Introduktion av ny lagerlayout

Företaget har planer på att öppna upp en yta på 30 meter i bredd och 40 meter i längd framför produktionen för modulhantering, V1 figur 19. Denna yta vill de hantera på bästa möjliga sätt.

Koncept genererat från intervjuer och teori angående logistik har framställt. Koncepten illustreras i figur 23.

En stark hållfasthet i marken är kraven för en en modulyta, detta försäkrar att marken och modulerna inte faller ihop. Som tidigare nämnt lades moduler på slipersplan som i efterhand ansågs inte ha en tillräcklig hållfasthet.

Andra tillgängliga ytan är V2 i figur 19, däremot är denna yta inte testad. En undersökning på marken behöver utföras för att kontrollera hållfastheten. Området behöver även städas och mer utrymme för kalmartrucken behöver ordnas. Dessa faktorer leder till kostnader och kommer has i åtanke, ytan anses inte vara ett aktuellt och kompatibelt lösningsförslag Detta leder oss till V1 - rödmärkta, denna yta har tidigare byggts med en stark grund med betong och därför antas lagerytan tåla de tunga modulerna. Detta gör att V1 lagerytan är kompatibelt lösningsförslag.

Ett problem som sker vid V1 och V2 sidan av lagret är att passaget som är, V3 - gulmärkt i figur 19, är trångt. Kalmartrucken kan inte åka igenom denna passage med en tyngre modul. I fallet att Kalmartrucken ska transportera en tyngre modul behöver kalmartrucken åka igenom slipersplan, denna väg illustreras i figur 24.

Kravspecifikation för modulhantering på avsedd yta:

● Moduler som placeras här ska inte passera 5 moduler i höjd

● Moduler som placeras här ska ha kalmartrucken och dess hantering i åtanke. ● Moduler ska inte orsaka problem i fallet att kalmartrucken åker igenom passet.

Förflyttning

Den kompatibla lösningsytan är V1. Allt material från yta V1 förflyttas till V2. Vid förflyttningen av materialen behöver produktionsmaterialen och materialen som finns på mellanlagret fördela på ytan. Denna fördelning illustreras i figur 21

Lagerytan som töms har ny information som behöver tas hänsyn till vid uppställning av modulerna.

För att maximera ytan enligt logistikteori, ska denna nya yta följa teori från avsnitt 3.1. Teorin berättar att fokus på att reducera transportarbete i lager ska eftersträvas. Vossloh kan uppnå detta genom att placera moduler som skickas i väg till kund med lastbil, allteftersom lastningszonen för lastbil ligger bredvid ytan V1 [3].

Ett problem som företaget har är att materialen inte är lätta att hitta och komma åt, Lumsden berättar att man genom att flytta andra artiklar för att komma åt sökta artikeln medför höga kostnader och detta leder till onödigt lång hanteringsarbete. Detta är även en av leans åtta slöserier, rörelse.

För att utnyttja den nya ytan är placeringen av moduler minst lika viktigt. Här finns det olika principer som går att efterfölja, däremot finns det ingen generell som är "bäst".

Likhetsprincipen är fördelaktigt för ett företag som konstruerar mot order. Artiklar som skickas tillsammans ska lagras tillsammans. Detta minimerar den totala körsträckan då artiklarna lagras bredvid varandra och skickas med samma transportmedel.

Genom att i första hand ställa enbart moduler som ska lastas på lastbil minimeras förflyttningar av icke-relevanta moduler och transportsträckan.

Den genomsnittliga höjden på färdigvarulagret sänks i de olika zonerna som även leder till mindre antal lyft för modulhantering.

5.2.2 Maximal utnyttjande av yta

Ytan som blir ledig för moduler har en area på trettio gånger fyrtio meter. På denna yta behöver kalmartrucken röra sig fritt utan att hindra truckens funktioner.

Reinchertruken DRF450-65 S5 : Trucken är bakhjulsdriven med en vändcirkel med en diameter på 8.5m. Annan information om trucken anges från leverantören av trucken., den information som är relevant beskrivs i tabell 3.

Figur 20 : Kalmartruck i arbete.

Tabell 3 : Specifikation för kalmartrucken Vändradius R1

(Trucken) Vändradius R3 _{(Trucken och} Lyftutrustning)

Bredd Arbetsvidd Längd

8 100 mm 9 400 mm 4 150 mm 6055-12 185 mm 11 170 mm

Den givna informationen från tabellen används som ett underlag för kravspecifikationen vid konceptgenerering.

av moduler samt en direktanslutning till lastningsytan. Denna yta kan ha olika layout, vad som påverkar detta är längden på modulerna som placeras här.

5.2.3 Förflyttning av material

Förflyttningen av material på V1 ytan till V2 rekommenderas ha en placering där

transportsträckan till produktion och PREFAB är minimal, åtkomsten för hantering av dessa moduler behöver även has i åtanke.

Figuren beskriver det materialet på ytan V1 som ska förflyttas till V2 ytan. V2 ytan som funktionerade som ett mellanlager för Ystad kommer att nu dela ytan med

produktionsmaterialen från V1. Denna fördelning illustreras med en blå linje genom V2 ytan.

Figur 21 : Förflyttning och fördelning .

Denna förflyttning av material är möjligt enligt lagerchef, och dess placering rekommenderas placeras enligt figur 22 för att underlätta transportvägar.

