451-12. 2013.
55 Stockholms Stadsbyggnadskontor, Detaljplan för Slussen del av Södermalm 7:85 m fl. i stadsdelarna Södermalm och Gamla Stan i Stockholm (Dp 2005-08976-54) 2011
56 Nacka Kommun. Planbeskrivning - Detaljplan för del av Tollare 5:1, delplan 4, Tollare Port, i Boo, Nacka kommun (Dnr KFKS 2007/492 214). 2011.
http://infobank.nacka.se/ext/Bo_Bygga/stadsbyggnadsprojekt/Tollare%20port/Samr%C3%A5d/Planbeskrivning.
pdf [2017-05-11]
25
Bild 7: Gestaltningsbild Tollare Port, vy från sydväst, innan samråd.
Husen i nedre vänstra hörnet är fastighet Tollare 1:309-1:311
Bild 8: Illustrationskarta, inför samråd. Fastigheterna söder om planen är Tollare 1:309-1:315 längre ned på bilden.
6.2.2 Synpunkter under planläggning
Under samrådet 2011 inkom bland annat yttranden från 13 fastighetsägare i anslutning till planområdet. Fastighetsägare längs med Kamratvägen, Tollare 1:309-1:315, var några utav de som tillsammans lämnade in synpunkter på planen under samrådet.
57De menade på att planen inte var anpassad efter närområdet, att det planerade parkeringsdäcket och förråds- byggnaderna norr om fastigheterna 1:309-1:311 skulle leda till värdeminskning på angivna fastigheter och att planen innebar minskade möjligheter för områdets barn att leka. De var även skeptiska till den ökade trafikbelastningen och att den planerade bebyggelsen inte smälte in i närområdet, då byggnaderna var planerade till att vara flera våningar högre än omkringliggande.
57 Nacka Kommun. Samrådsredogörelse - Detaljplan för del av Tollare 5:1, delplan 4, Tollare Port, i Boo, Nacka kommun (Dnr KFKS 2007/492 214). 2011.
http://infobank.nacka.se/ext/Bo_Bygga/stadsbyggnadsprojekt/Tollare%20port/Granskning/Samr%C3%A5dsredo g%C3%B6relse.pdf [2017-05-11]. s 3.
26
Rent konkret gav de olika förslag på hur planen kunde ändras, utifrån hur marken skulle användas. De angav tre olika rangordnade alternativ på vad detaljplanen borde innehålla där de helst ville att området skulle bebyggas med en förskola och att bollplanen skulle bevaras.
Därefter menade de att om bollplanen skulle bebyggas ska detta göras med radhus eller villor.
Som sista utväg skrev de att vid byggnation av flerbostadshus borde detta koncentreras till det nordöstra hörnet och det huset som ligger direkt öster om Gårdsvägen borde tas bort helt och hållet. De ansåg även att delar av det bortfall detta skulle medföra kunde vägas upp genom att höja planens låga huskropp. De yttrade även om att parkeringen borde flyttas högre upp mot Sockenvägen samt att en vegetationsskärm borde anläggas för att avgränsa området mot fastigheterna Tollare 1:309-1:311.
58I kommunens svar till fastighetsägarna skrev de att synpunkter som inkommit under samrådet hade lett till att planarbetet arbetats om. Byggrätten för flerbostadshuset längs Gårdsvägen utgick, garage och parkeringen flyttades längre upp mot Sockenvägen och en större vegetationsskärm mot villorna på Kamratvägen möjliggjordes i och med detta. I planen föreslogs det även att det låga huset skulle få samma höjd som det andra längs Hedenströms väg, det vill säga fyra våningar. Den västra delen av bostadshuset längs Sockenvägen sänktes en våning. De svarade även att de hade sett över trafiksituationen för att göra den säkrare.
59Bild 9: Gestaltningsbild Tollare Port, vy från sydväst, efter samråd.
