Inverkan på transportefterfrågan 2040

Eftersom många av de planerade infrastrukturinvesteringarna inom BRI kommer att ta lång tid att genomföra, har resultaten av handelsmodellen relaterats till Trafikverkets godstransportprognos till 2040. Detta möjliggör även en bedömning av inverkan på transporter inom samt till/från Sverige. De efterfrågematriser som tagits fram för 32 varugrupper år 2040 har i ett alternativt prognosscenario skalats om med hjälp av varugruppsspecifika resultat som tagits fram med handelsmodellen, enligt ovan beskriven metod. Av utrymmesskäl redovisas inte alla dessa resultat i notatet, men kan vid anmodan skickas av författarna. Det har inte gjorts några antaganden om att större företag påverkas mer än mindre företag eller att vissa regioner i Sverige skulle påverkas mer än andra. Specifikt har fördelningen mellan regional produktion och efterfrågan samt fördelning på företagsstorlekar

bibehållits. Den procentuella ökning av Sveriges bilaterala handel i olika varugrupper (uttryckt i vikt) som handelsmodellen genererar har använts för att räkna upp befintliga handelsrelationer i

efterfrågematriserna.5 _{Resultaten bygger på den mer moderata bedömning av transporttids- och}

transportkostnadsförändringar (undre nivån) som presenteras i de Soyres et al. (2018).

Det är viktigt att påpeka att de resultat som redovisas här ska tolkas som ett utfall enbart påverkat av beräknade kostnadssänkningar för handeln till följd av BRI, allt annat lika. I realiteten kan BRI komma att påverka olika länders tillväxttakt och det kan ske en relativ omfördelning av handeln mellan olika länder. Resultaten ska därmed inte tolkas som en alternativ prognos utan som en renodlad studie av handelskostnadsförändringar via BRI.

En form av validering av metoden kan göras genom att jämföra de reviderade efterfrågematriserna med originalmatriserna för 2040. Det utfall som detta ger aggregerat för olika varugrupper och länder kan jämföras med resultaten i Tabell 12 och Tabell 13 samt resultaten i Bilaga 1. Med några få

undantag återskapas de resultat som ges av handelsmodellens skattningar av data aggregerat till länder och/eller varugrupper. Ett noterbart undantag är importen från Ryssland, som i handelsmodellens mer aggregerade skattningar (Tabell 12) bedöms kunna öka med cirka en halv procent. När Samgods- modellens prognosmatriser skalats om med utgångspunkt i varugruppsspecifika skattningar och sedan aggregerats erhålls en ökning på 4,2 procent. Denna skillnad kan dels bero på hur importen av råolja bedöms öka i relation till importen av andra varor från Ryssland i Samgodsmodellens prognosmatriser, dels på att importen domineras av råolja och att en land- och varugruppsspecifik skattning av

oljeimporten med handelsmodellen ger en större effekt.

Studeras importen i ton av olika varor är det framförallt råolja, livsmedel samt varor tillhörande varugrupperna Maskiner och apparater och Cement, kalk och byggnadsmaterial som bedöms öka mest i absoluta tal, se Tabell 16.

5 _{För Samgodsvarugrupperna 3, 12, 14, 18 och 22 används resultat från en Tobitskattning eftersom}

handelsmatrisen i dessa fall innehåller många nollor. För övriga fall används resultat från PPML-skattningar. För varugrupp 4 (Sockerbetor) har resultaten för varugrupp 2 (grönsaker och rotfrukter) använts. För den undre nivån av beräknade transportkostnadsförändringar i de Soyres et al. (2018) redovisas ingen effekt för Indien. I denna studie har därför den beräknade transportkostnadsförändringen för Pakistan använts.

BRI bedöms ha störst effekt på exporten av varor inom varugrupperna Annan rå och obearbetad mineral, Pappersmassa, returpapp och pappersavfall samt Maskiner, apparater, samt delar därtill, se Tabell 17.

Tabell 16. Beräknad import av olika varor 2040, enligt Samgods, samt beräknat utfall med korrigering för BRI; ton.

