Att översätta idiomatiska uttryck i japansk skönlitteratur

(1)

STOCKHOLMS UNIVERSITET

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Att översätta idiomatiska uttryck i japansk skönlitteratur

En jämförande studie av olika översättningsstrategier

Kandidatuppsats i japanska VT 2015

Daniel Sjölander

Handledare: Gunnar Linder

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning……… 3

1.1 Konventioner………...………. 4

1.2 Bakgrund………...………... 5

1.3 Syfte………...………...………... 6

1.4 Forskningsfrågor……….... 6

1.5 Hypotes... 6

2 Översättningsmetoder och material……… 7

2.1 Metod………. 7

2.2 Material……….. 8

2.3 Begränsningar……….... 9

2.4 Översättningsmodeller………10

2.5 Begrepp……….. 11

3 Tidigare forskning och relevant terminologi………... 13

4 Resultat och analys……… 15

4.1 Idiomöversättningar i 1Q84/sv………... 15

4.2 Idiomöversättningar i Auto/Fri……….. 24

4.3 Tabell över tillämpade huvudmodeller för idiom i 1Q84/sv och Auto/Fri……... 33

4.4 Jämförelse av översättarnas översättningsstrategier för samma idiom…………... 34

5 Slutsatser………... 37

(3)

1 Inledning

I denna uppsats undersöks översättningar av idiom i japansk skönlitteratur, med svenska som målspråk. Översättningsproblematiken bottnar i att särskilda företeelser, traditioner och kulturella betingelser inom en viss språkmiljö ger upphov till unika idiomatiska uttryck som inte har någon motsvarighet i målspråket. Detta gäller i ännu högre grad för kulturer vars språk är helt obesläktade, och än mer om dessa inte har haft någon nämnvärd historisk kontakt med varandra. Japanska brukar av lingvister kategoriseras som ett relativt analytiskt isolatspråk med begränsad morfologi, medan svenskan är ett flekterande språk som är morfologiskt strukturerat med omfattande böjningsformer.¹ Språken talas geografiskt sett långt ifrån varandra, och har formats ur skilda kulturmiljöer. Sannolikheten för att

kulturbundna idiom i dessa språk skulle sakna direkta motsvarigheter kan därmed hävdas vara stor. I sådana fall krävs en kreativ lösning av översättningen, där målet kan sägas vara att producera en översättning som förmedlar samma budskap eller emotionella stämning. För denna process finns begreppet ”översättningsmotsvarighet”, vilket kan sammanfattas som ett slags språklig ekvivalens av text genom exempelvis: form, kontext, stil och lexikon.² I denna undersökning läggs dock ingen större vikt på idiomens form eller ”morfosyntax”, eftersom det är översättningen av det inneboende budskapet som är centralt.³ Eventuella förekomster av rim och allitterationer i idiomen är alltså mindre relevanta i denna aspekt. Frågan är: vilka språkliga uttryck står egentligen inom ramen för att kunna definieras som idiomatiska

uttryck? För att identifiera dessa tillämpas huvudsakligen Rune Ingos definition av idiom:

”fraser och uttryck, vilkas betydelse det inte alltid är möjligt att sluta sig till på basen av de enskilda ord som ingår i uttrycket”.⁴ Betydelsen i uttrycket är med andra ord exocentrisk, d.v.s. att uttryckets semantiska budskap står utanför de enskilda ordens egentliga innebörd.⁵

1 Haspelmath, Martin och Andrea D. Sims, Understanding Morphology. 2 uppl. London: Hodder education, 2010, s. 320, 331, 333.

education, 2010, s. 320, 331, 333.

2 Ingo, Rune, Konsten att översätta: översättandets praktik och didaktik, s. 162.

3 Van Valin, Robert D., An introduction to syntax, Cambridge: Cambridge University Press, 2001, s. 1.

5 Haspelmath, Martin och Sims, Andrea, Understanding Morphology, s. 140.

(4)

1.1 Konventioner

I denna uppsats tillskrivs termerna översättningsstrategi, översättningsmetod och

översättningsmodell samma innebörd. Japanska exempelmeningar skrivs först med japansk skrift (endera kanji, hiragana eller katakana), och transkriberas därefter till det latinska alfabetet. För transkriptionen tillämpas det modifierade Hepburn-systemet.⁶

Transkriberingarna skrivs konsekvent med kursiv stil för att markera att de motsvarar japanska ord. Japanska personnamn skrivs med efternamnet först, som följs av förnamnet enligt japansk konvention. Nedan illustreras ett fåtal exempel på Hepburn-systemets stavningsregler (makronen är emellertid ett tillägg), som kan vara praktiska för att läsa transkriberingarna av idiomatiska uttryck i kommande kapitel. En makron innebär ett långt vokalljud som exempelvis uttalet av vokalen o, i ordet: Tōkyō (se exempel B.1 och B.3).

A. På samma sätt som ord med långa konsonanter stavas i svenskan: d.v.s. ord som skrivs med dubbelkonsonanter (flytta, pappa, lucka), transkriberas de japanska orden med dubbelkonsonanter för att understryka skillnaden mellan korta och långa konsonanter.

Dubbla k:n uttalas tilläggsvis på samma sätt som konsonantklustret - ck - görs i exempelvis svenska och engelska (se exempel A.2):

1) 一滴、いってき、itteki 2) 真っ赤、まっか、makka 3)さっぱり、sappari B. Uttalet av långa vokaler markeras genom att ett diakritiskt tecken (så kallat makron)

placeras över vokalen i form av ett vågrätt streck (ō, ū, ē och så vidare). Makronen

förlänger alltså enbart vokalens uttalstid. Ō, uttalas dock som ett långt å snarare än ett långt o enligt svenskt uttal. Vokaler som saknar makron är korta (se exempel B.2):

1) 高校、こうこう、kōkō 2) ここ、koko 3) 空港、くうこう、kūkō

C.Japanska ord som transkriberas med konsonantklustret - tch/ch - har ingen motsvarighet i svenska stavningsregler, utan kan istället jämföras engelskans ch-ljud (chess, chilly etc.).

Det finns även fall då tch-ljudet blir till en lång konsonant. För att understryka denna skillnad, tilläggs ett t initialt vid fall av långa konsonanter (tch):

1) 街、まち、machi 2) 察知、さっち、satchi

För en mer omfattande beskrivning av Hepburn-systemets uppbyggnad rekommenderas följande översättningslärobok: The Routledge course in Japanese translation, av Hasegawa Yoko.⁷ Romanerna som undersöks kommer jag fortsättningsvis att referera till på följande sätt för att urskilja originalverket från översättningen:

Auto (originalverk)⁸ 1Q84/jp (originalverk)⁹ Auto/Fri (översättning)¹⁰ 1Q84/sv (översättning)¹¹

6 Hasegawa, Yoko, The Routledge course in Japanese translation, Milton Park, Abingdon, Oxon:

Routledge, 2012, s. 266.