Husen i nedre högra hörnet är fastighet Tollare 1:309-1:311
58 Nacka Kommun. Samrådsredogörelse - Detaljplan för del av Tollare 5:1, delplan 4, Tollare Port, i Boo, Nacka kommun. s. 11-12.
59 Ibid. s 12.
27
Bild 10: Del av gestaltningskarta, efter samråd.
Söder om den planerade bebyggelsen syns även fastigheterna Tollare 1:309-1:315
6.2.3 Detaljplanens antagande och överklagan
Nacka kommun antog detaljplanen i december 2012. Detaljplanen överklagades dock först till Länsstyrelsen och sedan vidare till Mark- och miljödomstolen. Det var då delvis de fastighetsägare som angivits ovan som överklagade planen, bland annat på grund av osäkerhet kring trafiksituationen samt att planens bostadshus inte passar in i omgivande miljö. Både länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen avslog överklagandet
60.
6.2.4 Resultat
Detaljplanen vann laga kraft 24 april 2014
61och arbetet med genomförandet av detaljplanen beräknas starta under 2017.
6260Nacka Tingsrätt Mark och miljödomstolen, Dom, Mål nr P 3742-13, 2014.
61Nacka kommun. Detaljplan för del av Tollare 5:1 delplan 4, Tollare Port i Boo, Nacka Kommun (Dp 557).
2012.
http://infobank.nacka.se/handlingar/tekniska_namnden//2014/20140923/01_f_Utbyggnads_PM_9309_Tollare_B ilaga_3c_Detaljplan_4.pdf [2017-05-26]
62 Nacka Kommuns. Tollare Port. 2016. http://www.nacka.se/stadsutveckling-trafik/har-planerar-och- bygger-vi/sok-projekt-pa-namn/tollare/tollare-port/#panel-startpage [2017-05-26]
28
6.3 Nobel center
År 2011 beslutade Stockholm Stad och Nobelstiftelsen att tillsammans verka för att bygga ett Nobel Center på Blasieholmen vid Nybroviken i Stockholm. Tanken med Nobel Center är att skapa ett interaktivt museum, som kan ta fler besökare än dagens Nobelmuseum och där skolklasser, internationella besökare och andra ska kunna inspireras av Nobelpristagare. Inför byggandet hölls en arkitekturtävling där det vinnande objektet blev en mässingsfärgad stålbyggnad med stora glaspartier i form utav en rektangel.
63Bild 11: Det vinnande bidraget, David Chipperfield Bild 12: Del av Blasieholmen, där Nobel Center
……….Architects Gmbh illustration planeras att byggas
Då initiativet för Nobel Centers placering på Blasieholmen togs, uttrycktes missnöje från både grannar och allmänhet. Det kom att skapas ett nätverk kallat “Bevara Blasieholmen”
där privatpersoner anslöt sig för att verka för en alternativ placering av byggnaden.
64Den tyngsta delen av missbelåtenhet kom dock från intilliggande fastighetsägare till den potentiella byggnaden.
6.3.1 Utformning av ny detaljplan
Arbetet med detaljplanen påbörjades redan 2013. Där Nobel Center ska placeras ligger nu ett tullhus samt två stycken magasin som kommer att rivas. Byggnaden är tänkt att vara 64,5 meter lång, 38 meter bred och 32 meter hög samt vara placerad något snedställd.
6563 Stockholms Stad. Nobel Center. 2017. http://bygg.stockholm.se/Alla-projekt/Nobel-Center/ [2017-05-09]
64Bevara Blasieholmen. Nätverket Bevara Blasieholmen - Flytta Nobelbygget. u.å.
