IT-branschen

Bild 4.2.8 Organisationens konst

Receptionen man möttes av när man kom in det stora komplex som organisationen låg i gav ett opersonligt intryck och det var svårt att koppla miljön till organisationen, det kändes snarare som att man befann sig i en stor sim- eller idrottshall, se bilder nedan. Det var också väldigt otydligt att organisationen befann sig i huset eftersom att man utifrån knappt ens kunde se en skylt med deras namn på. En av observatörerna såg den inte utanför entrén till byggnaden trots vetskapen om att det antagligen skulle finnas en skylt där, vilket visar hur svårt det är att se att organisationen ligger i komplexet.

Bild 4.2.9 Reception i komplexet

Organisationen hade endast sin logotyp synlig på entrédörren, annars fick observatörerna uppfattningen om att de kunde befinna sig inom vilken organisation som helst då man aldrig blev påmind om vilka organisationen var genom symboler inne i lokalen. Att en organisation hela tiden påminner sig själva och sina besökare om vilka de är kan vara väldigt viktigt för att visa att de står för vilka de är och är stolta över det, besökare lägger ofta logotyper och andra symboler på minnet utan att de tänker på det.

4.3 IT-branschen

4.3.1 Förberedande intervju och första intryck

39 Den förberedande intervjun ägde rum hos en organisation inom IT-branschen med cirka 100 stycken anställda som arbetade i lokalen. Organisationen hade konsulter både i lokalerna och ute hos kunder, därför befann sig inte alla alltid på plats i lokalen, alla förutom tre till fyra stycken hade en egen plats. Observatörerna fick en bas där de kunde ha sina saker och sitta ostört om så behövdes. De fick även fotografera och röra sig fritt i lokalen. De fick broschyrer och varsin bok om organisationen som gåva. Samtalspersonen skulle fungera som

kontaktperson genom hela studien och observatörerna fick en planritning över hela lokalen för att underlätta studien. Tid och datum för observation hade bestämts innan och var den 28/4 kl. 10.00 och framåt.

Organisationen låg lite undangömd, i ett bostads- och företagsområde, med gångavstånd till tunnelbana och buss. På kartan verkade det vara svårt att hitta men i verkligheten var det lättare. Det fanns en skylt med organisationens namn utanför ingången men den var inte speciellt iögonfallande så det var svårt att se att organisationen befann sig i byggnaden. Omgivningen gav ett trevligt intryck med ett litet torg där det fanns lunchrestauranger och liknande. Det kändes tomt när man kom in i organisationens lokal, då receptionen var obemannad eftersom receptionisten för tillfället var sjukskriven, och man fick själv skriva in sig på en dator och en besöksbricka skrevs då ut. Det kändes inte riktigt som en reception utan mer som en disk med en dator. Många av organisationsmedlemmarna hälsade genom att säga ”hej” eller nicka och de som observatörerna blev presenterade för tittade upp, hälsade glatt, och visade intresse. Många anställda pratade med varandra men det var ändå lågmäld

ljudnivå. Lokalen gav ett nyinrett intryck och var enhetlig i logotypens färger, svart, rött och vitt, se bilder nedan.

Bild 4.3.1 Kaffemaskin och fåtöljer innanför entrén

En del möbler var i ljust trä, observatörerna fick höra att de hade nya möbler som var vita och att de gamla var i ljust trä. Det såg iordninggjort ut på vissa ställen och mindre iordninggjort

40 ut på andra, men det såg genomtänkt ut och det verkade som att kontaktpersonen verkligen var engagerad i hur lokalen såg ut. Lokalen var en kringelkrokig våning och svår att få grepp om, se bilaga 3, det fanns både enskilda kontor och kontorslandskap och organisationen hade många gröna växter som gjorde korridorerna trevligare. En del anställda hade enkel klädsel som jeans och tröja medan andra bar kostym. Organisationsmedlemmarna var väldigt trevliga och positiva och verkade tycka att det var kul att observatörerna var där.

