Ritualer, ceremonier och kommunikationsmönster

Förutom fysiska artefakter så kan man också påverkas av de beteendemässiga artefakter som kan iakttas inom en organisation. De beteendemässiga artefakter som utmärkte sig mest i den

52 här studien var ritualer, ceremonier och kommunikationsmönster. Inom alla tre

organisationerna fikade de anställda tillsammans, antingen på förmiddagen eller på

eftermiddagen, och då erbjöds kaffe och någon typ av tilltugg. Under både fikat, lunchen och arbetets gång kunde man se att de anställda i organisationerna hade olika sorters relationer till varandra. De som verkade ha starkast personliga relationer var de inom byggbranschen då de, som tidigare nämnts, visade på en stark gemenskap när alla samlades vid samma bord vid både fikat och lunchen. Anställda hos de andra organisationerna var mer grupperade både under lunch- och arbetstid då till exempel de inom finansbranschen gick iväg två och två för att inhandla lunch och även satte sig vid skilda bord. Däremot så diskuterades både arbete och privata ämnen hos alla organisationer, men olika mycket.

En likhet mellan organisationerna var att alla verkade ha lätt för att samarbeta. Även fast de inom byggbranschen hade enskilda kontor så märktes det att de inte hade något problem med att ta hjälp av varandra när det behövdes vilket även uppfattades hos organisationen i IT-branschen. Både de som satt i kontorslandskap och de som hade enskilda kontor verkade samarbeta och diskutera med varandra. Tydligast märktes samarbetet inom organisationen i finansbranschen. Den största anledningen till detta var att de var placerade i kontorslandskap och ofta satt tillsammans vid ett skrivbord och diskuterade under arbetets gång.

53

5 Slutsatser

Syftet med den här studien var att utifrån intressenters perspektiv undersöka hur tre organisationer i skilda branscher kommunicerar sin identitet genom artefakter. Efter att ha genomförts studien har observatörerna kunnat dra ett antal slutsatsen om de olika

organisationernas identiteter och hur de kommunicerar dessa. Detta presenteras i kapitlet nedan.

Den identitet som kunde uppfattas hos organisationen i byggbranschen var att de var

professionella, hade hög arbetsmoral, är mycket medvetna om sig själva som organisation och den bransch de arbetar i och är tydliga med att marknadsföra sig. Utöver detta värderar de även de enskilda individerna högt och tycker att det är viktigt att man har en stark gemenskap inom organisationen. De artefakter som de tydligast uttryckte sin identitet med var konst, logotyp och symboler.

Organisationsidentiteten i finansbranschen uppfattades vara neutral och de värderar

arbetsuppgifter och funktionalitet högt. Dessutom är samarbete och kommunikation viktigt inom organisationen. De element som organisationen tydligast uttryckte sin identitet genom var den fysiska utformningen och kommunikationsmönster.

Identiteten som uppfattades hos organisationen inom IT-branschen var att de är väldigt medvetna om vad de visar upp och måna om att marknadsföra sig, de är moderna och följer med i samhällets utveckling. Detta förmedlade de tydligast genom sin inredning, logotyp och symboler.

I och med de skilda uppfattningarna om de olika branscherna så kan man i detta fall se att branscherna uttrycker sig på olika sätt och med olika hjälpmedel.

54

6 Avslutande diskussion

Här följer en avslutande diskussion som bygger på det undersökningsproblem som presenterade i inledningskapitlet och även på de frågeställningar som uppkommit under studiens gång.

Under studien har observatörerna kommit till insikt med hur de olika artefakterna, exempelvis den fysiska utformningen och inredningen hos en organisation, kan påverka uppfattningen en besökare får av organisationen. Allt från en logotyp på entrédörren till en liten namnskylt vid handduken på toaletten uttrycker något och ger besökaren ett intryck av organisationen.

Studien visar också att byggnaden som organisationen befinner sig i inte påverkar intrycket av själva organisationen då en byggnad oftast delas av ett flertal organisationer och därför inte är speciellt personlig. Däremot är det viktigt att på något sätt påvisa att man befinner sig i den för att underlätta för besökare att hitta. Lokalens utformning verkar mest bero på hur huset är uppbyggt och de anställda placeras förmodligen utifrån vilka arbetsuppgifter de har, om de behöver samarbete mycket eller mestadels har enskilda uppgifter. Utformningen verkar dock inte ha någon större betydelse för samarbetet eftersom studien visar att de anställda inom de tre organisationerna samarbetade oavsett hur den fysiska utformningen såg ut.

Under studien har observatörerna märkt att marknadsföra sig inom sin egen lokal är en viktig aspekt och att visa engagemang kan påverka väldigt mycket. Vill organisationen förmedla ett visst budskap bör de vara tydliga i allt de gör och tänka på alla aspekter. Första intrycket man får av en organisation är väldigt viktigt men det är inte alltid som det är rättvisande. Är det första intrycket missvisande så måste det på något sätt motbevisas av organisationen och detta är svårare än att ge det rätta intrycket från början. Detta har visats sig under studien då det första intrycket av organisationerna, bland annat deras tomma receptioner, inte alls var samma uppfattning som observatörerna hade efter att de fått möta organisationerna en längre stund.

Beroende på vem som betraktar organisationskulturen så kan den uppfattas på olika sätt eftersom att alla gör tolkningar utifrån sina egna antaganden och erfarenheter. Detta är viktigt att tänka på då man bör vara medvetna om vad man egentligen uttrycker och försöka förmedla en enhetlig bild av sig själv. Ju mer medveten en organisation är om vad olika artefakter och

55 symboler förmedlar desto större chans är det att intressenter får det intrycket som

organisationen önskar.

Om vidare studier görs kan man använda sig av The VCI Alignment Model för att undersöka om den uppfattade organisationskulturen stämmer överens med den bild organisationen vill ha av sig själva, dess vision.

56

7 Referenslista