http://www.bevarablasieholmen.se [2017-05-10]
65 Stockholms Stad, Detaljplan för del av fastigheten Norrmalm 3:43 m.fl. (Nobel Center på Blasieholmen) i stadsdelen Norrmalm i Stockholm (Dp 2013-00460-54), 2015
http://insynsbk.stockholm.se/Byggochplantjansten/Pagaende- planarbete/PagaendePlanarbete/Planarende/?JournalNumber=2013-
00460&rid=106003&flg=0&subtyper=Start%20PM,Fast%20fornlämning%20RAÄ,&plantype=Start%20PM [2017-05-26]
29
Bild 13: Del av detaljplan
6.3.2 Synpunkter under planläggning
Under planförslagets samråd år 2015 inkom 727 yttranden. Fastighets AV Hovslagaren, Fastighets AB LE Lundberg, Fastighets AB Ostindiefararen och Humlegården Fastigheter var några utav de som hade synpunkter. De tillsammans motsatte sig planen och menade att deras möjlighet att fortsätta disponera sina fastigheter på samma sätt som idag riskerades. De uttryckte även rädsla för värdeminskningar på deras fastigheter och nämnde försämrat ljusinsläpp och blockering av utsikt som skäl till detta. De påpekade även den risk för skador som uppkom i och med de sprängningsarbeten som skulle krävas vid den planerade byggnationen samt störningar i form av exempelvis buller.
Stadsbyggnadskontoret svarade med att Stockholm stad både växer och förändras samt att man som fastighetsägare påverkas av ny utveckling. De menade på att Blasieholmen har förblivit oexploaterad för att det inte tidigare funnits ett projekt som varit värdig läget samt att de i planläggningen redan hade tagit hänsyn till omkringliggande fastigheter.
Byggnadens snedställda placering medförde även att viss del av utsikten mot vattnet från exempelvis Käpplingeholmen 6 fortfarande bevarades och att både byggnadens utformning och placering är anpassad till platsen. Stadsbyggnadskontoret ansåg inte att det som i yttrandet hade påkallats kunde räknas som betydande olägenhet. Vidare hänvisade de till utförda miljökonsekvensbeskrivningar och att riskanalyser skulle göras inför byggskedet.
66Då detaljplanen ställdes ut inkom även liknande yttranden från samma fastighetsägare som under samrådet.
6766 Stockholms Stads Stadsbyggnadskontor. Samrådsredogörelse -
Detaljplan för del av Norrmalm 3:43 i stadsdelen Norrmalm (Dp 2013–00460). 2015.
67 Stockholms Stad, Pågående planarbete (Diarienr. 2013-00460). u.å.
http://insynsbk.stockholm.se/Byggochplantjansten/Pagaende- planarbete/PagaendePlanarbete/Planarende/?JournalNumber=2013-
00460&rid=106003&flg=0&subtyper=Start%20PM,Fast%20fornlämning%20RAÄ,&plantype=Start%20PM [2017-05-26]
30
Bild 14: Illustration, sett från nord-ost. Huset till höger om Nobel Center är det som tillhör Lundbergs.
6.3.3 Detaljplanens antagande och överklagan
Detaljplanen för Nobel Center antogs 25 april 2016
68men överklagades därefter av många.
Fredrik Lundberg, med företagen Fastighets AB L E Lundberg som äger det intilliggande Hellstrandska huset, var en av de som överklagade. Lundbergs uttryckte att de i grunden är positiva till en utveckling av udden men att den detaljplan som antagits inte var acceptabel då det är en plats med unika kvalitéer. Planen skulle på så sätt medföra påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården och andra rådande allmänna intressen. Stockholms stadsmuseums grönklassning av det Hellstrandska huset innebär att byggnaden anses vara särskilt värdefull från en konstnärlig, historisk och kulturhistorisk synpunkt. Lundbergs ansåg även att ett uppförande av Nobel Center skulle ha negativ påverkan på bolagets enskilda intressen och uppgav att de skulle lida större ekonomiska skada än vad som bör tålas. Deras marknadshyror skulle minska och byggstörningar skulle leda till ytterligare förlorade inkomster. Detta skulle tillsammans, enligt Lundbergs, uppgå till en kvarts miljard och utöver det skulle byggnaden dessutom skada det Hellstrandska huset och skymma dess havsutsikt.