7 Ibid, s. 266.

8 Kirino, Natsuo,

アウト

(Auto). Bok 1, Tōkyō: Kōdansha, 1997. Auto [ut] är uttalet av det engelska lånordet:

out.

9 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, Tōkyō: Shinchōsha, 2009.

10 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), Malmö: Bra böcker, 2007.

11 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1, (översättning: Emond, Vibeke) Stockholm: Norstedt, 2011.

(5)

1.2 Bakgrund

Översättningsvetenskapen har länge ansetts vara en tvärvetenskap; detta kan hävdas vara en bidragande orsak till att den fortfarande är relativt ung som fristående disciplin i den

akademiska världen. I läroboken Konsten att översätta uttrycker Rune Ingo att

”översättningsforskningen har under sin hela existens lidit av onödig splittring och revirtänkande”.¹² Han menar att det kan bero på att språkforskare inom exempelvis lingvistiken och översättningsforskare har velat hålla dessa discipliner åtskilda. Denna inställning har dock förändrats drastiskt under de senaste 100 åren. I början av 1920-talet kritiserades den grammatikorienterade översättningsmetoden för att vara alltför ineffektiv och inadekvat i uppgiften att åstadkomma semantisk ekvivalens mellan olika språk.¹³ I takt med den ökande globaliseringen har också behovet av internationell kommunikation och effektiva översättningar ökat explosionsartat, vilket ställer högre krav på tillämpningen av

översättningsstrategier bland yrkesverksamma översättare.¹⁴ I linje med denna utveckling har en omfattande mängd översättningsteorier och strategier växt fram för att effektivt kunna behandla frekvent förekommande problem. En betydande faktor i översättningsprocessen är den omställning som oundvikligen sker när en text översätts från ett språk till ett annat, nämligen faktorn att en kulturell gräns överskrids.¹⁵ Denna kultur- och kontextbundna

översättningsproblematik har fångat mitt intresse. Med kontextbunden översättning menar jag i detta fall den kontext i vilken uttrycken äger rum, som kan påverka översättningen av dessa.

Inom detta område har jag utvecklat en nyfikenhet för översättningen av just idiomatiska uttryck, då dessa ofta är väldigt särpräglade av det egna språkets kulturhistoria och språkutövarnas omvärldskunskap.

För att närmare kunna undersöka hur denna översättningsproblematik löses i praktiken, har jag valt att granska svenska översättningar av idiomatiska uttryck som förekommer i japansk skönlitteratur. Fördjupningen fordrar emellertid en vedertagen översättningsteori som tar hänsyn till uttryck som är starkt präglade av pragmatik och olika kulturella betingelser. I detta avseende lämpar sig Rune Ingos översättningsteori väl, eftersom semantik och pragmatik är några av de mest centrala grundaspekterna.

Grundidén var att jämföra tre översättares strategier för att utföra översättningar av idiom i tre olika romaner, då detta skulle kunna bidra med en överskådlig bild av hur pragmatisk översättningsmetodik ser ut inom det tänkta området. För att undvika att den givna tidsramen för undersökningsarbetet skulle överskridas, begränsade jag mig dock slutligen till två

översättares översättningsstrategier av idiom i två olika japanska romaner. På så vis öppnades möjligheter för en mer djupgående analys. Att granska två olika översättningar av samma skönlitterära verk hade varit optimalt för jämförelseprocessen, men jag fann dessvärre inget sådant utbud av svenska översättningar.

13 Hasegawa, Yoko, The Routledge course in Japanese translation, s. 1.

14 Ibid, s. 1.

(6)

1.3 Syfte

Syftet med studien är att undersöka i vilken mån pragmatik och kontext styr översättningen av idiomatiska uttryck (ofta kulturbundna) i japansk skönlitteratur. Översätts återkommande uttryck systematiskt, eller får de en annan form beroende på i vilken kontext de står i? Jag hoppas främst att kunna göra iakttagelser som kan bidra med djupare förståelse och insikt i översättningsproblematik som kräver stor hänsyn till pragmatik, semantik och kontext. Jag ämnar även möjliggöra slutsatsdraganden gällande praktiska strategier för översättningar av främst kulturbundna idiomatiska uttryck.

1.3 Forskningsfrågor

Hur löses översättningsproblematiken med kulturbundna idiom som inte har någon motsvarighet i målspråket i romanerna?

Vilka av Rune Ingos huvudmodeller för idiomöversättning är mest förekommande i romanerna?

1.4 Hypotes

Systematiska översättningar av återkommande idiomatiska uttryck är inte alltid applicerbara eftersom kontexten kan påverka idiomens innebörd; den kontextuella influensen är dock troligtvis inte vidare påtaglig, eftersom idiom ofta har en fast konceptuell innebörd.

Ordagranna idiomöversättningar förefaller mindre sannolika på grund av att

översättningstraditionen gradvis har förändrats sedan semantik och pragmatik inkorporerades i översättningsvetenskapen i början av 1960-talet (se kapitel 3). I linje med denna utveckling är det troligt att idiomöversättningar som är anpassade till målspråkets kultur numera är vanligare än idiomöversättningar där den ursprungliga formen har bibehållits, d.v.s.

tillämpningar av främmandegörande och ordagranna översättningsstrategier. Detta gäller förmodligen översättningar av kulturbundna idiom i synnerhet, på grund av att de främmande koncepten eller elementen kräver en domesticerande översättning för målspråkets mottagare i en vidare utsträckning än andra idiom.

