sammansättning
C. Syfte
syftet med denna studie är att bidra med kunskap om aerosolpartiklars egenskaper. förhoppningen är att ökad kunskap om aerosoler leder till bättre förståelse för klimatprocesser.
D. Avgränsningar
i projektet rain samlades över 200 prover. i detta projekt har inte alla prover undersökts. Vidare har inte någon analys över hur exponeringshöjden av proverna påverkat provinnehållet.
ii. teori A. Aerosolpartiklar
en partikel som är en suspension av fast och/eller flytande partiklar i någon form av gas kallas aerosol [3]. atmosfären är alltigenom fylld av aerosolpartiklar av olika karaktärer [5]. storleken på aerosolpartiklar är av stor betydelse och har inverkan på en mängd egenskaper hos partikeln. aerosoler kommer huvudsakligen från naturliga ekoprocesser. Dock är de artificiella processernas bidrag av icke försumbar storlek vilket är en springande punkt i klimatdiskussionen. i tabell i följer en tabell för kondensationskärnors uppkomstkällor [2].
taBeLLi
ursPrung tiLL De VanLigaste KonDensationsKÄrnorna
ursprung typ miljoner ton per år naturliga källor havsspray 1000 stoft från marken 200 Vulkaniskt stoft 4 skogsbränder 3 antropogena källor förbränning av fossila bränslen 38 Jordbruket 10 Järn- och stålverk 9 förbränning av trä 8 Övrig förbränning 4 Övrigt 23
eftersom aerosol begreppet är ett brett samlingsnamn för partiklar i atmosfären finns där en stor mångfald. en av de viktigaste egenskaperna hos en aerosolpartikel är storleken. Vad gäller storleken på en aerosolpartikel sträcker sig de minsta om några få nanometer till de största på tiotals mikrometer [3]. i övrigt kan de kemiska föreningarna se väldigt olika ut och därför få helt olika fysikaliska egenskaper. Detta gör att det kemiska samspelet med övriga processer i atmosfär och jorden blir komplex. Viktigt är att det att aerosoler fungerar som kondensationskärnor och därför är centrala i jordens temperaturprocesser [4].
B. REXUS & RAIN
reXus (rocket experiments for university students) är namnet på det program som låter studenter göra experiment med tillhandahållna rymdraketer. Bakom reXus-projektet står swedish national space Board (snsB), german aerospace center (DLr), european space agency (esa) och swedish space cooperation (ssc). raketerna blev uppskjutna från esrange i Kiruna.
figur 1: rain-projektet.
rain, som är ett delprojekt till reXus, är ett samarbete mellan the Department of meteorology at stockholm university (misu) och Kth. syftet med rain är att bidra till forskningen om atmosfäriska aerosolpartiklar genom att utveckla och analysera en teknik för flerpunktsinsamling av aerosoler i mesos och – stratosfären. metoden för att göra partikelinsamlingen är att mata ut två prober, som är monterade på insidan av raketcylindern, från raketen på lämplig höjd. Dessa prober, s.k. free flying units (ffu), kommer att nå en höjd på 80 km over jordytan för att sedan påbörja nedstigningen. nyckeln till provinsamlingen ligger i de hålformationer som är placerade på undersidan av ffu:n. en platta på insidan kommer på så sätt genom hålen exponeras mot atmosfären. Plattan är roterande under själva nedstigning vilket gör att olika prover exponeras på olika höjd. Den roterande mekanismen gör så att exponeringen är av tiden fem sekunder för varje prov. Därigenom fås olika prover på olika höjder genom nedstigningen från 80 km till 15 km. relevant är att de olika proverna är gjorda av olika material; glasfiber, gel eller kolfilm på koppargrid. Plattan är dessutom försedd med prover som inte exponeras under nedstigningen. Dessa s.k. kontrollprover är till för att jämföra med de aktiva proverna så att eventuell kontaminering kan utredas.
C. Elektronmikroskopi
elektronmikroskopi är en avancerad analysteknik som används för att undersöka små partiklar. namnet elektron kommer från det faktumet att skjutning av elektroner sker i maskinen för att kunna erhålla bilder med hög upplösning på dessa mikroskopiska partiklar. Det finns flera olika typer av elektronmikroskopi, var och en med unika egenskaper [6].
i denna rapport redogörs de två vanligaste typerna kortfattat, svepelektronmikroskop (eng. scanning electron
sammansättning
C. Syfte
syftet med denna studie är att bidra med kunskap om aerosolpartiklars egenskaper. förhoppningen är att ökad kunskap om aerosoler leder till bättre förståelse för klimatprocesser.