Vidare menade Lundbergs att byggandet av Nobel Center skulle medföra betydande olägenheter för dem och att deras enskilda intressen väger tyngre än det allmänna intresset för att uppföra Nobel Center enligt detaljplan. Utöver det ansåg de att planen inte uppfyller 4 kap 36§ PBL om att planen ska vara utformad med skälig hänsyn till befintlig bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden.
6968 Stockholms Stad Stadsbyggnadskontor. Kungörelse om antagande, Nobel Center på Blasieholmen, del av Norrmalm 3:43 m.fl. i stadsdelen Norrmalm. 2016.
69 Länsstyrelsen Stockholm. Överklagande i fråga om detaljplan för del av fastigheten Norrmalm 3:43 m.fl.(Nobel Center på Blasieholmen) i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, Stockholms Kommun (4031-22308- 2016). 2017. http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/nyheter/2017/beslut-nobel-8- feb-2017.pdf [2017-05-10]
31
En annan fastighet intill planområdet är Nationalmuseum, som förvaltas av Statens Fastighetsverk. Förvaltningsverket, som även de överklagade, yrkade på att Nationalmuseums utveckling hindras i och med byggandet av Nobel Center. Ytterligare uttryckte de att Nationalmuseums ställning i stadslandskapet skulle försvagas och att den tänkta byggnaden med sin utformning, volym och fasadval skulle påverka balansen i stadsbilden negativt.
70Länsstyrelsen mottog 40 överklaganden men valde i februari 2017 att avslå dem alla och att detaljplanen skulle förbli antagen. Beträffande Fastighets AB L E Lundbergs olägenheter om minskad utsikt och ljusinsläpp uppgav Länsstyrelsen att viss hänsyn till detta togs redan vid planförslaget då Nobel Center placerades något snedställd. En dubbelriktad gata är dessutom tänkt att finnas mellan de båda byggnaderna som även den ska leda till att ljusinsläpp och utsikt inte påverkas mer än nödvändigt. Vidare besvarade Länsstyrelsen klagandet med att man vid investering av centralt belägna fastigheter får räkna med att förändringar i närmiljön kan ske och att det i sin tur kan påverka fastighetens värde.
Gällande frågor om ersättning av skador som grundar sig i planen och på dess genomförande ansåg sig Länsstyrelsen inte kunna svara. De menade att de olägenheter som Lundbergs tagit upp inte var tillräckligt betydande för att det ska finnas skäl till att upphäva den antagna planen. Vid en intresseavvägning mellan bolagets enskilda intressen och de allmänna intressena, vägde det sistnämnda tyngst.
71Gällande riksintressen klargjorde Länsstyrelsen i samrådsredogörelsen att de inte ansåg att byggnaden utgör skada på riksintressen, mer än att höjden på byggnaden påverkar stadssiluetten på stadens historiska kärnområde.
72I beslutsdokumentet förklarade Länsstyrelsen senare att de endast kan pröva den utformning som kommunen lämnat och att ett slutgiltigt utformande inte prövas förrän i samband med planens genomförande.
73Som svar till det Statliga Fastighetsverket skrev Länsstyrelsen att införandet av Nobel Center inte skapar betydande olägenheter. Det skulle inte påverka utvecklingen av Nationalmuseum eller försvaga dess solitära ställning i stadslandskapet. Vidare menade de att planförslaget ligger helt på kommunens mark och att anförda skäl att upphäva planen inte godtogs.
7470Länsstyrelsen Stockholm. Överklagande i fråga om detaljplan för del av fastigheten Norrmalm 3:43 m.fl.(Nobel Center på Blasieholmen) i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, Stockholms Kommun (4031-22308- 2016). 2017.