(7)

2 Översättningsmetoder och material 2.1 Metod

I uppsatsen används huvudsakligen en kvalitativ undersökningsmetod av

översättningsstrategier för förekommande idiom i två skönlitterära verk (se kapitel 2.2 för vidare beskrivning av verken), ur vilka totalt 60 idiom analyseras. Detta kompletteras med en kvantitativ undersökning där översättningsstrategierna för idiom som använts i de båda romanerna kategoriseras enligt Rune Ingos huvudmodeller för idiomöversättningar (se huvudmodellerna nedan).¹⁶ De kvantitativa resultaten, d.v.s. antalet förekomster av olika översättningsstrategier som kategoriserats enligt Ingos huvudmodeller, presenteras i form av tabeller i kapitel 4.3. På så vis skapas en översiktsbild av vilka översättningsstrategier av dessa som tenderar att förekomma mest frekvent. Som verktyg i den kvalitativa jämförelseprocessen tillämpas även här tre av Ingos fyra huvudmodeller för översättning av idiomatiska uttryck:

(huvudmodell 4, ”Normaluttryck översätts med ett idiom”, appliceras inte i denna

undersökning eftersom urvalet i datainsamlingen uteslutande består av idiomatiska uttryck)¹⁷

”Huvudmodell 1: Idiomet översätts med ett idiom”

”Huvudmodell 2: Idiomet översätts ordagrant”

”Huvudmodell 3: Idiomet översätts med ett förklarande normaluttryck”

Översättningsmodellerna beskrivs mer ingående i kapitel 2.4, och inkluderar även praktiska exempel. I analysdelen (se kapitel 4) diskuteras översättningsproblematiken utifrån kulturella skillnader, samt hur pragmatik och kontext kan tänkas påverka idiomens översättning. För att identifiera idiom i källtexten används:

1) Rune Ingos definition av idiom (se definition 1, kapitel 2,5)¹⁸

2) Kodansha’s Dictionary of Basic Japanese Idioms (se definition 2, kapitel 2,5)¹⁹ 3) Nationalencyklopedins definition av idiom (se definition 3, kapitel 2,5)²⁰

4) Weblio (nätbaserat japansk-engelskt uppslagsverk)²¹

Att översättningarna är på svenska är relevant för studiens reliabilitet och validitet, då

pragmatisk språkbehärskning och intuition är avgörande för att kunna genomföra denna form av analys. Kodanshas lexikon över allmänna idiom används som en mall för att kunna

konstatera vad för slags uttryck som betraktas som idiom enligt japanska konventioner.

Uppslagsverken fungerar även som praktiska hjälpmedel för att söka upp betydelsen av idiomatiska uttryck som förekommer i skönlitteraturen som undersöks. Givetvis kan det förekomma idiom som används i talspråk, men ännu inte blivit införda skriftligen som vedertagna idiom. Utöver detta är det även möjligt att författarna i fråga har myntat egna idiosynkratiska uttryck som uppfyller kraven för att definieras som idiom, men däremot inte har en etablerad betydelse i samhället de myntades i. Vid sådana fall åberopas definitionerna

17 Ibid, s. 144.

18 Ibid, s. 141.

19 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, Tokyo: Kodansha International Ltd, 2002 (japansk-engelskt lexikon över allmänna japanska idiom).

20 Dahl, Östen. Nationalencyklopedin. 2015. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/idiomatisk (hämtad 2015-04-14).

21 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, Tokyo: Kodansha International Ltd, 2002.

Weblio. http://ejje.weblio.jp. 2015.

(8)

av idiom som beskrivs i kapitel 2.5 för att klassificera sådana uttryck som idiomatiska. För att vara konsekvent i mitt urval har de första 30 idiomen valts ut, från första sidan och framåt, ur vardera verk. Däribland inkluderas även flera exempel av samma idiom som förekommer på olika platser i romanerna, för att de ska kunna jämföras ur ett kontextuellt perspektiv.

2.2 Material

Primärdatat består av följande fyra romaner: 1Q84/jp av Murakami Haruki, Auto av Kirino Natsuo, samt de svenska översättningarna: 1Q84/sv av Vibeke Emond, och Auto/Fri av Lars Vargö. De ovanstående japanska romanerna har valts ut som primärdata på grund av att de är skrivna av samtida författare, och uppskattningsvis innehåller idiom som existerar i modernt språkbruk. Detta är en viktig förutsättning för att översättningen inte ska ha inneburit

efterforskning eller kännedom om en svunnen tid, utan språkbruket ska ligga så nära till hands i tiden som möjligt. På så vis ligger fokus mer på kulturskillnader i samtiden, snarare än en översättning som visar på skillnader mellan två skilda tidsperioder inom samma kultursfär.

De fiktiva berättelsernas huvudkaraktärer är uppväxta i en japansk kulturmiljö, och använder sig av ett modernt språkbruk i ett alternativt Tokyo. Detta är relevant för

sannolikheten av att de idiomatiska uttryck som förekommer i romanerna, också förekommer i den japanska som talas i verkligheten (vilket underlättar identifieringen av idiomen).

Romanernas handlingar i sig är av mindre vikt för undersökningens ändamål, men påverkar analysen indirekt på grund av innehållets kontextuella inverkan på idiomöversättningarna.

1Q84/jp

Denna romantrilogi skrevs åren 2009-2010 av den internationellt erkända författaren Murakami Haruki (född 1949).²² I analysen undersöks enbart data från bok 1, eftersom den bidrar med tillräckligt många exempel som är intressanta för att erhålla svar på mina

forskningsfrågor. Något som är typiskt för Murakamis berättarstil, är känslan av att gränsen mellan vardag och drömvärld suddas ut eller vävs samman på ett subtilt sätt genom

huvudkaraktärernas tanke- och levnadsmönster. Ibland förklaras inte vad som är verklighet och vad som är fantasi, utan detta lämnas till läsarens fria tolkning. 1Q84/jp präglas också av denna karakteristiska berättarstil. Handlingen utspelar sig i Tokyo under 1980-talet, och skildras genom världsperspektiven hos de två huvudkaraktärerna: Tengo och Aomame.

Tengo är en manlig matematiklärare med författardrömmar som tar sig an sin förläggares kontroversiella uppdrag att redigera en mystisk ung flickas novellbidrag – för att hjälpa henne vinna en litteraturpristävling. Aomame är en kvinna som arbetar med att lära ut självförsvar på en träningslokal. På sin fritid tar hon lagen i egna händer, och åtar sig uppdrag att mörda män som förgripit sig på kvinnor, vilket hon anser rättfärdiga hennes handlingar. Namnet på trilogin anspelar delvis på George Orwells dystopiska roman 1984 genom att en sekt med frihetsinskränkande livsåskådning uppträder i berättelsen,²³ samt delvis på Aomames problematiska livssituation. Hon brottas nämligen med sin verklighetsuppfattning, och beslutar sig för att kalla det aktuella året 1984 för 1Q84 istället, med avsikten att skapa rim och reson i den verklighet som hon anser sig existera i. I romanen framgår det att Q står för question mark; bokstaven ”Q” på japanska uttalas dessutom på samma sätt som siffran 9 uttalas.²⁴

22 Moen, Ann. Nationalencyklopedin. 2015. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/haruki-murakami (hämtad 2015-04-24).

23 Lotass, Lotta. Nationalencyklopedin. 2015. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/1984 (hämtad 2015-04-24).

24 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 168.

