BRI-projektens potentiella effekter på svenska import och export har estimerats via en gravitations- modell. De skattade effekterna på bilateral handel baseras till stor del på potentiella förändringar i transporttider och handelskostnader som har tagits fram av de Soyres et al. (2018). Givet dessa beräknade förändringar visar resultaten att BRI-projekten kan få en betydande påverkan på svensk handel. Räknat i nettovikt kan importen komma att öka med mellan 10 och 18 procent från länderna i bortre Asien. Importen från Indien och Pakistan påverkas mer om landtransporterna utvecklas så mycket att de kan konkurrera med sjötransporterna. I sådant fall kan importen från dessa länder öka med 7 respektive 14 procent. Om sjötransporter bibehåller en stor andel av transporterna beräknas importen öka med endast 1 till 4 procent. Sett till importvärde var Ryssland näst efter Kina det ”BRI- land” som Sverige importerade mest från under 2018, men i procentuella termer beräknas importen inte påverkas särskilt mycket av de beaktade BRI-projekten. Importen från Ryssland är dock speciell då nästan 75 procent (både i värde och vikt) utgörs av råolja. Effekten på transportvolymer blir därmed ganska stor, trots små procentuella förändringar. Importen från en av Sveriges större handelspartners inom ”BRI-området”, Turkiet, beräknas kunna öka med cirka 7 procent.
Sveriges export beräknas också öka, men inte lika mycket som importen, framförallt beroende på att svensk export i stor utsträckning är råvarubetonad med varor av lågt värde per viktenhet och varor av tydlig bulkkaraktär. Resultaten visar en ökning på mellan 8 och 16 procent till länderna i bortre Asien, medan exporten till Indien och Pakistan beräknas kunna öka med 6 respektive 11 procent under förutsättning att landtransporter ersätter sjötransporter. Exporten till Turkiet beräknas öka med cirka 7 procent, vilket är i linje med den beräknade importökningen. Effekterna på exporten till Ryssland beräknas hamna under en halv procent, men innebär stora förändringar i absoluta tal.
Handelsmodellen har även använts för att studera utfall uppdelat på de 31 varugrupper som används i Trafikverkets nationella godstransportmodell Samgods. På så sätt kan beräknade effekter på svensk handel kopplas till tänkbara utfall på transportvolymer och transportmönster. Det möjliggör även en jämförelse med den nu gällande godstransportprognosen för år 2040 som tagits fram av Trafikverket. I en prognos där efterfrågevolymerna justerats för effekterna av BRI är de procentuella förändringarna i importen från olika länder i nivå med tidigare prognosresultat. Ett undantag är handeln med Kina där Sveriges import och export bedöms hamna nästan 18 procent högre år 2040 jämfört med nu gällande prognos. I absoluta tal är även Ryssland ett undantag, varifrån Sveriges import beräknas öka med ca 700 000 ton. Att utfallen skiljer sig åt kan dels ha att göra med en ökad effekt via handelsmodellen då importen av råolja estimeras separat, dels att den prognos som gjorts av handeln med Ryssland till 2040 förändrat fördelningen mellan varugrupper på ett sådant sätt att de som påverkas mest av BRI har en större vikt 2040 jämfört med 2018.
De varor som i absoluta tal bedöms påverkas mest av BRI-projekten är import av råolja, livsmedel samt varor tillhörande varugrupperna Maskiner och apparater samt Cement, kalk och byggnads- material. För exporten är det varor inom varugrupperna Annan rå och obearbetad mineral,
Pappersmassa, returpapp och pappersavfall samt, även i detta fall, Maskiner, apparater, samt delar därtill. Procentuellt beräknas även relativt stora ökningar av importen av varor inom grupperna Oljefrön, oljehaltiga nötter m.m. samt Arbeten av metall. För exporten tillkommer varor inom grupperna Trä till papper och pappersmassa, Stenkol, brunkol och torv samt Diverse andra färdiga varor (varor till slutkonsumtion).
Att inkludera BRI-projekten i transportprognosen (allt annat lika) kan enligt Samgods i första hand leda till ökade flöden via västkusthamnarna och ökade flöden på europavägarna. I detta scenario beräknas volymerna genom Skagerak öka med cirka 3,5 miljoner ton i prognosåret. Vi får då ökningar
Sundsvall. Det blir också små effekter på transportlösningar med tåg till/från Ryssland och länderna i Asien. En anledning är att järnvägsnätet i Asien är mycket begränsat i Samgods och en transport- lösning via Nordostpassagen saknas. Med en fungerande Nordostpassage och en fullt utbyggd landinfrastruktur enligt BRI skulle en stor del av sjötransporterna kunna gå längsmed den norska kusten och möjligen skulle en del av transporterna gå ut via hamnarna i nordvästra Norge. Ett annat alternativ skulle vara att frakta via Kirkenes, särskilt då den orten har en planerad hamnutbyggnad enligt ett av projekten inom BRI. Viktiga punkter för att förbättra möjligheten att utnyttja järnvägs- transporter är omlastning i St. Petersburg, utökad färjetrafik för koppling via Baltstaterna eller Polen samt förbättrade möjligheter att frakta med järnväg via Finland.
En fullständig analys via Samgods skulle generellt kräva en revidering av tillåtna hastigheter på järnvägsspåren genom Asien samt en revidering av transporttiderna över sjö till/från Asien. Detta är något som Samgodsmodellen inte tillåter idag.
Referenser
CEPII, 2015. The CEPII Gravity dataset, information and codebook. Centre d’études prospectives et d’informations internationales.
Cragg, J., 1971. Some statistical models for limited dependent variables with application to the demand for durable goods. Econometrica 39, 829–844.
Heckman, J., 1979. Sample selection bias as a specification error. Econometrica 47, 153–161. Martin, W., Pham, C. S., 2015. Estimating the gravity model when zero trade flows are frequent and economically determined. Policy research working paper 7308, World Bank Group, June 2015. Mayer, T., Zignago, S., 2011. Notes on CEPII’s distances measures: The GeoDist database. Centre d’études prospectives et d’informations internationales. No 2011-25, December.
de Soyres, F., Mulabdic, A., Murray, S., Rocha, N., Ruta, M., 2018. How Much Will the Belt and Road Initiative Reduce Trade Costs?. Policy Research working paper; no. WPS 8614 Washington, D.C.: World Bank Group.
Reed, T., Trubetskoy, A., 2019. Assessing the value of market access from belt and road projects. Policy Research Working Paper; no. WPS 8815 Washington, D.C.: World Bank Group.
Silva Santos, J. M. C., Tenreyo, S., 2006. The log of gravity. The Review of Economics and Statistics, 88(4), 641-658.
StataCorp, 2011. Stata Statistical Software: Release 12. College Station, TX: StataCorp LP.
Tobin, J., 1958. Estimation of relationships for limited dependent variables. Econometrica 26, 24–36. Trafikanalys, 2011. Internationell ekonomi, handel och svenska godstransporter. Trafikanalys PM 2011:3, Stockholm.
Trafikanalys, 2016. Svenska godstransportflöden – modellberäkningar. Trafikanalys PM 2016:4, Stockholm.
Yotov, Y. V., Piermartini, R., Monteiro, J-A., Larch, M., 2016. An advanced guide to trade policy analysis: The structural gravity model. World Trade Organization and United Nations.