4.3.2 Gemenskap och engagemang

Man kunde tydligt se att organisationen var engagerad i lokalens utformning och inredning, de hade skapat ett flertal platser där man kunde sitta ned och umgås. Att de är engagerade syntes genom att de hade enhetliga färger och former genom hela lokalen, alla krukor och växer passade ihop och det syntes att de har haft en tanke med de val de har gjort. Även fast inte all konst i lokalen var enhetlig eller kopplad till IT-branschen så passade de tavlor som hängde gemensamt ihop, antingen sett till motiv eller färger. Det här visas tydligt på bilderna nedan.

Bild 4.3.2 Organisationens konst

Ett av de tydligaste exemplen på engagemanget i lokalen är lunch-/fikarummet som såg nyinrett ut i logotypens färger, rött, svart och vitt, se bildernedan. Ena delen av rummet var inrett med en stor mörkgrå tygsoffa, små mörkgrå sittpuffar, två ellipsformade vita bord och en röd ruggmatta. Det syntes att denna del var tänkt för umgänge och att många skulle kunna umgås där samtidigt. Den andra delen, köksdelen, var inredd med två vita långbord och röda stolar med raka former, det fanns även en bardisk med barstolar där man kunde sitta. Vid soffdelen fanns både tak- och golvlampor i tyg som var cylinderformade och röda och över köksdelen fanns det röda plastlampor som var formade som kupor.

41

Bild 4.3.3 Lunch-/fikarum och umgängesdel

Att allt går i samma färger gör att man fick ett enhetligt intryck av lunch-/fikarummet även fast exempelvis lamporna var i olika form och material. Köket var välutrustat med både porslin och engångsartiklar som muggar, mjölk i tetrapack, samt kaffemaskin, diskmaskin, kyl, frys, mikrovågsugnar och diskho. Anledningen till att de hade engångsartiklar kan vara att de ofta har kunder på besök och att man då kan ta med sig sin kaffekopp och röra sig fritt i lokalen utan att behöva ställa tillbaka koppen på sin plats. Även fast rummet var rymligt och uppdelat i en umgängesdel och en köksdel så är det lätt att umgås med alla som befinner sig i rummet då det var möblerat på ett genomtänkt sätt. Det enda som stack ut i lunch-/fikarummet var delen med köksskåp och diskbänk som inte såg ut att vara iordninggjort samtidigt som resten av rummet då de var i ljust trä och därför inte smälte in, detta syns tydligt på bilderna nedan.

Bild 4.3.4 Köksdel med skåp

Lokalens utformning visade inte någon tydlig hierarki eftersom att en del anställda hade sina arbetsplatser i kontorslandskap och andra i stängbara kontor. Även fast alla chefer och VD: n hade ett eget kontor så visar inte detta att det är själva positionen som är det viktiga för att få ha en viss arbetsplats utan mer vad man har för arbetsuppgift. De som behövde samarbeta mycket med varandra var säkerligen de som delade utrymme i kontorslandskapen. Att de inte tydligt ville visa någon hierarki inom organisationen syntes också genom att VD: ns rum inte skilde sig speciellt mycket från de andra enskilda kontoren, se bilder nedan.

42

Bild 4.3.5 En av korridorerna och kontor

Vid kl.11.00, när personalen började sin lunch, var det från början väldigt tyst och

observatörerna fick uppfattningen om att det inte var någon vidare stark gemenskap mellan de anställda. Men ju fler personer som kom och satte sig bredvid varandra vid matborden desto mer diskussion blev det kringbåde arbete och privatliv och gemenskapen uppfattades då som starkare. Något som visar att organisationen anser att det är viktigt med gemenskap är att de, enligt kontaktpersonen, har eftermiddagsfika kl. 14.30 för alla anställda. Detta ger de

anställda en möjlighet att samlas, umgås och prata om något annat än arbetet en stund.

