Irriterar andningsorganen

R 41 Risk för allvarliga ögonskador

R 43 Kan ge allergi vid hudkontakt

R 50 Mycket giftigt för vattenlevande organismer

Resultat/diskussion;

Halter av 3-Jod-2-proponylbutylkarbamat i miljön uppmätta i Naturvårdsverkets screeningprovtagningar

3-Jod-2-propynylbutylkarbamat (IPBC) kunde påvisas i 14 av 53 prover (26 %), i luft, sediment, slam och vatten (tabell 7:10 a).

Luft-prover innehöll IPBC i 3 av 7 prover (43 %) med IPBC-halt vid punktkällor

(2) (färgfabriker) samt från urban bakgrund (1) (köpcenter i Göteborg troligen kontaminerat p.g.a. byggverksamhet) i halter mellan 35-110 pg/m3_{. Ingen halt av}

ämnet sågs i luft från bakgrundsmiljö.

Mark provtogs i 2 prover från diffus urban bakgrund och i 2 punktkällor vid

massa/pappers-industrier varvid IPBC ej återfanns i något prov.

Sediment med 2 prov från bakgrundssjöar och 3 prov från urban bakgrundsmiljö i

Stockholm uppvisade heller ingen halt av IPBC.

I slam med ursprung i diffus spridning från 5 avloppsreningsverk samt i 3 prover med dagvattensslam från urban bakgrund i Göteborg sågs ingen närvaro av IPBC. I vatten som provtogs kvantifierades substansen i 11 av 29 prover (40 %). Precisering av vattenproverna

I ytvattenprover kunde ej IPBC påvisas, varken vid punktkälla (1) (massa-

/pappersindustri), i urban bakgrund (3) eller vid bakgrunssjöar (3). I både ingående

och utgående vatten till och från avloppsreningsverk sågs IPBC i 3 av 5 prover (60

%). Anmärkningsvärt sågs ingen minskning av IPBC-halten i utgående jämfört med ingående vatten i Käppalaverket (34 ng/l in, 35 ng/l ut) samt i Ryaverket (65 ng/l in, 120 ng/l ut). Däremot minskades halten IPBC kraftigt i Helsingborgs ARV (130 ng/l in, 14 ng/l ut). Industrivatten från färgfabriker visar mycket höga halter före rening (150 000 ng/l, Flügger/Bollebygd; 32 000 ng/l, Akzo Nobel/Malmö) men relativt låga värden efter rening (32 ng/l, Flügger/Bollebygd; 220 ng/l, Akzo Nobel/Malmö). Dagvattensprover från urban bakgrundsmiljö i Stockholm och

83

Göteborg (5) samt från punktkälla (1) (massa-/pappersindustri) uppvisar ingen halt av IPBC. I lakvatten från deponi sågs IPBC i 1 av 2 prover (50 %, 35 ng/l).

Tabell 7:10 a Detektion av 3-Jod-2-propynylbutylkarbamat (IPBC) i prover från Naturvårds- verkets screeningverksamhet av farliga ämnen år 2000-2013 (Utfall: 2008-2009)

Matris Antal prov Antal fynd Fynd-frekvens Halter Enhet

Alla 53 14 26 % Luft 7 3 43 % 35-110 pg/m3 Mark 4 0 0 % Sediment 5 0 0 % Slam 8 0 0 % Vatten (Industri) 29 11 40 % 14-130 (32-150 000) ng/l Ekotoxikologiska effektnivåer

Den akuta toxiciteten för 3-Jod-2-propynylbutylkarbamat (IPBC) på akvatiska organismer är måttlig för fisk, kräftdjur och alger med LC/EC50 mellan 22-160 µg/l (tabell 7:10 b).

Kroniska värden för ej observerad skadeeffekt, NOEC, varierar mellan 4,6-50 µg/l (tabell 7:10 b) observerade på tre trofinivåer; i alger, kräftdjur och fisk. Lägsta NOEC på 4,6 µg/l är observerad hos alger (Scenedesmus subspicatus). Med till- lämpning av en säkerhetsfaktor på 10 för sötvatten och 100 för marin miljö föreslås gränsvärden (GV) för PNECSÖTVATTEN på 0,5 µg/l och PNECMARINT_VATTEN på 0,05

µg/l.

Tabell 7:10 b Urval av ekotoxikologiska effektnivåer för 3-Jod-2-propynylbutylkarbamat (IPBC)

Ändpunkt Organism Latinskt namn Halt Enhet

Sötvatten akut

EC50-72h-tillväxt Mikroalg Scenedesmus subspicatus 22 µg/l

EC50-48h-immob Hinnkräfta Daphnia magna 160 µg/l

LC50-96h-mortalitet Fisk Oncorhynchus mykiss 67 µg/l

Sötvatten kroniskt

NOEC-72h-tillväxt Mikroalg Scenedesmus subspicatus 4,6 µg/l

NOEC-21d-reprod Hinnkräfta Daphnia magna 50 µg/l

NOEC-35d-larvtillväxt Fisk Pimephales promelas 8,4 µg/l Gränsvärden

PNECSÖTVATTEN 0,5 µg/l

PNECMARINT_VATTEN 0,05 µg/l

Data från: EC AR IPBC, 2008.