(9)

Auto

Denna roman gavs ut 1997, under det manliga författarnamnet och pseudonymen Kirino Natsuo. Romanen är egentligen skriven av en kvinna, vars riktiga namn är Hashioka Mariko (född 1951). I japan är hon känd som en okonventionell thriller/deckarförfattare. Flera av hennes verk har vunnit litterära priser i hemlandet, och filmatiserats.²⁵ Auto är heller inget undantag för Kirinos okonventionella och provocerande romaner. Den beskriver fyra kvinnors slentrianmässiga vardag och arbete på en matfabrik som distribuerar färdigpackade lunchlådor i utkanten av Tokyo. Det makabra i berättelsen inleds med att tvåbarnsmamman Yayoi stryper sin spelmissbrukande och våldsbenägna man efter han kommer hem sent en kväll, och

erkänner att han spelat bort hela deras gemensamma sparkassa. Yayois tre kollegor och närmsta vänner på jobbet går med på att hjälpa henne med att stycka mannens kropp och göra sig av med den. Kroppsdelarna upptäcks dock av polisen, som jobbar på att utreda fallet.

Kvinnornas hemlighet visar sig också ha läckt ut till en person som har kontakt med Yakuza, och till en aggressiv nattklubbsägare vars liv har fått ödesdigra konsekvenser på grund av kvinnornas odåd.²⁶

1Q84/sv

Den svenska översättningen av 1Q84 gavs ut 2011 och är gjord av Vibeke Emond (född 1956). Emond är yrkesverksam översättare och har erfarenhet som universitetslärare. Hon har även översatt tidigare verk av Murakami: Underground (2005) och Sputnik-älskling (2008).

Utöver moderna japanska romaner har Emond dessutom översatt klassisk japansk

skönlitteratur såsom Dagbok av Murasaki Shikibu, som skrevs i början av 1000-talet e.v.t..

Hon har tilläggsvis översatt verk av både franska och italienska författare, till exempel Marcel Proust, Luigi Pirandello och Italo Svevo.

Auto/Fri

Den svenska översättningen av Auto gavs ut 2007, och är gjord av Lars Vargö (född 1947).

Han avlade sin doktorsexamen i japanologi 1982 vid Stockholms universitet, och har arbetat med översättning av både japansk prosa och lyrik, i synnerhet det senare. Han har gett ut ett flertal diktsamlingar med tolkningar av japansk lyrik, bland andra: Månen i brunnens botten (1995) och Den höstande göken (2012). Vargö arbetade även som Sveriges ambassadör i Tokyo åren 2011-2014.

2.3 Begränsningar

I början av undersökningen hade jag för avsikt att inkludera all insamlad data i min analys, d.v.s. de idiomatiska uttryck som jag identifierat i både Auto och 1Q84/jp från pärm till pärm.

Det visade sig dock att förekomsterna av idiom var så omfattande (ibland fler på en och samma sida) att ett urval från ca 100 sidor ur varje roman var mer än tillräckligt för att erhålla en substantiell grund för analysen. I enlighet med detta, och den tid som ställts till mitt

förfogande, kommer analysen att inkludera översättningar av de idiomatiska uttryck som valts ut från sidorna 7-91 ur Auto, respektive 11-133 ur 1Q84/jp. Utöver dessa analyseras ett fåtal idiom som förekommer längre fram i romanerna, med ändamålet att utöka underlaget för jämförelseprocessen mellan Emonds och Vargös idiomöversättningsstrategier (se kapitel 4.4).

25 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), 2007.

26 Yakuza är namnet på den japanska maffian.

(10)

2.4 Översättningsmodeller

Huvudmodell 1 (Idiomet översätts med ett idiom) förutsätter att ett idiom som uttrycker en given situation, företeelse eller fenomen i källspråket också kan uttryckas på samma eller ett snarlikt vis (åtminstone pragmatiskt sett) i målspråkets kulturmiljö.²⁷ Ordvalen behöver med andra ord inte överensstämma med originaluttryckets; det är snarare viktigast att samma slags budskap/scenario eller känsla förmedlas till mottagaren via målspråkets motsvarande idiom. Ett idiom som översatts med ett liknande idiom illustreras nedan:

1.a) ”見かけにだまされないように”²⁸ 1.b) bli inte lurad av utseendet 1.c) ”Låt inte skenet bedra”²⁹ mikake ni damasarenai yō ni (ordagrann översättning) (Emonds översättning)

Huvudmodell 2 (Idiomet översätts ordagrant) kan bli problematisk när käll- och målspråkets kulturmiljöer är vitt skilda från varandra i både bildspråk och omvärldskunskap. Det kan möjligen fungera med en ordagrann översättning om en inflikande förklaring tilläggs, exempelvis ett adverb, för att förtydliga det pragmatiska innehållet för mottagaren. Till exempel: han hytte argt med näven, där argt är ett förklarande tillägg i idiomet.³⁰

Direktöversättningen ”Det fastnar på varken ätpinnar eller käppar” (se exempel 4.b i kapitel 2.5) exemplifierar en ordagrann idiomöversättning där budskapet blir obegripligt för

mottagaren. Översättarens kännedom om både mål- och källspråkets kultursfärer är med andra ord a och o för att på ett lyckat sätt förmedla ett budskap mellan två olika språk. Ibland kan dock en ordagrann översättning av ett idiom vara att föredra, eftersom läsaren därmed kommer närmre inpå kärnan av den inhemska kulturens unika bildspråk och världsuppfattning. En ordagrann översättning (även om det må innebära en viss ansträngning för mottagaren) kan på det viset hävdas vara en viktig översättningsstrategi som bidrar med en positiv inverkan på läsvärdet. Översättaren behöver dock tillämpa detta med viss försiktighet, så att inte alltför betydande information faller bort i översättningen. Nedan följer två exempel på en fungerande ordagrann idiomöversättning:

2.a) ”出る杭は打たれる”³¹ 2.b) ”den påle som sticker ut slås in”³² deru kui wa utareru (ordagrann översättning, av Emond)

2.c) ”傷口を舐めあったり³³ 2.d) ”slickar varandras sår”³⁴

kizuguchi o name attari (ordagrann översättning, av Emond)

(Se kapitel 4.2 exempel 28, och kapitel 4.1 exempel 14 för analysen av dessa idiomöversättningar)

Huvudmodell 3 (Idiomet översätts med ett förklarande normaluttryck) kan hävdas vara mest applicerbar när det ursprungliga idiomets betydelse varken pragmatiskt eller ordagrant kan översättas med ett idiom som beskriver samma företeelse för måltextens mottagare. Då är det lämpligt att översätta idiomet med ett förklarande normaluttryck för att det ska kunna tjäna sitt betydelsebärande syfte. Det råder dock olika uppfattningar om hur restriktiva, eller frikostiga översättare bör vara med denna översättningsstrategi. Ingo vidhåller exempelvis att denna

28 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 11 (kapitelnamnet).