Varugrupp TRV 2040 BRI Ökning (%) Ökning (absolut)

Råolja 30 919 083 32 046 176 3,6 1 127 093

Livsmedel och djurfoder 9 964 776 10 572 440 6,1 607 664

Maskiner, apparater, samt delar därtill 7 403 006 7 796 908 5,3 393 902 Cement, kalk och byggnadsmaterial 6 129 831 6 488 330 5,8 358 500 Andra kemikalier än kolbaserade och tjära 17 018 092 17 167 237 0,9 149 145 Annan rå och obearbetad mineral 7 579 132 7 715 847 1,8 136 715

Diverse andra färdiga varor 11 928 572 12 056 639 1,1 128 067

Obearbetat material eller halvfabrikat av järn eller metall 20 717 870 20 812 093 0,5 94 223

Mineraloljeprodukter 12 618 665 12 712 571 0,7 93 905

Oljefrön, oljehaltiga nötter mm 2 700 055 2 784 978 3,1 84 923

Arbeten av metall 4 272 619 4 355 004 1,9 82 385

Transportmedel och transportutrustning, samt delar därtill 3 745 887 3 791 585 1,2 45 699

Spannmål 1 081 103 1 120 285 3,6 39 182

Papper, papp och kartong, obearbetat 2 455 215 2 487 547 1,3 32 332

Flis, sågavfall 2 408 664 2 431 206 0,9 22 541

Potatis, andra färska eller frysta köksväxter, färsk frukt m.m. 3 109 060 3 128 548 0,6 19 488 Papper, papp och varor därav, bearbetat 1 329 651 1 346 891 1,3 17 240 Stenkol, brunkol och torv samt m.m. 2 792 175 2 808 749 0,6 16 574

Sågade och hyvlade trävaror 551 781 566 740 2,7 14 959

Glas, glasvaror och keramiska produkter 1 130 221 1 141 494 1,0 11 273 Pappersmassa, returpapp och pappersavfall 725 773 735 134 1,3 9 361 Gödselmedel, naturliga och tillverkade 634 397 640 638 1,0 6 241

Obearbetade material, textil m.m. 728 102 731 631 0,5 3 529

Trä till papper och pappersmassa 6 979 201 6 981 791 0,0 2 589

Icke järnhaltig malm och skrot 834 647 835 845 0,1 1 198

Kolbaserade kemikalier och tjära 31 726 32 337 1,9 610

Timmer till sågverk 23 287 23 339 0,2 53

Levande djur 189 190 0,2 0

Järnmalm, järn- och stålskrot samt masugnsdamm 191 191 0,0 0

Jord, sten, grus och sand 3 286 959 3 286 959 0,0 0

Tabell 17. Beräknad export av olika varor 2040, enligt Samgods, samt beräknat utfall med korrigering för BRI; ton.

Varugrupp TRV 2040 BRI Ökning (%) Ökning (absolut)

Annan rå och obearbetad mineral 15 207 660 15 619 562 2,7 411 902 Pappersmassa, returpapp och pappersavfall 4 230 320 4 335 456 2,5 105 136 Maskiner, apparater, samt delar därtill 6 682 657 6 774 536 1,4 91 879 Trä till papper och pappersmassa 4 857 662 4 914 564 1,2 56 902 Stenkol, brunkol och torv samt m.m. 1 713 726 1 770 613 3,3 56 887

Diverse andra färdiga varor 4 759 148 4 815 439 1,2 56 290

Andra kemikalier än kolbaserade och tjära 7 219 592 7 274 587 0,8 54 995 Järnmalm, järn- och stålskrot samt masugnsdamm 30 367 610 30 422 440 0,2 54 830 Papper, papp och varor därav, bearbetat 6 069 824 6 117 983 0,8 48 159

Livsmedel och djurfoder 7 016 001 7 060 898 0,6 44 897

Sågade och hyvlade trävaror 8 774 701 8 819 557 0,5 44 856

Mineraloljeprodukter 12 307 500 12 338 671 0,3 31 171

Papper, papp och kartong, obearbetat 6 944 748 6 969 345 0,4 24 597 Transportmedel och transportutrustning, samt delar därtill 2 417 499 2 438 725 0,9 21 226 Cement, kalk och byggnadsmaterial 5 393 332 5 410 211 0,3 16 880

Flis, sågavfall 278 354 295 127 6,0 16 773

Obearbetat material eller halvfabrikat av järn eller metall 7 315 901 7 326 258 0,1 10 357

Spannmål 2 919 873 2 928 371 0,3 8 498

Arbeten av metall 1 225 892 1 232 151 0,5 6 258

Oljefrön, oljehaltiga nötter mm 724 156 728 915 0,7 4 759

Glas, glasvaror och keramiska produkter 479 076 482 655 0,7 3 579

Icke järnhaltig malm och skrot 1 183 162 1 186 609 0,3 3 447

Gödselmedel, naturliga och tillverkade 1 148 377 1 150 788 0,2 2 411 Potatis, andra färska eller frysta köksväxter, färsk frukt m.m. 229 418 230 394 0,4 976