Figur 22 : Koncept på material placering

Förflyttningen av material från V1 ger företaget en ledig yta för placering av moduler. Utifrån den erhållna informationen från tidigare kapitel och teori kring lagerplanering har två

layoutförslag genererats och resulterat i figur 23.

Generellt för båda förslagen är möjligheten för minst sex högar av modulerna. Layoutförslag 1 har möjlighet för ytterligare en lastningyta vid änden. Layoutförslag 2 har möjlighet för ytterligare en lastningytan inuti.

Generellt för båda förslagen, som illustrerat i figuren, har ytorna möjligheten för minst sex högar av moduler. Figuren visar även möjligheterna för ytterligare lastningsytor som möjliggör att kalmartrucken enbart behöver lyfta och placera direkt på lastbilen utan att förflytta sig.

Placering av likartade moduler och modeller som transporteras med hjälp av lastbil resulterar i ett reducerat hanteringarbete och artiklarna är lättare att hitta och komma åt [3].

För att uppnå det reducerade hanteringarbetet och minska slöserier rekommenderas moduler som placeras här vara enligt följande

● Lättare moduler till en komplett spårväxel ● Transport med lastbil

Lättare moduler är hanterbara för kalmartrucken och kan transporteras genom det trånga passet om det krävs. Här ska personalens kompetens utnyttjas och deras bedömning angående vilka moduler som klarar av denna passage.

Motargument

Lagerchefens argument gällande den tomma ytan V1 är att den ska utnyttjas och detta kan göras genom att sätta både lättare och tyngre moduler. Då rapportens rekommendation att enbart lättare modul och moduler som ska transporteras med lastbil, inte spelar någon roll för denna yta. Enligt lagerchefen är dessa punkter obetydliga och hanterbara.

Exempel på detta är att kalmartrucken kan ta en annan väg för att åka till rälslastningszonen. Figur 24 illustrerar hur en kalmartruck kan hantera en tyngre modul som ska skickas med räls. Figuren illustrerar transportvägen för lättare moduler med en gul pil medan den gröna visar transportvägen för de tyngre modulerna.

Figur 24 : Alternativ väg för att undvika passaget.

Figur 24 visar förflyttningen av kalmartrucken. Tyngre moduler behöver åka upp på

slipersplan vilket kan medföra säkerhetsrisker. De längre modulerna löper risk att krocka med materialen på ytan. Denna omväg är lite längre och anses vara slöseri men jämfört med andra slöserier såsom onödiga lyft är den minimal.

Lagerchefens förslag är hanterbar och kan även implementeras, däremot är tanken att minimera slöserier och onödiga lyft. Genom att följa punkterna ovan, lättare moduler och transport med lastbil, kan en reducering av rörelser och hantering av moduler verkställas. 5.3 Minimera antalet lyft

Företaget kan minimera antalet lyft genom bättre planering och informationsflöde för personalen.

Under rapportens gång har företag visat brist på utnyttjande av kompetens och kreativitet lett till att onödiga lyft skett under en lång period. Detta avsnitt delas upp i två delar, införande av ett standardiserat arbetssätt och hur företaget kan införa systematiskt kontinuerligt

förbättringsarbete.

Företagets traditionella arbetssätt och kultur har varit densamma sedan länge, fram tills nyligen tillsattes en tjänst med titeln “Lean Manager” på plats.

Datainsamlingen har lett till en negativ insikt på företagets informationsflöde och dess utnyttjning.

● Bristfällig kommunikation mellan och bland processerna.

● Bristfällig kommunikation från management (leveransansvarig) och modulplaner. ● Dålig utnyttjande av kreativitet (åttonde slöseri) .

Införande av ett standardiserat arbetssätt med hjälp av personalens kreativitet och kompetens är viktigt. Det är viktigare att göra kontinuerliga förbättringar på dessa standardiserade arbetssätt med hjälp av personalen. Arbetssättet kretsar runt hur modulerna ska hanteras och placeras.

Det nuvarande arbetssättet kan förbättras med hjälp av datainsamlingen från personal, detta kräver ytterligare ett steg i arbetssättet som är beroende på informationen om moduler och dess planering. Denna information kan personalen ha tillhands elektroniskt eller i

pappersformat. Den information som personalen har till hands är en version av masterplanen specifikt för dem. En beskrivning visas i tabell, i ett senare skede av förbättringsförslag. Det nuvarande arbetssättet får ytterligare ett steg som personalen ska ta hänsyn till,

“Kontrollera relevant information för modul”. Det nya steget är en snabb överblick på den erhållna informationen angående modulen. Denna information är beroende av de fyra variablerna till en ineffektiv modulplacering.

Figur 25 : Nya arbetssättet för modulhantering

Det nya steget är beroende av kommunikationen bland de två personerna som sköter

modulerna. Hanteringen av modulerna förbättras även genom kommunikation, i de flesta fall behöver personen som lossar och kopplar modulerna gestikulera instruktioner till föraren. J. R. Tony Arnold berättar att företaget kan maximera produktiviteten genom att använda den bästa kombinationen av arbetskraft och utrustning [4 , s.349-350]. I detta fall är utrustningen för kommunikation och planering bristfällig för modulpersonalen.

Lösningsförslaget är starkt beroende av kommunikation bland modulpersonalen samt informationsflödet. Informationsflödet mellan leverancellen och modulpersonalen hjälper modulpersonalen erhålla en bättre planering över modulleveranser.