29 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 9 (kapitelnamnet).

31 Kirino, Natsuo,

アウト

(Auto). Bok 1, s. 69 (rad 1).

32 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 16 (rad 11).

33 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 62 (rad 12).

(11)

lösning ”under inga omständigheter får bli en standardlösning”, eftersom originaltexten riskerar att bli uttryckslös, och författarens stilgrepp suddas ut i processen.³⁵ Han menar att översättaren främst bör sträva efter att bibehålla idiomets form i översättningen (istället för att rekonstruera det med ett förklarande normaluttryck), men tillägger att tillämpningen av modell 3 kan vara fördelaktig i och med att originaltextens information förmedlas på ett klanderfritt sätt såväl semantiskt som formmässigt. Översättaren behöver dock inte följa några av dessa ovanstående riktlinjer, utan kan sägas vara en medskapare av verket som ska översättas. Med andra ord har översättaren relativt fria händer inför den problemlösning som idiomöversättning ofta

inbegriper. Frågan är: hur brukar denna översättningsproblematik lösas i praktiken? Är vissa strategier vanligare än andra? Detta diskuteras mer ingående i kapitel 4. Nedan illustreras ett exempel på ett idiom som översatts med ett förklarande normaluttryck:

3.a)”手の打ちようもない”³⁶3.b) finns inte heller något sätt att slå handen3.c) ”finns ju inget att göra åt det”³⁷ te no uchiyō mo nai (ordagrann översättning) (Emonds översättning)

Fler exempel på hur idiomet (i exempel 3.a) praktiskt kan användas i en vardaglig kontext hittas i Kodansha’s Dictionary of Basic Japanese Idioms.³⁸

2.5 Begrepp

Vad kännetecknar ett idiom?

De välanvända svenska uttrycken ”nu brinner det i knutarna”, ”hon/han har huvudet på skaft”, eller ”de är lika som bär”, är några exempel på uttryck vilka betecknas som idiomatiska.

Definitionen av idiomatiska uttryck beskrivs i detalj nedan (se kapitel 2.1 för de källor och metoder som använts för att identifiera idiomatiska uttryck i 1Q84/jp och Auto).

Definition 1.

Ingo definierar idiom som ”Fraser och uttryck, vilkas betydelse det inte alltid är möjligt att sluta sig till på basen av de enskilda ord som ingår i uttrycket.”³⁹

Definition 2.

Garrison m.fl. definierar idiom som ”A speech form or an expression of a given language that is peculiar to itself grammatically or cannot be understood from the individual meanings of its elements, as in keep tabs on.”⁴⁰

Definition 3.

Nationalencyklopedin definierar idiom som ”Ett idiomatiskt uttryck är ett fast uttryckssätt, i  synnerhet ett sådant vars betydelse inte kan härledas ur betydelsen hos delarna, som ligga någon i fatet.”⁴¹

Ovanstående citat förtydligar på ett nyanserat sätt vad som kännetecknar ett idiom. Exempelvis menar Garrison, m.fl. (definition 2.), att läsaren förstår innebörden av de individuella orden, men inte nödvändigtvis budskapet i helhet, eftersom meningen i sig är obegriplig.⁴² Ta det

38 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 566.

41 Dahl, Östen. Nationalencyklopedin. 2015. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/idiomatisk (hämtad 2015-04-14).

(12)

japanska idiomet: 気の毒 (ki no doku) som exempel.⁴³ Ki = sinne/sinnelag, no = partikel som indikerar genitiv, doku = gift. På svenska skulle uttrycket ordagrant kunna översättas till:

sinnelagets gift. Den avsiktliga betydelsen med uttrycket är emellertid: vad tråkigt att höra/så beklagligt. Orden är förståeliga, men tillsammans betyder de ingenting särskilt, såvida läsaren inte känner till idiomet och dess avsiktliga betydelse. Samma förklaring gäller alltså för idiomet

”keep tabs on” i slutet av definition 2, liksom ”ligga någon i fatet” i slutet av definition 3. Utan tidigare kännedom om det aktuella idiomet, kan det exocentriska budskapet vara obegripligt även för modersmålstalare.

Detta är ett gemensamt särdrag för idiomatiska uttryck, som därutöver ofta är starkt färgade av kulturella konventioner och samhälleliga normer eller fenomen. På grund av att idiomen är så komplexa, måste översättaren ta hänsyn till ett flertal faktorer innan den slutgiltiga

översättningen kan ske. Det idiomatiska uttrycket kan sägas behöva passera olika filter innan översättningen blir fullbordad. Ett utav dessa filter, som är särskilt relevant inom

översättningsstrategierna för idiom, är pragmatik. Pragmatik inbegriper hur information, känslor och åsikter förmedlas via språklig kommunikation från en sändare till en mottagare.

Kommunikationsformer är i hög grad influerade av kulturen som språket delvis har formats av.

Här spelar ”levnadssätt, religion- och moraluppfattning […] humor” bland annat, en stor roll för hur information förmedlas i ett språk.⁴⁴ Dessa kringliggande situationer behöver

översättaren ha i åtanke i översättningsarbetet, så att viktig information inte utelämnas för de nya mottagarna. Det implicita i texten kan ibland behöva expliceras (med exempelvis en inflikande förklaring) för att mottagarna till fullo ska bli införstådda med betydelsen. Idiomet nedan illustrerar tydligt hur kulturell bakgrund och levnadssätt har påverkat dess uppbyggnad, vilket gör att idiomet nästan enbart är begripligt för individer inom samma kulturmiljö:

4.a) 箸にも棒にもかからない⁴⁵ 4.b) Det fastnar varken på ätpinnar eller käppar hashi ni mo bō ni mo kakaranai (ordagrann översättning)

Den avsiktliga, d.v.s. den pragmatiska betydelsen av detta idiom är att uttrycka att en situation eller person är hopplös/oförbätterlig, eller lönlös att försöka göra någonting åt. Idiomet

förutsätter att läsaren känner till vad hashi (ätpinnar) är och hur dessa används i praktiken och i språkbruk, för att de överhuvudtaget ska kunna tillskrivas någon rimlig betydelse i

sammanhanget. Detta kulturbundna uttryck skulle således inte tjäna sitt syfte om det direktöversattes till svenska – på grund av att företeelsen är obekant i svenskspråkig

kulturmiljö. För idiomet lämpar sig därför modell 3 eller modell 1 (se kapitel 2.1). I 1Q84/sv har översättningsproblematiken i ovanstående idiom lösts på samma vis, nämligen genom att översättas med ett förklarande normaluttryck: ”fullständigt usla”⁴⁶ (som här refereras till inskickade manuskript i en novelltävling). Jag kommer att diskutera tillämpningarna av översättningsstrategier för idiom i detalj senare i analysdelen.