D. Avgränsningar
i projektet rain samlades över 200 prover. i detta projekt har inte alla prover undersökts. Vidare har inte någon analys över hur exponeringshöjden av proverna påverkat provinnehållet.
ii. teori A. Aerosolpartiklar
en partikel som är en suspension av fast och/eller flytande partiklar i någon form av gas kallas aerosol [3]. atmosfären är alltigenom fylld av aerosolpartiklar av olika karaktärer [5]. storleken på aerosolpartiklar är av stor betydelse och har inverkan på en mängd egenskaper hos partikeln. aerosoler kommer huvudsakligen från naturliga ekoprocesser. Dock är de artificiella processernas bidrag av icke försumbar storlek vilket är en springande punkt i klimatdiskussionen. i tabell i följer en tabell för kondensationskärnors uppkomstkällor [2].
taBeLLi
ursPrung tiLL De VanLigaste KonDensationsKÄrnorna
ursprung typ miljoner ton per år naturliga källor havsspray 1000 stoft från marken 200 Vulkaniskt stoft 4 skogsbränder 3 antropogena källor förbränning av fossila bränslen 38 Jordbruket 10 Järn- och stålverk 9 förbränning av trä 8 Övrig förbränning 4 Övrigt 23
eftersom aerosol begreppet är ett brett samlingsnamn för partiklar i atmosfären finns där en stor mångfald. en av de viktigaste egenskaperna hos en aerosolpartikel är storleken. Vad gäller storleken på en aerosolpartikel sträcker sig de minsta om några få nanometer till de största på tiotals mikrometer [3]. i övrigt kan de kemiska föreningarna se väldigt olika ut och därför få helt olika fysikaliska egenskaper. Detta gör att det kemiska samspelet med övriga processer i atmosfär och jorden blir komplex. Viktigt är att det att aerosoler fungerar som kondensationskärnor och därför är centrala i jordens temperaturprocesser [4].
B. REXUS & RAIN
reXus (rocket experiments for university students) är namnet på det program som låter studenter göra experiment med tillhandahållna rymdraketer. Bakom reXus-projektet står swedish national space Board (snsB), german aerospace center (DLr), european space agency (esa) och swedish space cooperation (ssc). raketerna blev uppskjutna från esrange i Kiruna.
figur 1: rain-projektet.
rain, som är ett delprojekt till reXus, är ett samarbete mellan the Department of meteorology at stockholm university (misu) och Kth. syftet med rain är att bidra till forskningen om atmosfäriska aerosolpartiklar genom att utveckla och analysera en teknik för flerpunktsinsamling av aerosoler i mesos och – stratosfären. metoden för att göra partikelinsamlingen är att mata ut två prober, som är monterade på insidan av raketcylindern, från raketen på lämplig höjd. Dessa prober, s.k. free flying units (ffu), kommer att nå en höjd på 80 km over jordytan för att sedan påbörja nedstigningen. nyckeln till provinsamlingen ligger i de hålformationer som är placerade på undersidan av ffu:n. en platta på insidan kommer på så sätt genom hålen exponeras mot atmosfären. Plattan är roterande under själva nedstigning vilket gör att olika prover exponeras på olika höjd. Den roterande mekanismen gör så att exponeringen är av tiden fem sekunder för varje prov. Därigenom fås olika prover på olika höjder genom nedstigningen från 80 km till 15 km. relevant är att de olika proverna är gjorda av olika material; glasfiber, gel eller kolfilm på koppargrid. Plattan är dessutom försedd med prover som inte exponeras under nedstigningen. Dessa s.k. kontrollprover är till för att jämföra med de aktiva proverna så att eventuell kontaminering kan utredas.
C. Elektronmikroskopi
elektronmikroskopi är en avancerad analysteknik som används för att undersöka små partiklar. namnet elektron kommer från det faktumet att skjutning av elektroner sker i maskinen för att kunna erhålla bilder med hög upplösning på dessa mikroskopiska partiklar. Det finns flera olika typer av elektronmikroskopi, var och en med unika egenskaper [6].
i denna rapport redogörs de två vanligaste typerna kortfattat, svepelektronmikroskop (eng. scanning electron
microscope, sem) och transmissionselektronmikroskop (eng. transmission electron microscope, tem).
