4 Resultat och analys
4.4 Jämförelse av översättarnas översättningsstrategier för samma idiom
Följande exempel består av idiom som förekommer i båda romaner (se kapitel 4.1 och 4.2), samt ett fåtal nya idiom som inkluderats för att tillföra mer substans i jämförelseprocessen. Nya exempel är försedda med sidhänvisningar. Den vänstra spalten innehåller Vibeke Emonds översättningar, och den högra innehåller Lars Vargös översättningar:
Emonds översättningar Vargös översättningar
1.a) ”目を細めた(まま)” 1.b) ”目を細め, (音声を消したテレビに見入る)”233
me o hosometa me o hosome
”kisade (bara) med ögonen” ”tittade (på den ljudlösa TV-bilden)”234
1.c) ”目を細めた” 1.d) ”目をさらに細くした”235
me o hosometa me o sara ni hosoku shita
”kisade hon med ögonen” ”ögon blev ännu smalare”236
1.e) ”目を細めて”237 1.f) ”目元を細め”
me o hosomete memoto o hosome
”kisade med ögonen”238 ”nickade mot (för att få medhåll)”
Dessa idiom (se exempel 4.1 exempel 4) är särskilt intressanta ur en kontextuell och
pragmatisk synvinkel, eftersom de är så mångtydiga i både japanska och svenska. Att kisa med ögonen eller knipa ihop ögonen i japanskt språkbruk, innebär främst att le med ögonen, d.v.s. ett ansiktsuttryck som vittnar om positiva känslor inför något/någon. Idiomet kan dock också uttrycka att någon exponeras för ett bländade ljus; ett sätt att skydda ögonen på. Det kan dessutom betyda att en person granskar något. På svenska är betydelsen: skydda ögonen mot bländande ljus kanske vanligast, men liksom i engelskan kan uttrycket ”kisa med ögonen” också innebära att hysa misstanke mot något/någon.239 Enligt min uppfattning kan även: hemlighetsfullt eller eftertänksamt vara en möjlig innebörd av idiomet i modern svenska, beroende på sammanhang. Enligt Svenska Akademiens ordbok kan kisande ögon även betyda: ”kärliga”, ”inbjudande”, ”lockande” eller ”skrattande”.240 Här framgår det dock att denna innebörd var vanligare i äldre svenska, och är troligen inte vidare utbredd i modernt språkbruk. Det bör tilläggas att jag själv inte är bekant med en sådan innebörd.
I Emonds översättning används konsekvent den ordagranna översättningen ”kisade med ögonen” i alla exempel ovan, oavsett kontext. I exempel 1.a kisar karaktären Aomame med ögonen mot en chaufför under tiden hon väntar på att han ska utveckla svaret på hennes fråga om vägen, vilket på japanska troligen antyder att hon väntar med ett artigt leende på läpparna. I detta fall är det dock tveksamt om just denna nyans framgår i den svenska översättningen, med tanke på den gängse betydelsen av uttrycket i den svenskspråkiga kultursfären. I exempel 1.c används uttrycket när karaktären Fukaeri repeterar titeln på ett manuskript, för att understryka att hon gör det på ett granskande sätt. Detta förutsätter att den svenskspråkiga mottagaren också uppfattar ”kisade med ögonen” som: eftertänksamt/granskande. I exempel 1.e är det en katt som ”kisar med ögonen (och njuter av solljuset)”. I detta fall används förmodligen uttrycket
233 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 323 (rad 16).
234 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 226 (rad 23). 235 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 305 (rad 7).
236 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 214 (rad 11). 237 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 183 (rad 6).
238 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 119 (rad 9). 239 Hasegawa, Yoko, The Routledge course in Japanese translation, s. 69.
med betydelsen att skydda ögonen mot det bländande solljuset. Det är möjligt att Emond systematiskt har hållit sig till den ordagranna översättningen i detta fall, för att låta mottagaren själv föreställa sig vad idiomet uttrycker i den givna kontexten. Detta kan dock medföra att idiomets betydelse inte framgår på samma sätt som i källspråket, eftersom associationsbanorna till idiomet skiljer så mycket mellan japanskan och svenskan.
Vargö har här till skillnad från Emonds ordagranna översättning, låtit kontext och personligt ordval få styra i större utsträckning. I exempel 1.b översätts idiomet till ”tittade (på TV-bilden)” fastän kisade med ögonen framför TV:n också är en möjlig översättning, särskilt på grund av att Satake befinner sig i ett mörkt rum. I exempel 1.d är idiomet istället översatt ordagrant, vilket i detta fall kan påstås bero på kontexten. Kriminalinspektören Kinugasa sitter nämligen i ett förhör med Yayoi då Kinugasas ”ögon blev ännu smalare”, i samband med att han ställde henne en viktig fråga relaterat till makens försvinnande. I nästa rad framgår det att Yayoi först långt senare skulle förstå att kriminalinspektören hade sådana ögon när han log, vilket antyder att hon förmodligen först trodde att Kinugasa knep ihop ögonen för att granska hennes reaktion på frågan. I exempel 1.f översätts idiomet med ett förklarande uttryck, där den verkliga
betydelsen: le med ögonen, uttrycks (se kapitel 4.2 exempel 9). Idiomet har översatts med ”nickade mot” som får representera detta ansiktsuttryck.