71 Länsstyrelsen Stockholm. Överklagande i fråga om detaljplan för del av fastigheten Norrmalm 3:43 m.fl.(Nobel Center på Blasieholmen) i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, Stockholms Kommun. s.27
72 Stockholms Stads Stadsbyggnadskontor. Samrådsredogörelse -
Detaljplan för del av Norrmalm 3:43 i stadsdelen Norrmalm (Dp 2013–00460). 2015. s. 8, 10
73 Ibid. s.16-17.
74 Länsstyrelsen Stockholm. Överklagande i fråga om detaljplan för del av fastigheten Norrmalm 3:43 m.fl.(Nobel Center på Blasieholmen) i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, Stockholms Kommun. s.26
32 6.3.4 Resultat
Sedan detaljplanen antogs av Länsstyrelsen i februari 2017 har planen ännu inte vunnit laga kraft, utan överklagats ytterligare till mark och miljödomstolen.
75Statens Fastighetsverk valde dock att inte gå vidare i den juridiska processen. I deras nyhetsarkiv som återfinns på deras hemsida skriver de att de argument som framfördes i överklagan fortfarande är aktuella men att de i stället har valt att föra en nära dialog med Nobelstiftelsen.
7675 Oxelström, Rebecka, Head of communication, Nobel Center. E-post, 2017-05-15.
<rebecka.oxelstrom@nobelcenter.se>
76 Statens Fastighetsverk. SFV väljer dialog med Nobelstiftelsen. 2017.
http://www.sfv.se/sv/om-oss/nyhetsarkiv/2017/sfv-valjer-dialog/ [2017-05-10]
33
7. Intervjuundersökning
Under arbetets gång har tre kunniga personer inom samhällsbyggandet intervjuas för att ge sina perspektiv på hur kompensation till grannar fungerar i verkligheten och om ett lagstiftande skulle gynna detaljplaneprocessen och samhället. Nedan följer resultat från intervju med domstol, kommun och byggherre.
7.1 Carl-Gustaf Hagander, Mark- och Miljööverdomstolen
77Carl-Gustaf Hagander arbetar som tekniskt råd i Mark- och Miljööverdomstolen där hans uppgift är att tillföra kunskap från verkligheten i mer komplicerade fall. I huvudsak arbetar han med frågor knutna till PBL.
Hagander tycker att de som överklagar under planprocessen har en väldigt viktig roll och att det är just de som ser till att besluten som kommunerna fattar är enligt lagstiftningens intentioner, även om det kan medföra att planen till följd av detta tar längre tid att genomföra.
Att de, precis som politiker, kommuner och byggherrar, är viktiga för ett rättssäkert samhällsbyggande som ska vara attraktivt länge.
När det gäller kompensation till grannar som berörs av nya detaljplaner tycker Hagander att tanken är helt rätt, samtidigt som man måste fråga sig vart pengarna ska komma ifrån, vem som ska betala och på vilket sätt. Han menar även att det redan finns ett kompensationstänkande och en kompensationshantering på marknaden, men dolt och förmodligen främst i storstäderna. Han anser att systemet som finns idag fungerar och att lagreglering av denna typ av kompensation skulle vara svår och leda till flera nya problem, såsom fler överklaganden och tvister om kompensationsnivåer.
Carl-Gustaf Hagander beskriver att den rådande kompensationen sker på olika sätt – dels genom att kommunen går in och ser till att lekplatser, bättre gator eller liknande tas med i detaljplanen och dels genom att byggherren betalar, köper ut eller kompenserar berörda med till exempel nya garage. Han ställer sig frågan om samhället skulle vinna något på att reglera det i lagen när kompensationshanteringen som sker idag faktiskt fungerar.
Vid diskussion om huruvida kompensation bör utgå till de som drabbas av väsentlig olägenhet på grund av en plans genomförande trycker Hagander på att inga planer som innebär väsentlig olägenhet borde få antas. Han ställer han sig frågan om samhället verkligen ska sanktionera fastigheter med betydande olägenhet.
77 Hagander, Carl-Gustaf. Tekniskt råd, Mark och miljööverdomstolen. Stockholm. 2017. Intervju 6 april.