1) Svepelektronmikroskop, SEM
enligt De Broglies ekvation (se tabell ii för variabelbeteckningar) kan våglängden 𝜆𝜆 hos elektronerna ställas upp på följande sätt:
𝜆𝜆 (1)
taBeLL ii
BetecKningar och enheter tiLL De BrogLies eKVation
symbol Beteckning enhet
𝜆𝜆 Partikelns våglängd m
h Plancks konstant Js (6,6261∙10-34)
p Partikelns rörelsemängd kg ∙ m/s
m Partikelns massa kg
v Partikelns hastighet m/s
genom att reglera inspänningen i maskinen kan man reglera hastigheten hos elektronerna vilket i sin tur leder till att man kan justera vågländen på elektronstrålen i (1). På så sätt kan sökt provinformation erhållas. en elektron med större våglängd kommer inte kunna gå så djupt in i provet men kommer att skapa mer sekundära elektroner från ytan och ger information om topografin av provet. elektroner med mindre våglängd kommer gå djupare in i provet och det är detta fenomen som ger information om den kemiska sammansättningen i provet [7].
Den här tekniken används för att skapa elektronstråle med lämplig våglängd [8]. elektronerna som emitteras från elektronkanon som sitter överst i maskinen (eng. electron gun, se figur 2), passerar genom elektronmagnetiska linser som koncentrerar elektronerna till en tunn stråle.
elektronerna kommer att samverka med det material vilken elektronstrålen går genom och alstra elastisk eller oelastisk spridning. i elastisk spridning speglas elektronerna av atomkärnor och får därför olika riktningar. några av dem kommer att vara bakåtspridda och andra ändra riktning. eftersom elastisk spridning beror på laddningen i kärnorna, kan bakåtspridda elektroner (eng. Backscattered electrons, Bse) ge information om kemiska sammansättningen av provet. i oelastisk spridning kommer de inkommande elektronerna, primärelektroner, samverka med valenselektroner och tillföra energi, vilket leder till att sekundärelektronerna frigörs från sin bindning (eng. secundary electrons, se). endast sekundärelektronerna som är närmast ytan kommer att frigöras vilket gör att dessa kan upptäckas och ge information om topografin av provytan. De sekundära elektronerna har lägre energi än bakåtspridda elektroner (Bse) och kan därför skiljas från de primära elektronerna.
att fokusera elektronstrålen görs med en spole som bär en likström. när en elektron passerar genom fältet finns en kraft
som verkar vilken varierar under fältet i både storlek och riktning. Denna kraft ändrar riktning på elektronen, och genom att variera styrkan på det magnetiska fältet kan vi styra vägen för elektronstrålen, se figur 3.
sem kan erhålla bilder på små objekt i 3D-format ner till 100 nm. Bilden som produceras av elektronmikroskop är alltid svart och vitt [7]. elektronmikroskopet har ett verktyg som på engelska kallas för energy Dispersive X-ray spectroscopy (eDs). Detta verktyg genererar spektrum utifrån specifika träffar på själva partikeln. eDs-analysen säger oss vilka element som ingår och med vilken vikt dessa ingår av spektrumet i fråga. Detta ger oss ett extremt kraftfullt verktyg att fastställa partiklars egenskaper med [8].
figur 2: elektronkanon i ett elektronmikroskop. [9]
2) Transmissionselektronmikroskop, TEM
tem är den vanliga varianten av elektronmikroskopin och är uppbyggd som ett cylindrisk lufttätt rör. funktionen är i princip densamma som hos en sem men med skillnaden att transmissionselektronmikroskopet visualiserar objektet med en zoom ner till 50 nm i 2D. när strålen träffar provet passerar elektronerna genom provet och partiklarna träffar sedan en fosforplatta som genererar 2D-bilden, se figur 4 [11].