Hälsorisker

84

giftighet vid oralt intag och låg toxicitet vid exponering av hud men hög akut toxi- citet vid inandning. IPBC är potentiellt allvarligt irriterande för ögon. Studier på marsvin har indikerat att IPBC har hud-sensitiserande potential med risk för aller- giuppkomst.

Ackumulerbarhet och nedbrytning - p b T -

Vid eventuell direkt spridning till luft förväntas 3-Jod-2-propynylbutylkarbamat (IPBC) existera i både gasfas och partikulär fas i atmosfären. I gasfas degraderas IPBC av fotokemiskt producerade hydroxylradikaler med en halveringstid på ca 1,5 h. Partikulärt bunden IPBC i luft kan utfalla som deposition (HSDB-3-Iodo-2- propynyl butylcarbamate, 2005). Volatilisering av IPBC från jord och vatten för- väntas försumbar med beaktande av ämnets låga ångtryck och Henrys lags konstant (HSDB-3-Iodo-2-propynyl butylcarbamate, 2005).

IPBC har ett lågt KOC på 126 ml/g och förväntas ha en måttlig till hög rörlighet

i jord. IPBC biodegraderas snabbt i jord med en halveringstid på ca 2 h.

I vatten/sediment-system förväntas ämnet inte adsorbera till partiklar och se- diment baserat på ämnets låga KOC. IPBC biodegraderas snabbt i vatten med en

halveringstid på ca 1,5 h. Hydrolys av ämnet är omfattande under basiska förhål- landen i mark och vatten med en halveringstid på ca 1 dag vid pH 9(HSDB-3- Iodo-2-propynyl butylcarbamate, 2005).

IPBC är inte att betrakta som persistent (kriterium P: t1/2 >120 dagar i jord, t1/2

>120 dagar i sediment eller t1/2 > 40 dagar i sötvatten; ECHA-REACH, 2012).

BCF för IPBC har beräknats till 36 l/kg (HSDB-3-Iodo-2-propynyl butylcar- bamate, 2005) varför substansen inte kan betraktas som bioackumulerande (krite- rium B: BCF >2 000; ECHA-REACH, 2012).

IPBC är att betrakta som toxiskt: De kroniska NOEC-värdena (för ingen påvi- sad kronisk effekt) för ämnets påverkan av akvatiska organismer är låga, med det lägsta värdet uppmätt för alger (Scenedesmus subspicatus) på 4,6 µg/l vilket är under tröskelvärdet för toxicitet (kriterium T: <0,01 mg/l; ECHA/REACH, 2012).

Baserat på hög akut toxicitet, med lägst uppmätta LC50-värdet för fisk (On-

corhynchus mykiss) på 22 µg/l (LC/EC50 ≤1 mg/l; EC-SANCO, 2002) riskklassas

IPBC som R50; mycket giftigt för vattenlevande organismer

Utsläpp till miljön/spridningsvägar

3-Jod-2-propynylbutylkarbamat (IPBC) släpps ut i miljön från dess bruk som fungicid och konserveringsmedel vid punktkällor som färgindustri och massa- /pappersindustri samt diffust spridd från burkförpackade produkter och från kosmetikprodukter. Ämnet sprids inte nämvärt i luft men har en relativt hög rörlighet i mark. Då ämnet bryts ned snabbt blir spridningen i miljön ändå låg.

Sammanfattning

3-Jod-2-propynylbutylkarbamat (IPBC) används i relativt stor volym inom industri och konservering samt trävaruskydd. Dock är spridningen i miljön låg.

I luft påträffades IPBC vid färgindustrier. I avloppsreningsverk påvisades IPBC i

85

anmärkningsvärt hade lika hög halt (Käppalaverket) eller högre halt (Ryaverket) i utgående än i ingående vatten. Ingående vatten till Helsingborgs ARV visar på relativt hög halt (130 ng/l) samt utgående vatten från Ryaverket (120 ng/l) med en riskfaktor (PNEC/PEC) på ca 0,2. Mycket höga halter av IPBC uppmättes i utgående vatten från färgindustrier, 32 000-150 000 ng/l med mycket hög riskfaktor för miljön. Reningsgraden från färgindustrierna var hög men utgående vatten från fr.a. Akzo Nobel i Malmö visade ändå på halt nära halva beräknade gränsvärdet och bör uppmärksammas vidare. Lakvatten från deponier innehöll IPBC i 50 % av proverna men i ej oroande halt.

I mark, sediment och avlopps- och dagvattensslam sågs inga halter av ämnet,

ej heller i ytvatten och dagvatten. Ämnet biodegraderas och hydrolyseras snabbt i miljön vilket kan förklara den låga detektionsfrekvensen.

Slutsatser

 3-Jod-2-propynylbutylkarbamat (IPBC) återfinns i omkring 25 % av tagna pro- ver i miljön.