4.3.3 Samarbete och kommunikation

Organisationen tycks anse att det är viktigt med samarbete och kommunikation då de kan antas ha utformat arbetsplatserna på ett visst sätt för att personalen ska kunna kommunicera med varandra på ett effektivt sätt. Kontorslandskapen i lokalen var utformade på olika sätt och med olika antal platser. Ett av dem var delat med hyllor mellan grupperna som gick att

diskutera över om det behövdes. Ett annat hade mindre skärmar mellan borden, dessa kunde även användas som anslagstavla, och ett tredje hade ingen avskärmning alls mellan

arbetsplatserna, se bilder på kontorslandskapen nedan. Kontorslandskapen gör det möjligt att snabbt och enkelt hålla möten om det behövs. Under observationen hölls ett möte i ett av de större kontorslandskapen, det med mindre skärmar mellan arbetsplatserna, den som verkade vara ansvarig stod då upp och pratade till de andra som satt kvar på sina arbetsplatser.

43

Bild 4.3.6 Exempel på de olika kontorslandskapen

De anställda verkade ha en avslappnad och öppen inställning till dem som vistas inom organisationens lokaler, oavsett om man är anställd eller där som besökare. Många i personalen hälsade på varandra och även på observatörerna vid möten i korridorer och i lunch-/fikarummet.

Trots att det var mycket rörelse och lågmält prati lokalen så gavs känslan att det var arbetet som var i fokus och att de anställda pratade om arbetet när det var nödvändigt och inte så mycket om privata ämnen. Det var i allmänhet inte så mycket prat i korridorerna utan mer på kontoren och i landskapen, vilket tyder på att det var arbetsrelaterade frågor som diskuterades.

4.3.4 Integritet och trivsel

Det var tydligt att organisationen ansåg att integritet är viktigt då observatörerna fick veta att en del av organisationen låg bakom en stängd dörr och att en av kunderna hade begärt att dörren till kontoret där man arbetade med deras material skulle vara låst. Dessa krav verkade inte vara något problem för organisationen utan det verkade vara en självklarhet att

tillmötesgå kundens önskemål.

Utanför alla kontor satt det namnskyltar eller visitkort som visade vems kontor det var och på vissa kort stod även personens befattning med. De anställda verkade få ha viss personlig inredning vid sina arbetsplatser men de flesta hade inte så mycket saker. Det man kunde se var att ett par stycken hade fotografier, stereo och mindre föremål.

44 Förutom att de respekterar integriteten så verkar organisationen verkligen måna om sina anställda och verkar tycka att det är viktigt att de trivs på sitt arbete. Något som ökar trivseln på arbetet är att de hade hushållspapper och kryddor på matborden. De hade även placerat bekväma fåtöljer på olika platser i lokalen och en stor soffa i lunch-/fikarummet där man kunde slå sig ner och koppla av. Hela miljön kring dessa oaser gav en trivsam känsla eftersom det var enhetliga färger, fanns mattor och växter och var designat för just avkoppling, se bilder nedan.

Bild 4.3.7 Umgängesdel i lunch-/fikarum, växter och liten umgängesdel i korridor

För att måna om de anställda hade organisationen även sett till att alla hade ordentliga kontorsstolar och att skrivborden var höj- och sänkbara så att de anställda ska kunna anpassa skrivborden till sin egen kropp och arbetsställning. Många av kontoren hade även en extra stol som kan användas som besöksstol.

Något som kan anses minska trivseln inom organisationen är att toaletterna till exempel såg ut som offentliga toaletter, som på en sjukhusavdelning med tvål och antibakteriellt medel vilket visas nedan. Detta uppfattades som en liten krock med de övriga delarna i lokalen som var mycket väl genomtänkta och iordninggjorda. Det positiva med toaletterna var ändå att de var väldigt fräscha och att det fanns en dusch som de anställda kunde använda, se bilden till höger nedan.