figur 4: Överblick av transmissionselektronmikroskop [10]. två elektronmikroskop av sem-varianten har nyttjats i denna studie:
HITACHI TM3000 Tabletop Microscope Jsm-7401f field emission scanning electron
microscope
iii. metoD A. Datainsamling
ty detta är ett grundforskningsprojekt och målet är att samla data och utifrån insamlad data söka samband för eventuella partikelegenskaper är metoderna rättframma. Varje prov, exponerade prover såväl som kontrollprover, söks igenom okulärt med hjälp av elektronmikroskopet för att hitta eventuella partiklar. hur formen på partikeln ser ut kan vi inte veta. Detta eftersom det inte finns några prediktioner gällande
form och geometri. i figur 5 är en bild på en partikel hittat på ett exponerat prov. eDs-analysen gav tillhörande elementviktsfördelning som synes i tabell iii nedan.
figur 5: spektrumplott av en partikel hittad på sh44.
att de olika spektrumen ger olika utslag gällande elementvikterna är naturligt. spektrum 1 är ett punktspektrum placerat utanför partikeln. som synes i tabell iii finns bara träffar på kol, syre och koppar. Detta är rimligt ty kol och syre-utslagen torde förklaras av den kolfilm som ligger spänd över koppargridden. Kopparutslaget förklaras i det faktum att själva gridden är gjord i just koppar. ramspektrumen 2 och 3 ligger delvis på partikeln och delvis på kolfilmen samtidigt som ramspektrum 4 och 5 ligger helt och hållet på partikeln. elementviktsfördelningen på respektive spektrum blir således olika och slutsatser kan dras utifrån skillnaderna mellan dessa spektrum med tillhörande elementviktsfördelning.
Vidare är det många gånger lätt att faktiskt hittade partiklar direkt kan förkastas som rymdpartiklar uppsamlad av ffu:n. Dessa är av för stor storlek eller har ovanlig form. Är partiklar för stora kan de såklart inte sväva i atmosfären och därför inte heller vara insamlade från reXus-raketen. i figur 6 nedan visas ett troligen kontaminerat prov.
taBeLLiii
aLLa anaLYseraDe eLement (normaLiserat)
spectrum c o si s ca cu sn Pb tot spec. 1 13.9 1.8 84.4 100 spec. 2 15.0 1.9 83.1 100 spec. 3 41.4 7.3 0.7 39.3 1.6 9.6 100 spec. 4 8.6 2.0 89.4 100 spec. 5 42.9 40.2 0.6 0.3 13.4 2.5 100 max. 42.9 40.2 0.7 0.3 13.4 89.4 1.6 9.6 min. 8.6 1.8 0.6 0.3 13.4 2.5 1.6 9.6 alla tal ges i procent %.
2) Transmissionselektronmikroskop, TEM
tem är den vanliga varianten av elektronmikroskopin och är uppbyggd som ett cylindrisk lufttätt rör. funktionen är i princip densamma som hos en sem men med skillnaden att transmissionselektronmikroskopet visualiserar objektet med en zoom ner till 50 nm i 2D. när strålen träffar provet passerar elektronerna genom provet och partiklarna träffar sedan en fosforplatta som genererar 2D-bilden, se figur 4 [11].
figur 4: Överblick av transmissionselektronmikroskop [10]. två elektronmikroskop av sem-varianten har nyttjats i denna studie:
HITACHI TM3000 Tabletop Microscope Jsm-7401f field emission scanning electron
microscope
iii. metoD A. Datainsamling
ty detta är ett grundforskningsprojekt och målet är att samla data och utifrån insamlad data söka samband för eventuella partikelegenskaper är metoderna rättframma. Varje prov, exponerade prover såväl som kontrollprover, söks igenom okulärt med hjälp av elektronmikroskopet för att hitta eventuella partiklar. hur formen på partikeln ser ut kan vi inte veta. Detta eftersom det inte finns några prediktioner gällande
form och geometri. i figur 5 är en bild på en partikel hittat på ett exponerat prov. eDs-analysen gav tillhörande elementviktsfördelning som synes i tabell iii nedan.
figur 5: spektrumplott av en partikel hittad på sh44.
att de olika spektrumen ger olika utslag gällande elementvikterna är naturligt. spektrum 1 är ett punktspektrum placerat utanför partikeln. som synes i tabell iii finns bara träffar på kol, syre och koppar. Detta är rimligt ty kol och syre-utslagen torde förklaras av den kolfilm som ligger spänd över koppargridden. Kopparutslaget förklaras i det faktum att själva gridden är gjord i just koppar. ramspektrumen 2 och 3 ligger delvis på partikeln och delvis på kolfilmen samtidigt som ramspektrum 4 och 5 ligger helt och hållet på partikeln. elementviktsfördelningen på respektive spektrum blir således olika och slutsatser kan dras utifrån skillnaderna mellan dessa spektrum med tillhörande elementviktsfördelning.