2.a) ”案の定” 2.b) ”案の定”
an no jō an no jō
”som väntat” inte översatt
2.c) ”案の定”241 2.d) ”案の定”242
an no jō an no jō
”som väntat”243 ”som väntat”244
Även i exemplen 2.a och c (se kapitel 4.1 exempel 19) är Emonds översättningar konsekventa. I båda fall översätts idiomet ”som väntat”, d.v.s. med ett förklarande som uttryck beskriver idiomets exocentriska betydelse. I exempel 2.d har Vargö liksom Emond översatt idiomet med ”som väntat”, till skillnad från i exempel 2.b, där översättningen saknas. Det är svårt att avgöra varför idiomet inte har översatts i detta fall. Det går dock att spekulera i att
idiomöversättningen möjligtvis har uteblivit p.g.a. att översättaren ansåg uttrycket överflödigt i bemärkelsen att förmedla informationen i meningen.
3.a) ”痛痒も感じない” 3.b) ”痛痒も(感慨も)なかった”245
tsūyō mo kanji nai tsūyō mo (kangai mo) nakatta
”det bekom honom inte ett dugg” ”tänkte inte närmare”246
Dessa idiom (se kapitel 4.1 exempel 20) har av både Emond och Vargö översatts med ett förklarande uttryck. Den ordagranna översättningen: känner varken kliande eller smärta, skulle inte förmedla den exocentriska betydelsen till mottagaren. Emonds översättning: ”det bekom honom inte ett dugg” motsvarar originalidiomets exocentriska betydelse, d.v.s. han brydde sig inte alls om det. Vargös översättning förmedlar delvis detta, men intensiteten av det svenska uttrycket är aningen lägre. Idiomet som uppträder i sammanhanget ”Satake tänkte inte närmare
241 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 79 (rad 11). 242 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 294 (rad 5).
243 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 54 (rad 15). 244 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 206 (rad 18).
245 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 324 (rad 5-6).
(på namnet Yamamoto)”, skulle också kunna översättas till: namnet Yamamoto sade honom absolut ingenting, för att närma sig originalidiomets verkliga betydelse.
4.a) ”腹を立てる” 4.b) ”腹が立って
hara o tateru hara ga tatte
”blev han arg” ”(muttrade Masako) i protest”
4.c) ”腹を立てている” 4.d) ”腹が立った”
hara o tatete iru hara ga tatta
”arga på något” ”hon ilsknade till”
4.e) ” 腹を立てている”247 4.f) ”腹が立って”
hara o tatete iru hara ga tatte
”var hon arg”248 ”(det gjorde Yoshie) lite förbaskad”
Dessa idiom (se kapitel 4.1 exempel 21), som ordagrant betyder: resa magen, har av både Emond och Vargö översatts med förklarande uttryck, då den ordagranna översättningen skulle vara obegriplig för mottagarna. Översättningarna skiljer sig däremot på en stilmässig och strategisk nivå. Emonds översättningar innehåller konsekvent ordet arg, vilket är idiomets verkliga betydelse. I Vargös översättningar uttrycks former av ilska, men i dessa tre exempel är ordvalen inkonsekventa. Utifrån en kontextuell synvinkel finner jag ingen uppenbar anledning till att idiomet skulle ha översatts på olika sätt i dessa fall (”i protest”, ”ilsknade”, ”förbaskad”); det implicerar snarare att översättningsstrategin inte är systematisk hållen. Vargös personliga ordval och fria tolkning blir följaktligen mer framträdande i denna idiomöversättning.
5.a) ”胸が踊るものだ” 5.b) ”胸は(微かに)踊った”249
mune ga odoru mono da mune ha (kasuka ni) odotta
”får hjärtat att klappa i bröstet” ”hjärtat började slå hårdare”250
Detta idiom (se kapitel 4.1 exempel 9) har av Emond i exempel 5.a översatts med ett uttryck som inte är vedertaget i svenskan, men uppfyller kraven för att definieras som ett idiomatiskt uttryck (se kapitel 2.5 för denna definition). Den verkliga betydelsen av originalidiomet, upprymd/upphetsad, förmedlas här med ”får hjärtat att klappa i bröstet”. Denna företeelse förknippas även i svenskan med upprymdhet, men skulle även kunna beskriva stress eller nervositet. I detta fall förmedlar dock idiomet en positiv känsla, vilket tydligt framgår i kontexten där karaktären Tengo, precis innan har nämnt att det är ett stort nöje för en redaktör att ge en ung författare möjligheten att växa till sig, upprymt blickar mot natthimlen.
Även Vargö har översatt idiomet med ett idiosynkratiskt idiom i detta fall, där betydelsen är exocentrisk. Här uttrycker översättningen karaktären Kazuos plötsliga upphetsning i form av en stark förväntan av att gårdagens utlovade möte med Masako faktiskt skulle bli av (vilket det dock till hans besvikelse inte blir). Trots att den pragmatiska språkanvändningen av idiomet skiljer sig en aning mellan käll- och målspråk i detta fall, blir betydelsen självklar i samband med kontexten i vilken idiomet förekommer.
247 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 354 (rad 8).
248 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 229 (rad 6). 249 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 226 (rad 7-8).