 Inga halter av IPBC sågs i mark, sediment, avloppsslam, ytvatten och dagvatten.  I ingående och i utgående avloppsvatten från reningsverk påvisades IPBC i 60

% av proverna visande på ämnets diffusa spridning.

 I både ingående och utgående avloppsverksvatten visade enstaka prov halter närmande sig effektvärden för akvatiska organismer vilket bör ge anledning till uppmärksamhet.

 IPBC Uppmättes i mycket höga halter i utgående vatten från färgfabriker vi- sande på ämnets spridning via punktkällor. Efter rening visade en av färgfabri- kerna trots relativt sett hög reningsgrad halt nära effektvärden för akvatiska org- anismer vilket bör följas upp fortsatt.

 IPBC rekommenderas regelbunden övervalkning vid utgående och ingående vatten vid avloppsreningsverk samt vid punktkällor.

Referenser

EC AR IPBC, 2008. Directive 98/8/EC concerning the placing of biocidal products on the market. Inclusion of active substances in Annex I or IA to Directive 98/8/EC. Assess- ment Report IPBC, Product-type 8 (Wood Preservatives), 22 February 2008, Annex I - DK. URL: (sidan besökt 2014-08-07)

http://esis.jrc.ec.europa.eu/doc/biocides/annex_I/assessment_reports/AnnexI_AR_5540 6-53-6_PT08_en.pdf

EC 1223, 2009. Regulation (EC) no 1223/2009 of the European Parliament and of the Council of 30 November 2009 on cosmetic products. URL: (sidan besökt 2014-01-21) http://eur- lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:342:0059:0209:en:PDF

86

7.11 Karbendazim

Fysikaliska egenskaper

C

9

H

9

N

3

O

2 CAS#: 10605-21-7 MW: 191,2 Synonym: Methyl-1H-benzimidazol-2-ylcarbamate, MBC Eng: Carbendazim

IUPAC: Methyl benzimidazol-2-ylcarbamate

Smältpunkt: Sönderfaller vid 305°C

Vattenlöslighet: 8 mg/l (20°C)

Ångtryck: 9 x 10-5 _{Pa (25°C)}

Log KOW: 1,48 (20°C)

KOC: 200 – 246 ml/g

Henrys lags KH: 3,5 x 10-6 Pa m3 mol-1 (20°C)

pKa: 4,2 (25°C)

Data från: IUPAC fp; KemI; EU ar; RIVM Lett Rep; US EPA 2005 Ämnesbeskrivning

Färglöst kristallint pulver Fungicid

Bakgrund/användning

Verkningssätt: Karbendazim är en fungicid som tillhör gruppen bensimidazoler och verkar systemiskt genom att störa celldelning vid bindning till kärnspolen vilket ger en tillväxthämning av svampen. Ämnet metaboliseras från de båda fungicider- na tiofanatmetyl (dimetyl [1,2-fenylen-bis(iminokarbonothioyl)]bis[karbamat]) och benomyl (metyl 1-(butylkarbamoyl)bensimidazol-2-ylkarbamat. Benomyl har fasats ut år 2001 beroende på påvisade allvarliga hälsorisker som fosterskador och cancerrisk och även p.g.a. uppkommen utbredd resistens mot ämnet hos parasit- svampar. Preparat med karbendazim har använts som växtskyddsmedel mot svam- pangrepp i fr.a. odlingar av höstsäd men också som fungicid i färg, papper och trä. Ämnet finns inte i bekämpningsmedel i Sverige, framställs inte som råvara och importeras/exporteras inte. Dock importeras substansen i produkter som fogmassa, färg, lim, spackel och tätningsmedel och registrerades i Kemikalieinspektionens produktregister år 2011 till ca 2 ton med dominans inom fogmassor och färg. Produkten kan också finnas i frukt och livsmedel som importeras från länder där substansen är tillåten.

Regler/förbud

Mögelgiftet karbendazim är förbjudet som växtskyddsmedel i Sverige sedan 1998 (Kemikalieinspektionen, 2008a). Ämnet godkändes efter lång utredning som växt- skyddsmedel i övriga EU år 2006 (2006/135/EG) Ämnet infördes under begränsad tid som sedan förlängts till 2014-11-30 och med vissa restriktioner i användandet (542/2011/EU).

87

EU:s biocidförordning PT = Produkttyp definierad i förordningen

Förbud PT

år 2009 6 Konserveringsmedel för burkförpackade produkter

13 Skyddsmedel för vätskor som används vid metallbearbetning år 2011 11 Slembekämpningsmedel

12 Skyddsmedel för kylvattens- och processystem

Review 7 Konserveringsmedel för ytbeläggningar

pågår 9 Konserveringsmedel för byggnadssten

(jan 2013) 10 Konserveringsmedel för fibrer, läder, gummi och polymeriserade material

Karbendazim klassificeras i EU med riskfraserna:

In document Biociders spridning i miljön och deras hälso- och miljörisker Screening år 2000-2013 (Page 84-89)