45

Bild 4.3.8 Handfat med antibakteriellt medel och duschrum med toalett

Kontoren som fanns hade, som nämndes tidigare, glasfönster ut mot korridorerna vilket gjorde att det var lätt att se in på kontoren. Denna glasruta var inte bara som ett fönster utan fortsatte från sida till sida och hela vägen från golvet upp till taket, vilket gjorde att det var full insyn. Detta skulle kunna ses som att den personliga integriteten kränks till viss del men å andra sidan är ju de anställda där för att arbeta så egentligen borde det inte göra något att man kan se att de är på sina kontor. Dessutom fanns ju möjligheten att stänga till kontoren om man känner att man behöver få vara lite mer ifred. De flesta valde dock att ha dörrarna öppna, även fast de satt och pratade i telefonen, och det var endast vid ett observerat tillfälle som en av de anställda stängde dörren till ett kontor när han gick in där för att prata. Se bilder på kontorens glasfönster nedan.

Bild 4.3.9 Glasfönster

Under observationstillfället kunde ingen speciell klädkod uppfattas hos organisationen utan de anställda verkade få ha på sig vad de ville. De bar allt från kostymer i både ljusa och mörka färger, jeans och skjorta eller t-shirt, eller jeans och kavaj. Däremot kunde man ana att de med

46 högre position och de som arbetade som säljare var de som bar kostym och även VD: n bar mörk kostym. Att det var blandad klädsel kan också ha att göra med att det var väldigt blandad ålder, kön och ursprung på organisationsmedlemmarna.

4.3.5 Professionellt och funktionellt

Receptionen som observatörerna möttes av var tom och hade endast möbler i ljust trä som till exempel en disk med en dator där man skrev in sig och därefter skrevs en besöksbricka ut. Observatörerna blev glatt mottagna av kontaktpersonen som var väldigt nyfiken och engagerad i observationen, i och med detta så kändes inte receptionen lika tom som den egentligen var. Organisationen har förmodligen normer om att de alla ska hälsa på besökare och uppträda på ett artigt sätt eftersom att alla gjorde detta och det verkade så naturligt för dem. Detta gjorde att man som besökare kände sig välkommen och accepterad.

Innanför entrén hade de placerat två grå fåtöljer och en röd matta, samt en kaffemaskin med tillbehör, där man direkt kunde slå sig ned och vänta om så behövdes, se bilder nedan.Att det fanns en kaffemaskin direkt vid entrén gör både att besökare känner sig välkomna, eftersom att man direkt blir erbjuden en kaffe, och att det inte blir lika mycket spring i korridorerna eftersom att man inte behöver gå till lunch-/fikarummet för att hämta en kopp kaffe.

Bild 4.3.10 Fåtöljer och kaffemaskin innanför entré

Organisationen tycktes ha en hög arbetsmoral då man bland annat kunde se att de anställda gick en och en och hämtade kaffe, antingen i lunch-/fikarummet eller vid entrén, och sedan gick tillbaka till sina arbetsplatser, utan att stanna och prata med andra på vägen. Det var i allmänhet inte så mycket prat i korridorerna och de diskussioner som kunde höras, förutom vid lunchtid, var arbetsrelaterade frågor.

47 Under lunchtid kunde man även se att medan personalen värmde sin mat så gick de iväg från lunch-/fikarummet, förmodligen till sina arbetsplatser. Antingen visar detta, som mycket annat, på en hög arbetsmoral för att de försöker ta tillvara på tiden och passa på att arbeta medan maten värms, eller tvärtom, att de passar på att värma maten under arbetstid för att få en längre lunch. Det beror alltså på hur man ser på det, hur som helst så visar det på

effektivitet bland de anställda vilket är viktigt att ha på en arbetsplats.

Själva lokalen som organisationen befann sig i kan inte påstås vara speciellt funktionell eftersom korridorerna var ”krokigt” formade och svårmöblerade. Med anledning av detta blev det mycket tomma utrymmen på vissa kontor som de hade kunnat utnyttja på ett bättre sätt, antingen genom andra kontorsmöbler eller genom annan inredning.