Vidare är det många gånger lätt att faktiskt hittade partiklar direkt kan förkastas som rymdpartiklar uppsamlad av ffu:n. Dessa är av för stor storlek eller har ovanlig form. Är partiklar för stora kan de såklart inte sväva i atmosfären och därför inte heller vara insamlade från reXus-raketen. i figur 6 nedan visas ett troligen kontaminerat prov.
taBeLLiii
aLLa anaLYseraDe eLement (normaLiserat)
spectrum c o si s ca cu sn Pb tot spec. 1 13.9 1.8 84.4 100 spec. 2 15.0 1.9 83.1 100 spec. 3 41.4 7.3 0.7 39.3 1.6 9.6 100 spec. 4 8.6 2.0 89.4 100 spec. 5 42.9 40.2 0.6 0.3 13.4 2.5 100 max. 42.9 40.2 0.7 0.3 13.4 89.4 1.6 9.6 min. 8.6 1.8 0.6 0.3 13.4 2.5 1.6 9.6 alla tal ges i procent %.
figur 6: elektronmikroskopibild av koppargridden som ligger på sh22.
hur ickeatmosfärspartiklar kan hamna på proverna är också av intresse eftersom det kan stärka misstanken om att partiklarna kommer från kontaminering. Det finns många förklaringar till hur en partikel kan hamna på proverna. ett är att ffu:n är smutsig och att det i själva snurranordningen dammas av på proverna. ett annat är att partiklar från pincett eller andra verktyg ramlar ner på provhållaren när man sätter in dem i elektronmikroskopet.
när datainsamlingen görs fås den i två former:
Storlek och utseende
EDS-analys
Denna komprimerade data innehåller all information som behövs för analysen. anledningen till detta är att bilden som elektronmikroskopet tar gör en okulär analys möjlig. eDs- analysen gör en elementanalys möjlig.
B. Analys av data
analysen av den komprimerade rådata som är resultatet av datainsamlingen har gjorts med två tillvägagångssätt. Den första är att analysera de bilder som elektronmikroskopet generar. Den andra är att tolka de spektrum och elementviktsfördelningar som elektronmikroskopets eDs- analys generar. Dessa sätt täcker olika delar av analysen och är därför bra komplement till varandra.
nedan följer en sammanfattning av två exempel som speglar analysmetodiken av alla analyserade partiklar. Bägge dessa är exempel på exponerade prover.
Exempel 1– SH22
i sh22 (sample holder 22) påträffades flera partiklar av intressant karaktär. sh22-P1 (Partikel 1 på sh22) ligger i översta skiktet på det glasfibernät som sh22 är gjord av, se figur 7. Den okulära analysen visar på en storleksordning om två mikrometer i X-led respektive tre mikrometer i Y-led.
figur 7: elektronmikroskopibild av en partikel på sh22. i figur 8 är träffarna angivna i spektrumform och figur 9 visar specifika färgplottar på relevanta elementträffar.
figur 8: elementspektrum av sh22-P1.
figur 9 visar att partikeln består av olika element. att natrium och svavel ger utslag beror på att den fiberduk prover är gjort av har stora procenthalter av just dessa ämnen. Det är tydligt att dessa element ger utslag över hela spektrumområdet och inte bara på partikeln i fråga.
figur 9: elementplotten visar på att partikeln har inslag av koppar, fluor, svavel, krom samt mangan.
Exempel 2 – SH36
Liksom på sh22 påträffades flera partiklar på sh36. Partiklarna har liknande egenskaper och karaktär och påminner om varandra, dock kunde skillnader ses både okulärt och på eDs-analysen. figur 10 visar en partikel, sh36-P1, som ligger i glasfibernätet i sh36.
figur 10: elektronmikroskopibild av sh36-P1.
storleken är cirka två gånger tre mikrometer. Vidare visar figur 11 tillhörande elementspektrumet.
figur 11: elementspektrum av sh36-P1.