Pragmatiska aspekter har alltså en betydande inverkan på omarbetningsprocessen av ett idiom när det översätts från käll- till målspråk, då innehållet måste anpassas till en publik från en (i detta fall väldigt) annorlunda kultur. Ingo understryker att texterna, d.v.s. idiomen, måste fungera utan problem i den språk- och kulturmiljö till vilken de översätts, baserat på de

43 Ibid, s. 264.

(13)

kommunikationsformer som gäller för målspråkets läsare⁴⁷. Han tillägger sammanfattningsvis att ”språken är ju inte varandras spegelbilder, lika litet är samhällena och kulturerna det”.⁴⁸

En annan aspekt som är relevant för att undersöka översättningen av idiomatiska uttryck är den semantiska. Semantik är nära besläktat med pragmatik, och är vetenskapen om de språkliga ordens ordagranna betydelse och innebörd.⁴⁹ Pragmatik däremot innebär den avsiktliga eller verkliga betydelsen av ett ord eller uttryck som präglas av kontext och sammanhang, och kan beskrivas som: det sagda i det osagda, eller något som måste förstås genom att det ”utläses mellan raderna”.⁵⁰

3 Tidigare forskning och relevant översättningsterminologi

En annan forskare vars översättningsteorier måste nämnas i sammanhanget är Eugene Nida, som i början av 1960-talet via boken Toward a Science of Translating inkorporerar de lingvistiska begreppen semantik och pragmatik som centrala verktyg i

översättningvetenskapen.⁵¹ Fram till dess hade ord ansetts förmedla en fast betydelse, som därmed begränsades till en relativt restriktiv och systematisk översättning. Detta

förhållningssätt kom att luckras upp när Nida (delvis med terminologi som han lånat från Noam Chomskys generative-transformational model) förändrade synsättet på hur betydelsen av ett ord bör definieras.⁵² Nida menade nämligen att ”ordet erhåller sin betydelse genom dess kontext, och kan orsaka olika responser beroende på kultur”⁵³

Efter att denna teoretiska grund lades, går det att påstå att översättningsvetenskapen tog ett steg framåt i att bli en tvärvetenskap, i vilken lingvistik blev en fundamental byggsten. Men varför anser Nida att den kringliggande kontexten är så betydande för översättningsarbetet? För att förtydliga detta låter han det engelska ordet ”spirit” figurera som exempel. Spirit kan

nämligen betyda alltifrån ”demon, ängel, gud, spöke, livsuppfattning och alkohol”, beroende på vilken kontext ordet står i.⁵⁴ En sådan kontext kan enkelt skapas genom att tillägga ett adjektiv som attribut, som till exempel evil spirit. I detta fall skulle förmodligen alla individer som är bekanta med den engelsktalande kultursfären associera till en ond ande, och inte ond alkohol.

I denna bemärkelse är alltså kontext, semantik och pragmatik relevanta för att åstadkomma en adekvat översättning. Detta gäller i hög grad idiomöversättningar, eftersom idiom tenderar att vara kulturbundna, eller anspelar på inhemska associationsmönster. Nida tar även hänsyn till konnotation (vilket påverkar mottagarens respons) i sin översättningsteori; en term som kortfattat betyder ”associationer som är kopplade till ett ord”, som dessutom ofta är

känsloladdade.⁵⁵ Konnotationsvärdet av ett ord kan skilja sig avsevärt beroende på i vilken kulturmiljö som ordet används i, vilket i sin tur bottnar i språktypiska associationsbanor som tillhör pragmatik eller ”language in use”.⁵⁶ Nida menar att ovanstående faktorer är viktiga att ha i åtanke vid översättningen av kulturellt komplexa idiom, eftersom den avsiktliga/verkliga

48 Ibid.

49 Dahl, Östen. Nationalencyklopedin. 2015. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/semantik (hämtad 2015-04-17).

Ibid, s. 145.

51 Munday, Jeremy, Introducing translation studies: theories and applications. 3 uppl. London: Routledge, 2012, s. 64.

52 Ibid, s. 61-64.

53 Ibid, s. 64.

54 Ibid, s. 66.

55 Ibid.

Prawitz, Dag. Nationalencyklopedin. 2015. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konnotation (hämtad 2015-05-18).

56 Munday, Jeremy, Introducing translation studies: theories and applications, s. 66.

(14)

betydelsen av idiomet ”härrör ur en summa av de individuella elementen däri”.⁵⁷ Vidare

uttrycker han att syftet med denna form av semantiska analys, är att tillrättalägga tvetydigheter, samt jämföra och identifiera kulturella skillnader – speciellt för dem som arbetar med vitt skilda språk.⁵⁸

I uppsatsen ”Principles of Correspondance” introducerar Nida bland annat begreppet

”semantic correspondence”, d.v.s. semantisk motsvarighet, som delvis omfattar de kontext- och kulturrelaterade översättningsaspekterna som diskuterats ovan i detta kapitel.⁵⁹ Här hävdar han inledningsvis att en absolut översättningsmotsvarighet mellan två språk inte kan påstås existera – eftersom språken är olika både vad gäller innebörden av motsvarande symboler, samt sättet som dessa symboler ordnas på i fraser och meningar.⁶⁰ För att lokalisera skillnader i

översättningar (i detta fall främst ur semantisk bemärkelse) lägger Nida fram följande tre faktorer som översättaren bör förhålla sig till:⁶¹

(1) ”The nature of the message”

(2) ”The purpose or purposes of the author and, by proxy, of the translator”

(3) ”the type of audience”

Dessa tre faktorer kommer inte att ha någon central roll i min analys, men illustreras här för att visa att det finns fler pragmatiskt/semantiskt orienterade översättningsstrategier som är aktuella inom modern översättningsvetenskap. Ingo nämner att hans översättningsteori, i synnerhet den med utgångspunkt i semantik och pragmatik, bygger på ”en kombination av betraktelsesätt kända från både tidigare och modern vetenskaplig forskning”.⁶² Det förefaller uppenbart att Ingo har influerats av exempelvis Nida, vad gäller användningen av pragmatiska och

semantiska aspekter för att lösa översättningsproblematik som uppstår mellan språk från skilda kulturmiljöer. Anledningen till att jag valde att tillämpa just Ingos översättningsstrategi som utgångspunkt, beror på att den är skräddarsydd för att på ett mycket konkret och effektivt sätt hantera idiomöversättning.