Organisationen verkade ha tänkt mycket på att placera de anställda på ett funktionellt sätt då de, som tidigare nämnts under rubriken samarbete och kommunikation, hade kontorslandskap i vissa delar av lokalen och stängbara kontor i andra delar. De som har gemensamma

uppgifter kan antas vara de som satt tillsammans i ett kontorslandskap, medan de som har enskilda uppgifter hade en mer avskärmad arbetsplats eftersom att de behöver mer egen tid. Dessutom nämnde kontaktpersonen att säljarna var de som satt i kontorslandskapet närmast entrén, vilket kan antas vara för att underlätta vid kundbesök.

Observatörerna kunde inte se något rum som användes endast som förråd utan förvaring verkade organisationen ha i form av skåp i korridorerna. Däremot hade de ett litet kopieringsrum med ljusa trämöbler, behövlig utrustning som

häftapparat och liknande. Kopieringsrummet var funktionellt sett till utrustningen då allt som behövdes fanns tillgängligt, men inte om man ser till den arbetsyta som kan behövas eftersom att det var väldigt litet. De hade även

kopieringsapparater och skrivare placerade i korridorerna, förmodligen för att det ska gå smidigt vid utskrift och bli så lite spring som möjligt i korridorerna eftersom att lokalen är ganska stor och öppen vid vissa utrymmen. Se bild på kopieringsrum till höger.

48 Organisationen tänkte inte bara på att lokalerna skulle vara snyggt utformade utan även på att utnyttja vissa objekt funktionellt. Kontorsväggarna i glas mot korridorerna utnyttjades och användes som anslagstavlor eller whiteboardtavlor, kontaktpersonen skrev exempelvis att observatörernas rum var upptaget på glasrutan. Mellan lunch-/fikarummet och ett av de stora kontorslandskapen var det stora glasväggar som var skjutbara, dessa kunde öppnas om de skulle umgås i stora grupper eller ha ett större möte.

4.3.6 Marknadsföring

Det syntes tydligt att organisationen genom hela lokalen ville uttrycka vilka de var. Deras logotyp fanns på allt från entrédörr till koppar och glas i lunch-/fikarummet. Logotypen var skriven i enkelt typsnitt med färgerna svart och rött på vit grund. Dessa färger kunde man också skildra genom hela lokalen som exempelvis på inredningen i form av lampor, fåtöljer och mattor. Det är svårt att tro att färgerna i inredningen endast var en tillfällighet, man fick snarare uppfattningen att organisationen medvetet hade valt dessa färger för att de ville ge ett enhetligt intryck av lokalen och att allt ska gå i loggans färger och former. Organisationens färger fanns inte bara representerade i den fria inredningen utan även i golvet. När man kom in hos organisationen var det som en bred röd rand i golvet som kan uppfattas lite som ”röda mattan”. Det fanns även linjer på andra ställen i golvet som gick i rött och mörkgrått vilket passade väldigt bra till resten av inredningen. Eftersom studien endast utförts genom observation går det inte att säga säkert, men man kan anta att det är en lyckoträff att golvet matchar organisationens färger så bra och att färgerna på möbler, tavlor och annan inredning är ett medvetet val från organisationens sida. Se bilder nedan.

49

Bild 4.3.13 Lampa och tavla

Organisationen anstränger sig för att visa vilka de är bland annat genom färgerna och att de på alla koppar och glas hade sin logotyp, den kunde man även se på återkommande ställen genom hela lokalen och på fasaden som vette mot en större trafikled.

Förutom att färgerna i lokalen var enhetliga och att själva logotypen exponerades på många ställen så var även formspråket på tavlor, möbler och inredning enhetligt. Organisationen hade mycket raka och kantiga former på möblerna, den inredning som inte var fullt så kantig hade fortfarande ett enkelt formspråk i logotypens färger vilket gjorde att de passade bra in bland allt annat. Nedan visas ett par exempel på hur organisationen fångat upp logotypens färger i inredningen och det ovan beskrivna formspråket.

Bild 4.3.14 Lunch-/fikarum, tavla och umgängesdel med matchande färger