Rotorsak Verktyg

Rotorsak verktyget 5-Varför användes i tre semistrukturerade intervjutillfällen.

I figur 10 beskrivs vilken frågeställning samt vad slutsvaret var. Den tredje frågan var baserad på personalens instinkt att direkt ge responsen “brist på yta”. Frågeställningen tvingade personalens vidga sin syn och resulterade i att problem i arbetssätt framhölls.

5-Varför resulterade i två rotorsaker, en rotorsak som företaget är medvetna om och den andra som företaget har glömt då fokus ligger på första rotorsaken.

Figur 17 : Slutresultatet av 5 Varför .

Varför staplas det så många ? Brist på yta Andra ytor är Varför är det så många lyft ? Varför är det så många lyft ? Otillräcklig information (transportplaneri ng)

Figur 17, illustrerar 5-varför första och sista steg då de är det viktigaste och de andra svaren beroende för det mesta på produktionen och företagets affärsmodell. Svaren ligger inom rapportens avgränsningar, då gjordes ett försök för att avvika från dessa svar och hålla diskussionerna mer riktad åt rapportens syfte. I slutet av dessa 5-varför ställdes frågan, hur kan detta åtgärdas? Resultatet diskuteras senare i kapitlet.

Under intervjuerna framställdes ett tredje problem företaget har. Vilket är är bristen på informationsflöde.

Ett Ishikawadiagram konstruerades med hjälp av datainsamlingen.

Kvalitetsproblemet som valdes för Ishikawadiagrammet är ineffektiv modulhantering,

kvalitetsproblem innehåller både frågeställningarna i rapporten. Med hjälp av datainsamlingen och personalen konstruerades diagrammet upp med både orsaker och delorsaker.

Konstruktionen av diagrammet gjordes med avseende på rapportens avgränsningar.

Figur 18 : Slutresultatet av 5 Varför .

Utifrån figur 18, Ishikawa diagram kan vi se ett antal olika anledningar till en ineffektiv modulhantering. I denna rapport kommer fokus först och främst ligga på orsakerna till kvalitetsproblemet och de orsakerna nedanför mittlinjen i figur 18.

Orsakerna till en ineffektiv modulhantering är kopplade till rapportens frågeställning. Svaret på första frågeställningen är lager och metod och på den andra är svaret människa och programvara.

Kvalitetsproblemet åtgärdas genom att företaget fokuserar på dessa orsaker och dess delorsaker. Lösningsförslagen diskuteras senare i kapitlet.

Ytterligare frågeställningar har dykt upp under processen från Vossloh och kan generellt besvaras enligt följande.

● Kan Vossloh göra något åt en stapling på åtta moduler? Ja, dock enbart med utökad lagerutrymme

● Kan Vossloh göra något åt en stapling på åtta moduler utan att öka lagerutrymme? Nej, däremot har företaget möjlighet till att minimera antalet lyft.

Rapporten förflyttar sig till nästa fas, lageranalys. Vad kan företaget göra i dagsläget och vad kan företaget göra med utökade lagerutrymmet?

5.1.2 Orsaker till ineffektiv modulhantering

Företagets affärsmodell som är konstruktion mot order leder till en stor variation i spårväxlarna. Denna variation medför svårigheter för företaget att placera och hantera modulerna på en begränsad yta.

Datainsamlingen resulterade i att företaget har fyra variabler som stör den naturliga plockaktiviteten. Ett önsketänk där modulerna ställs i den ordning de ska skickas vare sig FIFO (First in first out) eller LIFO (Last in first out) går inte att verkställas utan att ha dessa fyra i åtanke.

Variablerna och en förklaring till dessa variabler beskrivs i tabell 2. I dagsläget tas det enbart hänsyn till en variabel, vilket är variation i geometri. Denna variabel är den mest synliga samt mest riskfyllda variabeln som företaget utgår efter. Som diskuterat tidigare i rapporten är det viktigt att placera moduler med varierande geometri rätt då det kan leda till säkerhetsrisker för personal och modulen själv.

I tabellen beskrivs andra variabler, dessa variabler kräver mer lagerutrymme och medför större komplexitet i modulhanteringen vilket leder till att dessa inte tas hänsyn till.

Anledningen till detta är den logistiska komplexiteten och brist på lageryta. Dessa variabler kommer vara grunden till zonindelning som diskuteras i senare avsnitt.

Tabell 2: Variabler för modulhantering

Variabel Kommentar

Variation i geometri Företaget har stor variation i moduler, dessa kan inte placeras hursomhelst och måste placeras med likartade i längd och bredd för att vara godkänd ur ett säkerhetsperspektiv

Leveransdatum Företaget producerar modulerna långt i

förväg, det är väldigt vanligt att leveranser skjuts upp en kort period och ibland till nästa år av olika kunder.

Kontroll Vissa moduler behöver kontrolleras internt

eller externt innan de skickas ut detta kan vara bland annat

● Röntgen

● Visuell kontroll

Ofullständig modul Ibland är spårväxlarna ofullständiga och placeras ute i färdigvarulager med en röd text. Spårväxlarna åtgärdas ute i lagret.

I de flesta fall behöver modulerna inte transporteras tillbaka till fabriken för hantering. Kontroll och ofullständig modul hanteras ute på lagret.

5.2 Lageranalys

En undersökning över hur lagret kan omformas ledde snabbt till en återvändsgränd. Enligt teorin är flytande placering det bästa alternativet för företag med en begränsad yta. Ett fast placering system blir svårt för Vossloh eftersom den begränsade ytan hade lett till större problem. Ett fast placering system hade lett till att ett flertal moduler inte har någon dedikerad plats eller utrymme att placera dem.

En zonfördelning vid en begränsad yta är även komplicerad att utföra på grund av den bristande ytan. En ordentlig uppdelning av artiklar i företag med konstruktion mot order är beroende av lageryta och företagets produkter.

I dagsläget har företaget delat upp var de tre olika modulkategorierna finns, som underlättar för personalen att hitta respektive modultyp. Tidigare hade företaget utsett en yta specifikt åt besiktning, däremot fungerade detta inte särskilt länge och moduler som inte skulle besiktas placerades där.

Genom zonindelning kan företaget utnyttja de olika variablerna i stället för respektive modultyp.

Figur 19. Vossloh layout 2018.[Vossloh Intranät]

Företaget har under en längre period haft planer på att utöka den begränsade lagerytan. I figur 19 markeras lagerytan V1, materialet inom denna yta ska förflyttas till den grönmärkta V2 i figuren.

Genom att introducera en ny lageryta kan företaget lösa både frågeställningarna med ett svep. Om företaget inte har möjlighet att inskaffa en ny lageryta för modulerna rekommenderas det att företaget fokuserar på arbetssätt och tillföra information till modulpersonalen.

Japanska sjön

I Vosslohs fall är den japanska sjön som tidvatten, under lågsäsong är lagret fullt och modulerna förflyttas inte. Under högsäsongen börjar modulerna skickas till kund och lagret börja tömmas, i detta skede börjar problemen dyka upp. Detta går i cykler och den sänkta vattennivån synliggör problem och potentiella förbättringsområden. Detta är viktigt att ha i åtanke vid förbättringsarbeten. Företaget uppmanas att utnyttja detta och registrera problem under högsäsongen och sedan bearbeta dem under lågsäsongen.