många träffar ligger utanför partikeln och är ej relevanta för partikelanalysen. De relevanta träffarna åskådliggörs i elementträffarna i figur 12 nedan. Partikeln har inslag av fluor, krom, järn, nickel samt mangan.
figur 12: elementplott av sh36-P1. iV. resuLtat A. Storlek
ett av projektmålen var att bestämma storleken på hittade partiklar. Den minsta partikel som påträffades hade en partikelradie rp om 50 nm och den största en partikelradie rp
om 50 µm. i tabell iV finns ett utdrag av partikelstorleken, här given av tvärsnittet i x-led respektive y-led.
taBeLL iV
storLeK PÅ hittaDe PartiKLar
Provhållare (sample holder) Partikel- nummer x-led (µm) y-led (µm) sh22 1 2 2 ⋮ ⋮ ⋮ ⋮ sh45 39 3 4
Det är av intresse att bestämma genomsnittlig storlek på hittade partiklar. Detta för att göra en generell storleksbedömning. ̅ ∑ (2) ̅ ∑ (3) ̅ ̅ ̅ (4)
först beräknas medelvärdet i x-led och y-led i (2) och (3), därefter den genomsnittliga partikelradien ̅ som blir 2,4 µm enligt (4).
B. Sammansättning
Partikelsammansättningen har varit av varierande slag. i tabell X i bilagan åskådliggörs alla partiklars sammansättning. Det fanns i huvudsak fyra typer av sammansättningar:
Kol-syre-föreningar Kopparpartiklar
metallföreningar med huvudelementen krom, mangan och nickel
Exempel 2 – SH36
Liksom på sh22 påträffades flera partiklar på sh36. Partiklarna har liknande egenskaper och karaktär och påminner om varandra, dock kunde skillnader ses både okulärt och på eDs-analysen. figur 10 visar en partikel, sh36-P1, som ligger i glasfibernätet i sh36.
figur 10: elektronmikroskopibild av sh36-P1.
storleken är cirka två gånger tre mikrometer. Vidare visar figur 11 tillhörande elementspektrumet.
figur 11: elementspektrum av sh36-P1.
många träffar ligger utanför partikeln och är ej relevanta för partikelanalysen. De relevanta träffarna åskådliggörs i elementträffarna i figur 12 nedan. Partikeln har inslag av fluor, krom, järn, nickel samt mangan.
figur 12: elementplott av sh36-P1. iV. resuLtat A. Storlek
ett av projektmålen var att bestämma storleken på hittade partiklar. Den minsta partikel som påträffades hade en partikelradie rp om 50 nm och den största en partikelradie rp
om 50 µm. i tabell iV finns ett utdrag av partikelstorleken, här given av tvärsnittet i x-led respektive y-led.
taBeLL iV
storLeK PÅ hittaDe PartiKLar
Provhållare (sample holder) Partikel- nummer x-led (µm) y-led (µm) sh22 1 2 2 ⋮ ⋮ ⋮ ⋮ sh45 39 3 4
Det är av intresse att bestämma genomsnittlig storlek på hittade partiklar. Detta för att göra en generell storleksbedömning. ̅ ∑ (2) ̅ ∑ (3) ̅ ̅ ̅ (4)
först beräknas medelvärdet i x-led och y-led i (2) och (3), därefter den genomsnittliga partikelradien ̅ som blir 2,4 µm enligt (4).
B. Sammansättning
Partikelsammansättningen har varit av varierande slag. i tabell X i bilagan åskådliggörs alla partiklars sammansättning. Det fanns i huvudsak fyra typer av sammansättningar:
Kol-syre-föreningar Kopparpartiklar
metallföreningar med huvudelementen krom, mangan och nickel
svavel-vanadin-titan-föreningar
av dessa sammansättningar var partiklar av kolsyreföreningar mest förekommande.
Vidare är det av intresse att bestämma storleken inom respektive sammansättningstyp. Det visade sig inte vara någon stor skillnad mellan de fyra olika typerna av sammansättning vad gäller storleken. i tabell V är den genomsnittliga partikelradien, rp, för respektive sammansättning listad.
taBeLLV
genomsnittLig storLeK fÖr resPeKtiVe sammansÄttningstYP
sammansättning genomsnittlig partikelradie (µm) Kol-syre 1.9
Koppar 1.5 Krom-mangan-nickel 2.8 svavel-vanadin-titan 2.6
förekomsten har varit av olika mängd för respektive