Timmer till sågverk 32 978 33 455 1,4 478

Obearbetade material, textil m.m. 42 949 43 182 0,5 233

Levande djur 2 881 2 924 1,5 43

Jord, sten, grus och sand 1 889 512 1 889 512 0,0 0

Källa: Samgods

I Tabell 18 redovisas hur BRI bedöms kunna påverka varuimporten från olika länder och grupperingar av länder då resultaten studeras via de reviderade efterfrågematriser som används till Trafikverkets godstransportprognos till 2040. Som förväntat ger beräkningarna störst utfall i absoluta tal för Kina, Ryssland och Turkiet. Procentuellt är det från Kina, Hong Kong, Sydkorea och Malaysia som

importen beräknas öka som mest. Även från Japan och Taiwan beräknas ökningar på över 10 procent. Att inte handeln med Indien beräknas öka mer än knappt fyra procent förklaras i huvudsak av att de Soyres et al (2018) i sina mer moderata beräkningar av kostnadsförändringar (vilka har använts i denna skattning) inte tillskriver Indien6 _{och Pakistan så stora kostnadsvinster i handeln med Europa. I}

alternativa beräkningar av de Soyres et al. (2018) antas större omflyttning mellan sjö och

6 _{de Soyres et al (2018) redovisar inget värde på kostnadsminskningar för transporter till/från Indien i mer} försiktiga beräkningarna. Eftersom Pakistan beräknas få handelskostnadsförbättringar har detta bedömts vara felaktigt. I beräkningen av BRI:s påverkan på svensk import och export har därför Indien tillskrivits samma kostnadsförbättring som Pakistan.

landtransporter. Då påverkas handelskostnaderna mer och därigenom den beräknade effekten på svensk handel med Indien.

Tabell 18. Beräknad varuimport från olika länder 2040, enligt Samgods, samt beräknat utfall med korrigering för BRI; ton.

Land TRV 2040 BRI Ökning (%) Ökning (absolut)

Kina 8 487 807 9 999 999 17,8 1 512 192 Ryssland 17 305 227 18 032 581 4,2 727 355 Övr Afrika 2 072 872 2 528 602 22,0 455 730 Turkiet 2 311 889 2 496 336 8,0 184 447 Övr Bortre Asien 1 480 473 1 609 794 8,7 129 320 Sydkorea 662 632 769 047 16,1 106 416 Japan 782 120 888 052 13,5 105 932 Hong Kong 515 025 601 576 16,8 86 550 Indien 1 577 914 1 637 370 3,8 59 456 Malaysia 266 134 306 558 15,2 40 424 Taiwan 372 673 412 569 10,7 39 896

Övr mellan- och Syd Amerika 4 243 453 4 277 368 0,8 33 915

USA 4 083 880 4 108 865 0,6 24 985 Övr Främre Asien 606 927 625 858 3,1 18 931 Thailand 267 436 283 583 6,0 16 147 Australien 1 257 936 1 271 917 1,1 13 981 Sydafrika 546 356 555 099 1,6 8 743 Pakistan 78 178 81 721 4,5 3 543 Brasilien 1 491 154 1 494 505 0,2 3 351 Grekland 279 824 281 157 0,5 1 333 Källa: Samgods

Utfallet för varuexporten redovisas i Tabell 19. Även i detta fall är det handeln med Kina som påverkas mest. Sett till procentuella ökningar står Kina i en särställning, främst förklarat av Kinas omfattande import av papper, pappersmassa, malm och trävaror.

Tabell 19. Beräknad varuexport till olika länder 2040, enligt Samgods, samt beräknat utfall med korrigering för BRI; ton.

Land TRV 2040 BRI Ökning (%) Ökning (absolut)

Kina 4 963 302 5 836 594 17,6 873 291 Turkiet 2 293 739 2 518 891 9,8 225 152 Japan 1 282 858 1 405 602 9,6 122 744 Övr Främre Asien 5 522 729 5 591 008 1,2 68 279 Sydkorea 441 280 481 974 9,2 40 693 Övr Afrika 1 508 411 1 536 296 1,8 27 885 Indien 1 481 856 1 506 783 1,7 24 927 Ryssland 2 707 872 2 723 270 0,6 15 397 Hong Kong 193 549 208 867 7,9 15 318 Malaysia 150 763 160 951 6,8 10 188 Övr Bortre Asien 196 049 204 887 4,5 8 838 Taiwan 153 625 162 285 5,6 8 660 USA 3 374 004 3 381 470 0,2 7 465 Sydafrika 691 866 698 878 1,0 7 012 Thailand 210 238 215 859 2,7 5 621 Pakistan 112 214 114 130 1,7 1 916

Övr mellan- och Syd Amerika 505 931 506 988 0,2 1 057

Australien 727 500 728 290 0,1 790

Grekland 234 266 234 969 0,3 703

Nya Zeeland 62 147 62 655 0,8 508

Källa: Samgods