57 Ibid.

58 Ibid.

59 Venuti, Lawrence, The Translation Studies Reader [elektronisk resurs], London: Routledge, 2012, s. 126-127.

60 Ibid, s. 126.

61 Munday, Jeremy, Introducing translation studies: theories and applications, s. 66.

(15)

4 Resultat och analys

I detta kapitel presenteras ett urval av de idiomatiska uttryck som jag har identifierat i

1Q84/jp och Auto, samt de svenska översättningarna av dessa. Varje exempel inleds med det japanska idiomet, som åtföljs av översättarens lösning. Därefter beskrivs den

ordagranna/semantiska betydelsen av idiomet, samt den verkliga betydelsen (med verklig menas den pragmatiska eller exocentriska betydelsen av idiomet). Idiomöversättningen kategoriseras sedan baserat på Ingos huvudmodeller (se kapitel 2.1) för att bedöma vilken översättningsstrategi som tillämpats. Exemplet avslutas därefter med en sammanfattande kommentar där lösningen av översättningsproblematiken förklaras eller diskuteras;

huvudsakligen med hänsyn till kontext, pragmatik och semantik.

4.1 Idiomöversättningar i 1Q84/sv 1. ”前後左右”⁶³ – zengosayū

Översattning: ”olika (händelser)”⁶⁴

Ordagrann betydelse: fram, bak, höger, vänster Verklig betydelse: åt alla håll, på alla möjliga sätt⁶⁵ Översatt med ett förklarande normaluttryck

En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren.

Att idiomet har översatts med ett förklarande normaluttryck i detta fall kan förslagsvis bero på att det är svårt att hitta ett svenskt idiom med en motsvarande betydelse i den givna kontexten.

2. ”お気の毒”⁶⁶ – o-ki no doku Översättning: ”jag är ledsen”⁶⁷

Ordagrann betydelse: sinnets/sinnelagets gift

Verklig betydelse: vad tråkigt att höra, olyckligt, beklagligt⁶⁸ Översatt med ett förklarande normaluttryck

Detta idiom är unikt för den japanska språkkulturen, vilket förmodligen innebär att den exocentriska betydelsen är oklar för målspråkets mottagare. Ett förklarande uttryck kan således fungera som en praktisk lösning.

65 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/前後左右 (hämtad 2015-05-01).

68 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 264 (気の毒).

(16)

3. ”手の打ちようもない”⁶⁹ – te no uchiyō mo nai Översättning: ”det finns ju inget att göra åt det”⁷⁰

Ordagrann betydelse: det finns heller inget sätt att slå handen Verklig betydelse: det finns inget att göra, det kan inte hjälpas⁷¹ Översatt med ett förklarande normaluttryck

En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren (se kapitel 2.4 exempel 3a).

4. ”目を細めた”⁷² – me o hosometa Översättning: ”kisade[…]med ögonen”⁷³

Ordagrann betydelse: kisade med ögonen, knep ihop ögonen Verklig betydelse: le med ögonen, granska⁷⁴

Översatt ordagrant

Se kapitel 4.4 exempel 1.a - f för en ingående analys av detta idiom.

5. ”贅肉”⁷⁵ – zeiniku

Översättning: ”överflödigt fett”⁷⁶

Ordagrann betydelse: lyxkött, extravagant/lyxigt kött Verklig betydelse: överflödigt fett⁷⁷

Översatt med ett förklarande normaluttryck

En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren.

6. ”肝を潰した”⁷⁸ – kimo o tsubushita Översättning: ”fullständigt förbluffad”⁷⁹ Ordagrann betydelse: mosade sin lever

Verklig betydelse: bli vettskrämd, alldeles tagen⁸⁰ Översatt med ett förklarande normaluttryck

71 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 566 (手を打つ).

74 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 385 (目を細める).

Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://www.weblio.jp/content/目を細める (hämtad 2015-05-15).

77 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/贅肉 (hämtad 2015-05-01).

80 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 316 (肝をつぶす).

(17)

Översättningsproblematiken har lösts genom att idiomets exocentriska betydelse här har förmedlats med ett förklarande uttryck. Idiomet ”tappa hakan” skulle exempelvis inte fungera här, då det handlar om att en person skulle bli skrämd snarare än förvånad i denna kontext.

7. ”お気の毒”⁸¹ – o-ki no doku översättning: ”tyvärr”⁸²

ordagrann betydelse: sinnets/sinnelagets gift

verklig betydelse: vad tråkigt att höra, olyckligt, beklagligt Översatt med ett förklarande normaluttryck

Uttrycket har tidigare översatts till ”jag är ledsen” i exempel 2. I detta fall fungerar ”tyvärr”

bättre då det står skrivet i en annan kontext: nämligen i anslutning till Aomames behov att klä av sig några klädesplagg för att de inte ska rivas sönder då hon klättrar över ett staket. Denna händelse jämförs av henne själv med en strippshow, som bilisterna blir åskådare till. ”Tyvärr”, riktas till bilisterna som inte får se något mer av denna show, då hon bara väljer att ta av sig klackskorna och kappan. Översättningen är påverkad av kontexten, och indikerar att det inte alltid fungerar att systematiskt översätta idiomatiska uttryck på samma sätt. I detta fall återspeglas exempelvis en sarkasm mot bilisterna, snarare än att känna sorg eller beklagande inför händelsen.

8. ”箸にも棒にもかからない”⁸³ – hashi ni mo bō ni mo kakara nai Översatt: ”fullständigt usla (texter)”⁸⁴

Ordagrann betydelse: Det fastnar varken på ätpinnar eller käppar Verklig betydelse: fullkomligt hopplös/värdelös⁸⁵

En ordagrann översättning skulle bli obegriplig, då företeelsen inte är bekant svenskspråkig kulturmiljö. Det kan hävdas vara svårt att förstå även om läsaren uppmanas använda sin fantasi om översättaren valde att göra en ordagrann/främmandegörande översättning i detta fall.

9. ”胸が踊るものだ”⁸⁶ – mune ga odoru mono da Översättning: ”får hjärtat att klappa i bröstet”⁸⁷ Ordagrann betydelse: bröstet/hjärtat dansar Verklig betydelse: upprymd, upphetsad⁸⁸ Översatt med ett idiom

Betydelsen i översättningen är exocentrisk, precis som i det japanska idiomet. Det går att hävda att översättaren här helt enkelt har skapat ett eget idiom. Konnotationerna till det

85 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/箸にも棒にもかからない (hämtad 2015-05-01).

88 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/胸が踊る (hämtad 2015-05-01).

(18)

japanska uttrycket är främst positiva, och uttrycker välbehag eller förväntan. Det svenska uttrycket innehåller dock neutralare konnotationer som beroende på kontext även kan relateras till nervositet eller ibland stress. I detta fall är det dock tydligt att idiomet uttrycker en positiv upphetsning, vilket framgår av kontexten (se kapitel 4.4 exempel 5.a och 5.b för en ingående analys av detta idiom).

10. ”気の毒”⁸⁹ – ki no doku Översättning: ”Jag är ledsen”⁹⁰

Ordagrann betydelse: sinnets/sinnelagets gift

Verklig betydelse: vad tråkigt att höra, olyckligt, beklagligt Översatt med ett förklarande normaluttryck

Denna gång används ”jag är ledsen” istället för ”tyvärr” som i exempel 7. Detta antyder att berättelsens kontext kan vara en bidragande faktor till hur vedertagna idiom som detta översätts. I denna kontext finns det nämligen ingen påtaglig sarkasm eller ironi, vilket kan påstås vara en anledning till att översättningarna skiljer sig från varandra.

11. ”研鑽を積んで”⁹¹ – kensan o tsunde

Översättning: ”arbetar länge och väl med det”⁹² Ordagrann betydelse: stapla flitiga studier

Verklig betydelse: hänge sig själv åt sina studier, bemästra, förkovra sig i något⁹³ Översatt med ett förklarande normaluttryck

En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren.

12. ”頭の回転は速い”⁹⁴ – atama no kaiten wa hayai Översättning: ”kvicktänkt”⁹⁵

Ordagrann betydelse: huvudets rotation är snabb Verklig betydelse: kvicktänkt, smart⁹⁶

En ordagrann översättning av idiomet skulle kunna missuppfattas. Att huvudet snurrar

betyder någonting helt annat på svenska, exempelvis: förvirring eller galenskap. En ordagrann översättning skulle således bli felaktig, och misslyckas med att förmedla den verkliga

betydelsen av idiomet till mottagaren.

93 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/研鑽を積む (hämtad 2015-05-01).

Thesaurus 類語辞典 (ruigojiten). http://thesaurus.weblio.jp/content/研鑽を積む (hämtad 2015-05-01).

96 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 31 (頭の回転が速い).

(19)

13. ”恩を売る”⁹⁷ (わけじゃないが) – on o uru (wake ja nai ga)

Översättning: ”Det är inte som jag säger för att du ska känna tacksamhet”⁹⁸ Ordagrann betydelse: sälja tacksamhetsskuld/gentjänst

Verklig betydelse: att kräva någons tacksamhet, göra något för att en person ska bli försatt i tacksamhetsskuld⁹⁹

恩 (on) är ett typiskt japanskt koncept, som skulle kunna översättas till gentjänst eller tacksamhetsskuld. Att ”sälja tacksamhetsskuld”, skulle inte ha någon självklar betydelse för svensktalande mottagare. Översättningsproblematiken har möjligen lösts med ett förklarande uttryck p.g.a. att ingen motsvarighet till ett sådant idiom finns i svenskan.

14. ”傷口を舐めあったり”¹⁰⁰ – kizuguchi o name attari Översättning: ”slickar varandras sår”¹⁰¹

Ordagrann betydelse: slickar varandras sår

Verklig betydelse: återhämta sig från ett nederlag.

Översatt med ett idiom (som även är en direktöversättning)

Detta är ett gammalt idiom som är inlånat från engelskan, som även spridits till svenskan.

Idiomen motsvarar därför varandra både i ordens faktiska innebörd, samt den exocentriska betydelsen. I både svenskt och japanskt språkbruk uttrycker detta nämligen att återhämta sig från ett nederlag (se kapitel 2.4 exempel 2.c).¹⁰² Idiomöversättningen är också ordagrann.

15. ”危険な橋を渡ろうとする”¹⁰³ – kiken na hashi o watarō to suru Översättning: ”ge sig in i ett riskfyllt företag”¹⁰⁴

Ordagrann betydelse: på väg att korsa en farlig bro

Verklig betydelse: göra något riskabelt, utsätta sig för något farligt¹⁰⁵ Översatt med ett idiom

I denna kontext beskriver det japanska idiomet en farlig byråkratisk eller moralisk situation.

Detta har översättaren valt att återge med ett annorlunda idiom på svenska (som inte är vedertaget), men förmedlar samma känsla och målar upp en motsvarande situation.

Översättaren har med andra ord myntat ett eget idiom för att lösa översättningsproblematiken i detta fall.

99 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/恩を売る (hämtad 2015-05-01).

102 Oxford Dictionaries. http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/lick-one's-wounds (hämtad 2015-05-03).

105 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/危ない橋を渡る (hämtad 2015-05-01).

(20)

16. ”つじつまを合わせる”¹⁰⁶ tsujitsuma o awaseru Översättning: ”vara följdriktig”¹⁰⁷

Ordagrann betydelse: sammansätta konsekvens/sammanhang Verklig betydelse: få ens berättelse att verka rimlig/sannolik¹⁰⁸ Översatt med ett förklarande normaluttryck

En direktöversättning skulle bli svårförståelig för målspråkets mottagare, och det är svårt att finna ett idiom med motsvarande betydelse på svenska. Ett förklarande normaluttryck blir således ett praktiskt sätt att lösa idiomöversättningen.

17. ”(全員の) 命取りになる”¹⁰⁹ – (zen’in no) inochi-dori ni naru Översättning: ”bli ödesdigert (för allihop)”¹¹⁰

Ordagrann betydelse: mista livet/ livet tas

Verklig betydelse: innebära slutet för någon, bli dödligt, ruinera någon¹¹¹ Översatt med ett förklarande normaluttryck

I denna kontext handlar det dock inte om en dödlig utgång för någon, vilket kanske är varför översättaren istället har valt ordet “ödesdigert” som också kan betyda katastrofalt, för att understryka detta.

18. ”四方八方”¹¹² – shihōhappō Översättning: ”åt alla håll”¹¹³

Ordagrann betydelse: fyra håll, åtta håll Verklig betydelse: i alla riktningar/håll¹¹⁴ översatt med ett förklarande normaluttryck

En direktöversättning: ”fyra håll, åtta håll” skulle vara obegriplig, eftersom den exocentriska kopplingen till väderstreck inte är självklar för svensktalande mottagare. Det japanska uttrycket refererar nämligen till de riktningar som tillsammans betecknar åtta olika väderstreck.

108 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/つじつまを合わせる (hämtad 2015-05-01).

111 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/命取りになる (hämtad 2015-05-01).

114 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 503 (四方八方).